Enheten för metaller och hälsa

Exponering för toxiska metaller, exempelvis arsenik, kadmium, kvicksilver och bly, utgör stora risker för folkhälsan globalt såväl som i Sverige. Exponering sker ofta via dricksvattnet och/eller via maten. Enheten har under många år varit världsledande vad gäller forskning om arsenik och kadmium. Idag rör forskningen framför allt metaller med stor betydelse för folkhälsan och för vilka det fortfarande finns stora kunskapsluckor, dvs. arsenik, kadmium, mangan, litium och bor. Vi undersöker även betydelsen av essentiella ämnen såsom järn, zink, och selen, eftersom de samverkar med toxiska metaller. En stor del av forskningen är inriktad på hälsoeffekter av metallexponering tidigt i livet - ett område där det finns begränsad kunskap.

Vi studerar även mekanismer för metalltoxicitet, framför allt oxidativ stress samt epigenetiska och hormonrelaterade förändringar. Flera av de toxiska metallerna, såsom arsenik, kadmium och bly, orsakar oxidativ stress. Nyare forskning tyder på att många metaller kan störa epigenetiska processer vilket i vissa fall gör dem cancerframkallande utan att vara starkt mutationsframkallande. Epigenetiska effekter kan även förklara varför exponering för vissa metaller tidigt i livet kan ge sjukdomar som bryter ut först i vuxenlivet. Flera av metallerna är hormonstörande, framför allt kadmium, men vilka hormonsystem som påverkas är fortfarande oklart. Det finns en stor skillnad i känslighet för metaller och vi undersöker känslighetsfaktorer som kön, nutritionsstatus och genetik. Exempelvis har studier visat att kvinnor har generellt högre kadmiumhalter i kroppen än män. Genetiken tycks ha en betydande roll för metallkänslighet. Ett av de tydligaste exemplen på gen-miljöinteraktion - och som forskargruppen har bidragit till att karakterisera - är genen AS3MT vilken starkt påverkar omsättningen och känslighet för arsenik i kroppen.

Enheten samarbetar med många forskargrupper, både nationellt och internationellt, t ex i studier rörande metallexponering runt Medelhavet, på Seychellerna, i Bangladesh och Anderna.

Avgörande för framgångsrik forskning inom området är tillgång till specifika biomarkörer för exponering och tidiga effekter. Våra exponeringsmätningar baseras i stor utsträckning på analyser med ICP-MS. För speciering av framför allt arsenikmetaboliter använder vi HPLC on-line med ICP-MS. Laboratoriet har även kompetens, instrument och metoder för analyser av genetiska skador såsom bestämning av telomerlängd, genuttryck, och epigenetiska förändringar som innefattar DNA-metylering och mikroRNA. Likaså utförs genotypning av olika sorters polymorfier.

Enhetens forskare deltar i det praktiska folkhälsoarbetet genom vetenskapliga underlag och hälsoriskbedömningar, framför allt för EFSA (europeiska livsmedelsverket), Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Amerikanska vetenskapsakademin. Vår forskning har till exempel varit avgörande för riskbedömningen av arsenik och kadmium inom EFSA, Amerikanska Vetenskapsakademin och US EPA.

• Metallexponering tidigt i livet och eventuella samband med barns hälsa och utveckling
• Mekanismer för metalltoxicitet tidigt i livet
• Betydelsen av nutrition för barns tidiga utveckling
• Exponeringsmätningar av miljöföroreningar i mat och drickvatten i Sverige
• Genetik och epigenetik för metaller
• Yrkesexponering för metallpartiklar och risk för hjärtkärlsjukdom och lungcancer
• Sotning och risk för cancer och hjärtkärlsjukdom

Metallaboratoriet utför mätningar av toxiska och essentiella spårämnen, ofta vid stora epidemiologiska studier (high-throughput). Metoder och utrustning har utvecklats och använts sedan mer än tio år vid enheten för metaller och hälsa och genererat mer än 100 vetenskapliga originalpublikationer. Det är främst ett forskningslaboratorium, men vi kan även göra mätningar för andra forskningsgrupper, hälso- och sjukvården samt svenska myndigheter. 
Mer information.