Hur påverkas hjärnan av kultur?

This page in English

Musik förändrar hjärnan, men hur går det till och vad kan vi lära oss av det? Fredrik Ullén är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och internationellt erkänd konsertpianist. Han är också vetenskaplig föreståndare för ett nystartat centrum för kultur, kognition och hälsa. 

Fredrik Ullén, Foto: Mattias AhlmVad är syftet med att skapa ett forskningscentrum om den kulturella hjärnan?
– Att koordinera, utveckla och stärka forskning inom det här området. Konstnärlig verksamhet erbjuder bra modeller om man vill förstå generella mekanismer för kognition och inlärning. En viktig del av forskningen handlar om kliniska aspekter, till exempel hur konstnärligt engagemang kan bidra till ett framgångsrikt åldrande, både kognitivt och hälsomässigt.

Kan du ge exempel på något aktuellt forskningsprojekt?
– I dagsläget är vi tre forskargrupper på Karolinska Institutet och en på KTH. Ett gemensamt projekt är att försöka förstå samspelet mellan arv och miljö vad gäller inlärning, motivation och träningseffekter på hjärnan, och hur det är kopplat till välbefinnande och hälsa. Här kommer att finnas många delprojekt. 

Kommer ni bara att forska på kulturutövning, eller är kulturkonsumtion också intressant?
– Båda delarna. Musiklyssnande och hur det påverkar hälsa och välbefinnande är ett exempel på ett spännande område.

Hittills har mycket forskning handlat om musikens påverkan på hjärnan. Vilka andra kulturformer är intressanta?
– När det gäller vår hälsa och hur vi mår så är alla former av kultur intressanta, till exempel konst och litteratur. Ur ett inlärningsperspektiv så är musik och dans, där man lär sig väldefinierade kognitiva och motoriska färdigheter, tacksamma att studera.

Vad handlar din egen forskning om?
– Jag studerar det jag brukar kalla för expertis: Hur blir vi riktigt bra på något genom år av träning? För att ge ett aktuellt exempel har vi i en ny delstudie studerat enäggstvillingar där den ena har ägnat sig mycket mera åt musik än den andra. Där ser vi hur vissa delar av hjärnan, till exempel områden för hörsel och motorik, är mer utvecklade hos den som har musicerat. Här har vi alltså för första gången belägg för att träning gör skillnad även om genetiken är densamma.

Var kommer ditt intresse för den kulturella hjärnan ifrån?
– Det kommer från flera håll. Dels är jag musiker själv, men jag är också intresserad av inlärning, kreativitet och hur vi kan utveckla vår potential och bli riktigt bra på något. Engagemang och inre motivation verkar vara nyckelfaktorer i sammanhanget

Text: Johan Sievers, först publicerat i Medicinsk Vetenskap nr 4/2017.

Länkar

NeurovetenskapTvillingforskning