Förebygger cancer i världens alla hörn

This page in English

Finland, Norge, Frankrike, Kuwait, Kina, Taiwan – Elisabete Weiderpass var nyss där. Hennes energi räcker runt jorden och tillbaka. Drivkraften? Att minska det stora lidande som cancer orsakar i världen.

Elisabete Weiderpass möter mig med pigg blick. Hon har redan avverkat delar av intervjun själv genom att skriftligen svara på mina i förväg utskickade frågor. Och det fortsätter i raskt tempo. Snart ser jag på världen med hennes utzoomade perspektiv. Hon är inte bara professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet men även vid Arctic University of Norway i Tromsö. Dessutom är hon adjungerad professor vid universitet i Brasilien, Kina, och Iran samt chef för det för det norska cancerregistrets forskningsavdelning. Och därtill gästprofessor i Kuwait. Samarbetet med forskargrupper på olika platser i världen gör att hon reser extremt mycket.

– Vi är alla invandrare om man tittar tillräckligt långt bakåt i tiden. Själv känner jag mig hemma på flera platser, säger hon.

I SIN FORSKNING fokuserar Elisabete Weiderpass på att identifiera riskfaktorer för cancer, med särskilt fokus på sådant som går att förebygga eller påverka.

– Förekomsten av magsäckscancer och cancer i munhålan till exempel. Det varierar mycket mellan olika regioner i världen. Varför det är så hänger ihop med att levnadsvanor och livsmiljöer ser olika ut i olika länder, säger hon. Hennes internationella forskningssamarbeten har gett henne en unik överblick över hur olika typer av cancer drabbar olika länder men också hur förutsättningarna att bedriva vård och preventiva insatser varierar globalt. I utvecklingsländerna har man framförallt fokuserat på infektionssjukdomar som hiv och tuberkulos. Men i takt med att befolkningen globalt blir äldre och äldre ökar också förekomsten av olika former av cancer.

– Det är en tsunami på ingång. Visste du att många afrikanska länder söder om Sahara saknar tillräcklig infrastruktur för att diagnosticera och än mindre behandla ens de vanligaste formerna av cancer? Ingen screening, begränsad provtagning och medicinering och avsaknad av strålningsterapi. Det finns enormt mycket att göra framöver för att förbättra situationen, säger Elisabete Weiderpass.

Det stora globala kontaktnät som Elisabete Weiderpass byggt upp var också avgörande för att hon skulle få sitt senaste jobb: Chef för Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut, IARC. I sin nya position kommer hon att kunna arbeta mer med påverkansarbete för att minska cancerrisken och även förbättra cancervården.

– Kartläggningen av cancerförekomst och risker sker på global nivå. Men insatserna måste anpassas till lokala förutsättningar. Och dessa skiljer sig enormt mellan olika länder, säger Elisabete Weiderpass.

Hon lyfter fram all tid, kraft, livskvalitet och alla pengar som går förlorade i cancerns spår.

– Lidandet. Jag vill se till att människor aldrig ens får cancer.

DET KAN LÅTA som ett överambitiöst mål. Men faktum är att så många som 20-50 procent av alla cancerfall i världen ganska enkelt skulle kunna förebyggas, enligt Elisabete Weiderpass forskning.

– Rökning orsakar ungefär 20 procent av all cancer och det känner nog många till. Men att till exempel risken för bröstcancer hänger ihop med alkoholintag är inte lika välkänt. Fetma, alkohol och fysisk inaktivitet och infektioner ligger tillsammans bakom en stor andel av all cancer, säger hon. Ökad spridning av denna kunskap är viktig för att folk ska kunna ta eget ansvar. Men mycket skulle också kunna förbättras genom gemensamma politiska beslut. Att till exempel reglera alkoholintaget genom försäljningsrestriktioner eller genom att införa fysisk aktivitet en timme per dag i skolan, så att alla barn får in vanan att röra på sig regelbundet, kan göra stor skillnad, menar hon.

En annan viktig preventiv insats är screening av cellförändringar och vaccin mot humant papillomavirus, HPV, som skydd mot livmoderhalscancer.

– Ännu har man inte hållit på med vaccinering tillräckligt länge för att vetenskapligt kunna se effekter på cancerförekomst men vi kan se att vaccineringen minskar infektionsförekomsten och därmed förväntar vi oss färre cancerfall, säger Elisabete Weiderpass.

Namn: Elisabete Weiderpass
Titel: Professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och nyligen utsedd chef för IARC, Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut.
Ålder: 52.
Familj: Man, 4 bonusdöttrar, 6 bonusbarnbarn.
Motto: Varje dag är en gåva.
Så kopplar jag av: Lagar vegetarisk mat.
Inspireras av: Desmond Tutu, känd sydafrikansk apartheidmotståndare och icke-våldsförespråkare, för att han sprider glädje och visdom och för hans tro på mänsklig godhet.
Bästa forskaregenskap: Orädd för utmaningar, enligt henne själv. Bär på ett starkt engagemang och en obändig energi, enligt medarbetare.

ETT ANNAT OMRÅDE där det finns potential att minska cancerrisken är bland alla de som får hormonersättning under övergångsåldern.

– Vi var flera forskargrupper som kunde visa på 1990-talet att dessa läkemedel ökar risken för en rad cancerformer och kunskapen är numera väl spridd. I Sverige sker också förskrivning av dessa läkemedel i hög grad på ett seriöst sätt och ges inte i onödan eller under lång tid. Men i många andra länder är överanvändningen stor, säger hon. Ytterligare en internationellt viktig fråga handlar om föroreningar i luft och vatten, som orsakar exempelvis lungcancer.

– Miljön känner inte av landgränser. Här måste länder samarbeta, säger Elisabete Weiderpass.

ELISABETE WEIDERPASS föddes i en arbetarklassfamilj i Sao Paulo, Brasilien. Tack vare ett stipendium fick hon ta läkarexamen.

– Det var långt ifrån självklart att jag alls skulle studera vidare. Livet styrs till del av tillfälligheter och jag hade tur, säger hon.

Att göra karriär som forskare var inte heller att tänka på för en kvinna i Brasilien för 25-30 år sedan.

– Då var det nästan enbart män som lyckades forska på heltid. Idag är det mycket bättre men fortfarande består akademin enbart av en liten minoritet kvinnor, säger Elisabete Weiderpass som nu har ett forskningssamarbete med universitetet i Sao Paolo och besöker landet en till två gånger per år. Istället var det Karolinska Institutet som kunde erbjuda doktorandutbildning.

– Det var här jag fostrades till en vuxen akademiker. För mig var det ett paradis att komma hit, att känna att vare sig min bakgrund, nationalitet eller att jag var kvinna stod i vägen för att få forska och utmanas intellektuellt. Jag upplevde 100 procent öppenhet, säger Elisabete Weiderpass.

Att successivt få vara med och flytta kunskapens gränser, det är det bästa med forskning, tycker hon.

– Vetenskap går långsamt och kräver både tålamod och ihärdighet. Men jag är en person som välkomnar den typen av utmaningar. Som chef och forskningsledare har jag också en viktig roll i att få andra människor att våga tro på sin förmåga och prestera över sina egna förväntningar. Tillsammans kan vi åstadkomma mycket, säger Elisabete Weiderpass.

Elisabete Weiderpass om…
…systembolaget

Att reglera tillgängligheten på alkohol, både med åldersgräns och med begränsade tider för försäljning minskar konsumtionen och därmed cancerförekomsten. Att införa restriktioner i fler länder än de nordiska skulle leda till att färre drabbades av cancer.

…lämplig pensionsålder
När min man, som bor i Finland, blev 68 år var han en glad pensionär - i tre månader. Sedan valde han att använda sin tid på ett meningsfullare sätt och flyttade till Kuwait där han arbetar som dekanus för ett folkhälsoinstitut.

…bästa life hacks på resa
Jag ser till att få den sömn jag behöver och undviker morgonmöten i Asien och kvällsmöten i USA. Jag checkar aldrig in bagage, min resväska är en i hopvikbar kasse. Jag är mycket enkelt klädd, aldrig elegant. Min datorväska är också min träningshantel.

…hetast inom cancer just nu
Biomarkörer för lungcancer. Det kan förhoppningsvis innebära att man i framtiden med ett enkelt blodprov kan identifiera mutationer som kan styra val av behandling och också avgöra om en behandling har effekt eller inte. 

Text: Cecilia Odlind. Foto: Martin Stenmark. Först publicerat i Medicinsk Vetenskap, nr 3/2018.

Cancer och onkologiPrevention