De ser musikens kraft

”Jag kommer från en musikalisk familj och undrade tidigt hur musik och ljud i naturen, som bruset från havet eller vinden i träden, egentligen påverkar oss. 

I dag vet jag att musik ger kroppsliga effekter som går att mäta kvantitativt. Men jag vill förstå mer om hur musik påverkar oss på djupet. Genom så kallade mikrofenomenologiska metoder kartlägger vi den subjektiva upplevelsen av musik på ett systematiskt sätt. 

När vi lär oss mer om musikens inverkan kan vi också hitta nya sätt att dra nytta av den. Exempelvis väcks våra känslor när vi drabbas av musik, och känslor kan i sin tur öka förmågan till lärande. Utifrån detta utvecklar vi nu Kunskapskonserter, ett forskningsprojekt om hur musik kan främja medmänskliga möten och nya former av kunskapsutbyten. Där undersöker vi hur känslomässigt laddade konserter om svåra ämnen, exempelvis om övergrepp kopplade till metoo, påverkar förmågan att diskutera ämnet i seminarier som hålls i anslutning till konserten. 

Den estetiska upplevelsen kan också öka medvetenheten om våra egna och andras känslor och vi tror att den kan påverka utveckling av empati och självkänsla. I Sånghälsoprojektet i skolan undersöker vi om ökad sångaktivitet skulle kunna stödja barns kognitiva och språkliga utveckling, skapa studiero och bidra till social sammanhållning. 

Vi förlorar en viktig del av vår emotionella reglering om vi inte får estetiska injektioner regelbundet. I en studie bad vi 5 000 körsångare att rangordna vad de saknade mest av att inte kunna sjunga i kör under coronapandemin. Ju längre tid de hade sjungit i kör desto mer saknade de den estetiska aspekten, att få kontakt med sina sinnen. 

Musiken kan bidra till ett bättre samhälle. Genom att öka tillgången till musikskapande aktiviteter har vi möjlighet att skapa trygghet i olika sammanhang. Om vi i stället nedprioriterar estetiska ämnen tror jag att vi bidrar till ökad oro.” 

”Musiker övar mycket och träningen sätter spår i hjärnan. Hos tvillingpar, där den ena bara har spelat som ung medan den andra har fortsatt att musicera, ser vi att hörselsystemet, motoriska områden samt kopplingar mellan olika hjärnområden är mer utvecklade hos den spelande tvillingen. 

Jag och min forskargrupp undersöker hjärnmekanismer bakom inlärning och kreativitet och har utvecklat en ny förklaringsmodell för expertis. Vi har sett att många andra faktorer än träning spelar in för att vi ska bli riktigt bra: musikaliskt gehör, kognitiva förmågor, intressen och motivationsfaktorer samt en stimulerande miljö. Människors intressen och fallenheter varierar och det är bra att hitta sin grej, som man blir stimulerad av – och som man har fallenhet för. 

Nu vill jag undersöka hur hjärnan representerar och kontrollerar expressiva egenskaper hos musik, det vill säga hur hjärnan gör att vi kan spela en melodi med en viss känsla eller uttryck.  

Jag är själv konsertpianist, att spela ger mig en känsla av meningsfullhet, inspiration, stimulans och personlig utveckling. Pandemin har påverkat kulturutövare och i början av pandemin fann jag mer arbetsro, men både musik och forskning är kommunikation och jag saknar interaktionen. I en enkätstudie om kulturens betydelse frågade vi allmänheten hur kulturen under pandemin påverkat dem. Vi ser tydliga belägg för att den kultur som man har kunnat ägna sig åt har varit viktig för känslor av gemenskap och livskvalitet.” 

Berättat för: Maja Lundbäck och Ola Danielsson, först publicerat i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2/2021