Hur vi arbetar och våra expertområden
På Centrum för hälsokriser arbetar vi utifrån ett 'all hazards perspective' och med en sammanhängande helhetssyn på ämnet hälsokriser. För att på ett lämpligt sätt kunna hantera hälsokriser behövs en förståelse för såväl sårbarheter som hot. Därför arbetar vi både med specifika hot och med tema som är liknande i alla typer av kriser.
Ett 'all hazards perspective' och vikten av hälsosystemsresiliens
Världen upplever i allt högre grad mångfacetterade kriser av olika slag: pandemier, krig, och effekter av extremväder på alla kontinenter, alla hänger samman och uppstår i komplexa sammanhang. På centrumet arbetar vi utifrån ett ’all hazards’ perspektiv. Även om en del aspekter är specifika för en viss typ av kriser så finns det också gemensamma nämnare. Det kan vara behovet av surge capacity - förmåga att skala upp - inom intensivvård och diagnostik, samt hur vi skyddar sårbara grupper som ofta är de som påverkas mest, frågor som rör mental hälsa, behovet av rapid evidence för att vägleda beslutsfattande, kommunikationsutmaningar, med mera.
För att det perspektivet ska kunna vägleda vårt arbete, måste vi förstå hur olika hälsohot, påverkar hälsosystem och därigenom samhällen. För det krävs en stor bredd av expertis, som till exempel specialister i infektionssjukvård, klimateffekter på hälsa, katastrofmedicin, trauma, CBRN och mycket mer.
Samtidigt behöver vi också förstå vilka sårbarheter som finns inom en given kontext eller system, hur stor utsattheten för hotet är och vilken kapacitet systemet har att möta det. Ju mer resilient ett hälsosystem är, desto bättre kommer det att klara av det när det utsätts för ett hot, vare sig det handlar om en jordbävning eller ett mer långsiktigt hot, som ökade antibiotikaresistens.
Kombinationen av typ och omfattning av hot, och systemets resiliens, avgör om en situation utvecklas till en hälsokris eller ej.
För att kunna arbeta med både sårbarhet och hot har vi engagerat olika expertkoordinatorer. Här nedan finns en beskrivning av deras expertområden och pågående arbete. Centrumet håller på att rekrytera experter inom fler områden.
Akutkirurgi
Akutkirurgi är ett stående inslag i många olika typer av hälsokriser. Det kräver prioritering, särskilt när behoven överstiger de tillgängliga resurserna, vilket är ett vanligt inslag i kriser och katastrofer. Dessutom läggs just nu stor vikt vid högspecialiserad medicin och vård, och akutkirurgi blir då en välbehövlig generalistkompetens. Den kan kombineras med flera olika specialistkompetenser och användas i nödsituationer och kriser, såväl som i det dagliga arbetet. I vårt nuvarande samhällsklimat, med polykriser och en önskan om att förbättra det svenska totalförsvarets förmåga, kommer behovet av den kompetens och skicklighet som akut- och traumakirurgi besitter att öka. Det är därför viktigt att behålla och utveckla denna kompetens, genom utbildning, forskning, fortbildning och samverkan.
Centrumets arbete inom detta område är för närvarande inriktat på:
- Fortsätta utvecklingen av kirurgiska och hälsovårdskurser på nationell nivå, bland annat i hantering av masskade-händelser och kirurgi med begränsade resurser.
- Verka för vikten av generalistkunskaper inom sjukvården och som en del av totalförsvaret.
Lisa Strömmer
Expertkoordinator akutkirurgi
Extremväder, klimat och hälsoeffekter
Klimatförändringar och mer frekvent förekommande extremväder, i form av värmeböljor, torka, kyla etc, skapar avsevärt negativa hälsoeffekter och är ett hot mot den existerande medicinska infrastrukturen och utövningen. Åtgärder för att begränsa och anpassa oss till detta måste genomföras och utvärderas genom multidisciplinära forskningssamarbeten, för att avgöra och följa effektiviteten. Dessutom, med tanke på den redan existerande omfattningen av extremväder, behöver vi förstå dess konsekvenser för människans hälsa och hur vi bäst förbereder för och förebygger negativa hälsoeffekter. För att göra det behövs samverkande forskning och utbildningsinsatser.
Centrumet har flera pågående aktiviteter inom det här området:
- Samarbete inom universitetsalliansen Stockholm trio, med KTH Climate Action Centre och Bolin Centre for Climate Research på Stockholms universitet, om forskningsförslag och gemensamma policypåverkansaktiviteter.
- Fortsatt utveckling av forskningsprojekt som undersöker hälsosystems beredskap inför klimatförändringar, samt egenskaper av värmeböljor som påverkar hälsa.
- Utredning och kartläggning av potentiella samarbetspartners och format för internationell samverkan.
Petter Ljungman
Expertkoordinator extremväder, klimat och hälsoeffekter
Hälsosystemsresiliens
En hälsokris påverkas inte bara av vilken typ av fara en individ eller ett samhälle utsätts för, utan även hur sårbara de är för faran. Nivån av sårbarhet, både för individen och samhället, avgör förmågan att förbereda, hantera och lära av en kris. Hur resilient ett system är under normala omständigheter påverkar hur och hur väl det kan hantera det ovanliga och svårare omständigheterna som en hälsokris skapar. Effektiva och användbara sätt att stärka hälsosystem och förbättra dess resiliens kommer därför att leda till förbättrad beredskap och förmåga att hantera hälsokriser. Dock är det viktigt att det görs med en förståelse för kontext och förmågor inom hälsosystemet i fråga.
Centrumet fokuserar för tillfället arbetet inom området på:
- Genomföra utbildningar i hälsosystemsresiliens, som del av olika kurser på flera nivåer på KI.
- Katalysera interdisciplinär forskning inom ämnet, i Sverige och globalt.
- Kartläggning av svenska aktörer som arbetar med hälsosystemsresiliens.
Helena Nordenstedt
Expertkoordinator hälsosystemsresiliensInfektionssjukdomar och vaccinberedskap
Infektions- och smittsamma sjukdomar kan utgöra ett allvarligt hälsohot och leda till både lokala och globala hälsokriser, framför allt om grundläggande resurser inom hälso- och sjukvårdsinfrastruktur är begränsade. Vacciner är effektiva och tillförlitliga verktyg för att bekämpa många infektionssjukdomar. Att förstå hur spridning av infektionssjukdomar bäst bekämpas och förstå hur vaccin används på bästa sätt är en viktig faktor i hälsokrisberedskap. Samtidigt är effektiv hantering av fall och vaccinimplementering lika viktigt när krisen väl har inträffat. Centrumet vill stötta initiativ som utforskar hur vaccinkompetens och utveckling, tilltro till vaccin, samarbeten, logistik och hantering kan förbättras under normala omständigheter, och sedan hur de därigenom skapas förbättrade förmågor att hantera en hälsokris.
Centrumets aktiviteter inom området innefattar:
- Identifiering av utbildningsbehov inom vaccinologi inom olika yrkesgrupper, samt undersöka om behov av kurser för att ytterligare förstärka kunskap och utbildning hos de som redan undervisar i ämnet.
- Utifrån pågående kartläggning av den ojämna spridningen av vaccin (nationellt, regionalt och globalt), identifiera var och hur förbättringsmöjligheter kan implementeras.
Helena Hervius Askling
Expertkoordinator infektionssjukdomar och vaccinberedskap
Intensivvård med knappa resurser
I nästan alla hälsokriser, oavsett ursprung, så ökar behovet av intensivvård av patienter. Samtidigt så minskar ofta resurserna och förmågan att ge intensivvård, på grund av överbelastning av systemet, bristande infrastruktur och andra osäkerhet. Därför finns det ett behov av att förbättra och förstärka förmågan att ge intensivvård med knappa resurserna. Ett väl förberett intensivvårdssystem som kan skala upp och anpassa sina metoder är grunden för en adekvat hälsokrishantering.
Centrumets arbete fokuserar för till:
- Kartlägga existerande forskning och utbildning inom området och identifiera framtida behoven.
- Fortsätta en dialog med relevanta aktörer, men även med det allmänna svenska samhället, om behovet att prioritera till intensivvård när behoven överstiger tillgängliga resurser. Innefattar bland annat värdskap för ett symposium.
- I samarbete med Essential Emergency and Critical Care (EECC) network, undersöka hur minimum standards för intensivvård i kris kan se ut och utveckla metoder för att bedöma dem på ett snabbt och genomförbart sätt i en kris.
Märit Halmin
Expertkoordinator intensivvård med knappa resurser
Kemiska och toxikologiska händelser
Hälsorisker och kriser som uppstår till följd av kemiska och toxikologiska händelser är ett allvarligt hot mot hälsa och miljö. Det kan handla om utsläpp av toxiskt material, i form av gas, flytande eller i fast form, till följd av till exempel trafikolyckor eller medvetna utsläpp av giftigt material i syfte att skada människor och samhälle. Kemiska händelser kan skapa stora hälsokriser som påverkar både enskilda människor och hela samhället. Det kan leda till direkt förgiftning, men även långsiktiga hälsorisker som ökad risk för cancer och känslomässigt lidande. Att förhindra sådana händelser och hantera dem på lämpligt sätt om de sker är avgörande för vår hälsa och välmående.
Centrumets arbete inom det här området fokuserar på:
- Fortsatt kartläggning och samverkan för att definiera utbildningsbehov på grund- och avancerad nivå inom kemiska, radiologiska och nukleära händelser i Sverige, samt medverka i uppdatering av kursen i katastroftoxikologi i KI:s masterprogram i toxikologi.
- Bevaka forskningsinitiativ och pågående forskningsprojekt
- Utbilda och informera en bredare allmänhet om risker inom kemi och toxikologi.
Mattias Öberg
Expertkoordinator kemiska och toxikologiska händelserLaboratorie- och diagnostikberedskap
Behovet av laboratorieutrustning och diagnostiskkapacitet är ett kännemärke i många hälsokriser, i från infektionssjukdomar till kemiska utsläpp. Därtill är behovet av att kunna anpassa och utöka laboratorie och diagnostikkapacitet i en kris ständigt förekommande och behöver tas med i beredskapsarbete. Utifrån erfarenheter från covid-19-pandemin vill centrumet arbete för att cementera och förbättra surge capacity förmågor i laboratorie- och diagnostikarbete för att vara bättre förberedda när nästa hälsokris slår till, oavsett vad det må vara.
För närvarande är några av centrumets aktiviteter inom området:
- Fortsätta att underhålla och utveckla nationella och internationella samarbeten på området som grundlades under covid-19-pandemin.
- Undersöka möjliga utbildningsbehov inom ledarskap, beredskap och övning inom laboratorie- och diagnostiskarbete.
- Utveckla vad som är nyckelfaktorer och hur de lämpligast tas i beaktande, när det kommer till laboratorie och diagnostik-kapacitet på universitet i kriser.
Jessica Alm
Expertkoordinator laboratorie- och diagnostikberedskapSamhällspolitik och beredskap
En hälsokris, av vilken typ och ursprung som helst, uppstår inte i ett tomrum. Tvärtom så uppstår och utspelas den inom ett sammanhang. Det sammanhanget kommer att avgöra nivån av beredskap, liksom hur krisen kan hanteras och hur både individer och samhälle kan utvärdera den och gå vidare. Det är därför ytterst viktigt att förstå hur politik, samhälle och sociala strukturer påverkar beredskap och hantering av kriser, och vilka begränsningar och verktyg som kan användas och utvecklas. Centrum för hälsokriser vill vara en konstruktiv partner i samtida krishantering genom att stimulera policyutveckling och samarbete, samt arbeta agendasättande för ökad hälsokrisberedskap. Vårt mål är att skapa en intensifierad policydialog om hur forskning Inom hälsokriser kan bidra.
Aktiviteter inom området innefattar:
- Driva en pågående analys och diskussion om universitetens roll i en hälsokris.
- Bidra till en konstruktiv policydialog och identifiera var den dialogen hålls.
- Fortsatt utveckling av forskning och utbildningsinitiativ inom frågor som politik och policy i relation till prevention, beredskap och respons i hälsokriser.
Maja Fjaestad
Expertkoordinator samhällspolitik och beredskapUtbrottsberedskap och respons
När en hälsokris, oavsett omfattning, inträffar som beror på ett utbrott av en smittsam sjukdom, så är en snabbt och effektiv hantering avgörande. Långt ifrån alla smittsamma sjukdomar kan förhindras med vaccin. Utbrott av smittsamma sjukdomar kan vara svåra, rent av omöjliga, att bota och kan därför endast hanteras på bästa sätt, för att förhindra en eskalerande hälsokris. På grund av sjukdomarnas smittsamma natur är ett utbrott ett hot mot hälsosystemets resiliens och förmåga att anpassa sig. Därför spelar nivån av beredskap en avgörande roll. Med utgångspunkt i vår helhetssyn på hälsokriser, vill centrumet verka för att stärka förmågor inom både beredskap och hantering av utbrott av infektionssjukdomar.
Några av centrumets aktiviteter inom området:
- Deltagande i utbildningsaktiviteter och doktorandkurser för att öka kunskapen om utbrottsepidemiologi inom flera yrkesgrupper.
- Jämförande kartläggning av hur europeiska länder hanterar behov och införskaffande av varulager som en del av utbrottsberedskap.
- Påbörja samarbeten med målet att öka medvetenheten om effekterna av klimatförändringar på utbrott av smittsamma sjukdomar.