Ung i Luleå 1981

"Ung i Luleå 1981" är ett samarbetsprojekt mellan Enheten för arbetsmedicin, Institutet för miljömedicin (IMM) och Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

SENASTE NYTT: Luleåkohorten bidrar än en gång till viktig forskning


Vi vet idag alltför lite om vilka livsförhållanden som har störst betydelse för människors hälsotillstånd under livet. I en ny studie kommer därför forskare från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet och Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet att söka svaret på frågan via den så kallade Luleåkohorten.

De livsförhållanden som studeras är bland annat arbetsförhållanden, relationer, ekonomi, betydelsen av grönområden mm. Även coronapandemins konsekvenser för människors arbetsförhållanden och hälsotillstånd kommer att studeras.

Samtliga personer i Luleåkohorten kommer under september månad att få ett brev med information om studien och ett frågeformulär med fokus på livsvillkor och hälsotillstånd. Alla kommer också att bjudas in till en hälsoundersökning.

 

Till alla deltagare:

Överst på sidan 18 i frågeformuläret har en rad med svarsalternativ fallit bort. Ovanför rutorna ska det stå: 
Stämmer helt
Stämmer ganska bra
Stämmer inte så bra
Stämmer inte alls

Anne Hammarström

Huvudansvarig forskare

Luleåkohorten startades år 1981 och består av alla elever i årskurs nio i Luleå kommun från det året, sammanlagt 1083 stycken. Flertalet av dem är födda 1965. I gruppen ingår också de elever som skulle ha gått ut grundskolan den våren men slutat i förtid.

Luleåkohorten har hittills följts med upprepade frågeformulär, blodtrycksmätningar, intervjuer och registerdata under 27 års tid. Vid 43 års ålder genomfördes också en hälsoundersökning med blodtryck, blodprover (riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar) mm. Frågeformuläret består av cirka 90 frågor om social bakgrund, arbetssituation, hälsa, familjesituation, fritid etc.  Enkäten har varit nästan identisk i alla undersökningar. Gruppen har följts upp fem gånger som framgår av figuren nedan. En ny uppföljning startar hösten 2020.

De cirka 30 deltagare som blev arbetslösa direkt efter årskurs nio har följts med personliga intervjuer. Hittills har de i genomsnitt intervjuats fyra gånger per person med fokus på hälsokonsekvenser av arbetslöshet samt friskfaktorer under livet.

Omfattande registerdata har också samlats in. Genom data från förlossningsjournalerna har vi i princip en 43-års uppföljning av hela gruppen.

Luleåkohortens design. Kursiverad text är planerad datainsamling.
Luleåkohortens design.

Tack vare omsorgsfullt vårdande av relationerna mellan projektledningen och kohorten i kombination med omfattande bortfallsspårning har vi genomgående ett synnerligen lågt bortfall. Vid den senaste undersökningen 27 år efter starten deltog 1010 personer, vilket innebär att svarsfrekvensen (räknat på n=1071 levande) var 94,3 procent. Studien är unik i sitt slag tack vare den långa uppföljningsperioden och den höga svarsfrekvensen.

Högkvalitativ socialmedicinsk forskning har bedrivits med hjälp av databasen. Luleåkohorten har hittills legat till grund för cirka 160 vetenskapliga publikationer och åtta avhandlingar.

Våra huvudfynd

  • Arbetslöshet i unga år lämnar kvarstående ärr i både kroppslig och psykisk hälsa i vuxen ålder bland både kvinnor och män, oberoende av arbetslöshet senare i livet

  • Ju mer arbetslöshet och ju fler osäkra anställningar som en kvinna eller man upplever under livet, desto mer försämras hälsotillståndet

  • 1990-talets lågkonjunktur försämrade hälsotillstånd bland unga kvinnor i förvärvsarbete men de arbetslösas försämrade hälsotillstånd påverkas inte av konjunktur
     
  • Jämställdhet i parrelationen förbättrar hälsotillståndet bland både kvinnor och män 

Forskningen på Luleåkohorten har också handlat om följande områden

  • Orsaker till ojämlik hälsa under livet
  • Betydelsen för hälsotillståndet av jämställdhet på arbetsplatsen
  • Betydelsen av lågkonjunktur för hälsoeffekterna av olika arbetsmarknadspositioner
  • Livsloppsanalyser av metabolt syndrom genom analyser av:
    • tidiga bestämningsfaktorer ex mobbning, stillasittande, bristande frukostvanor
    • sociala och materiella faktorers betydelse över livet
  • Betydelsen av sociala faktorer i bostadsområdet (andel arbetslösa, ensamhushåll, socialbidragstagare mm) för hälsotillståndet under livet
  • Ökningen i psykisk ohälsa bland 16-åringa flickor och pojkar under en 33 års period
  • Orsaker till psykisk ohälsa bland kvinnor och män- från unga år och framåt. Betydelsen av sociala relationer, materiella livsvillkor, arbetsmiljö/arbetsförhållanden, fritidsaktiviteter bland kvinnor respektive män
  • Vilka förhållanden är hälsofrämjande och vilka är ohälsogenererande under livet? Vad betyder arbetslivet? Varför kan exempelvis skilsmässor ha så olika hälsoeffekter bland kvinnor jämfört med män?
Luleå City Festival