Anna Frantz

Doktorand
Sjukgymnastutbildning (180 hp), 2007-2010. Göteborgs Universitet.
Master of Science (60 hp), huvudområde fysioterapi 2021. Göteborgs
Universitet.

Bakgrund
Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem. I Sverige stod i december 2022 den psykiska ohälsan för 50% av alla sjukskrivningar för kvinnor och 39% för män, till stor kostnad för både individen som drabbas och samhället i stort. Företag tappar viktig arbetskraft och personer i arbetsför ålder riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. Stressrelaterade diagnoser, depression och ångest utgör för kvinnor 96% och för män 93% av de psykiatriska sjukskrivningsdiagnoserna (Källa: Försäkringskassan).

Problemlösningssamtal med arbetsplatsinvolvering har visat sig kunna korta tiden till första återgång i arbete och minska antalet sjukskrivningsdagar under första året i studier från Nederländerna och en studie i svensk företagshälsovård för personer med stressrelaterade besvär, depression eller ångest (framöver förkortat CMD från engelskans common mental disorders). Även i primärvården återfinns denna patientgrupp, men här har insatsen inte prövats. Dessutom finns det få studier som undersöker effekten av insatsen längre än 12 månader.

Övergripande syfte
Mitt doktorandprojekt syftar till att utvärdera effekten av problemlösningssamtal med arbetsplatsinvolvering i primärvården för personer som är sjukskrivna på grund av CMD. Vidare kommer projektet undersöka individ- samt arbetsrelaterade faktorer som påverkar antalet dagar med sjukskrivning under en uppföljningstid om 18 månader efter att ha inkluderats i den kluster-randomiserade studien. Interventions- och kontrollgrupp kommer då behandlas som en kohort. I en kvalitativ studie kommer anställda i riskzon för framtida sjukskrivning intervjuas om hindrande och möjliggörande faktorer för att vara i arbete med symptom på CMD. Doktorandprojektet grundar sig i två projekt, ett i primärvården och ett inom företag i privat sektor.

De fyra frågeställningarna i projektet är:
1. Är problemlösningsinterventionen mer effektiv, jämfört med sedvanlig vård, när det gäller att minska det totala antalet sjukskrivningsdagar under uppföljningsperioden på 18 månader? (Studie 1)
2. Vilka individ- och arbetsrelaterade faktorer, vid baslinjen, predicerar antalet registrerade sjukfrånvarodagar under 18-månadersuppföljningen? (Studie 2)
3. Hur uppfattar förstlinjens chef och överordnad chef stress-förebyggande arbete på arbetsplatsen?
4. Vad uppfattar medarbetarna som underlättande och hindrande faktorer för att stanna kvar på jobbet, trots symtom på CMD? (Studie 4)

Projektet kommer med sin kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder belysa olika aspekter av att arbeta med symptom på CMD och få stöd från sin chef, utvärdera effekten av insats för sjukskrivna på grund av CMD i primärvården, samt identifiera prediktorer för fortsatt sjukskrivning.