Att främja evidensbaserad praktik (EBP) inom Företagshälsa. Ett forskningsprogram

Trots den snabba tillväxten i utgifter för forskning och FoU är överföringen av vetenskaplig kunskap till praktiken fortfarande mycket begränsad. Det finns ett behov av att hitta effektiva strategier som kan överbrygga klyftan mellan forskning och praktik.

Även om tillgängliggörandet av forskningsbaserad kunskap har varit aktuell de senaste årtiondena, finns än idag ett ”glapp” mellan forskningsresultat och vad som faktiskt kommer till nytta i praktiken. Glappet är ett problem inom många områden, inklusive arbetshälsa och arbetsmiljö. Vetenskaplig kunskap kommer därför oftast i otillräcklig utsträckning till användning inom företagshälsan (FHV) eller i organisationers arbetsmiljöarbete. Därmed ges arbetsgivare och anställda inte alltid bästa möjliga stöd vad gäller implementering av evidensbaserade metoder och insatser för att arbeta effektivt och hållbart med arbetshälsa och arbetsmiljörelaterade frågor.

Syfte

För att minska glappet och stödja användningen av kostnadseffektiva metoder inom företagshälsans och arbetsgivares arbete genomförs detta forskningsprogram.

Resultat

Praktikerbaserade forskningsnätverk (PBRN) där slutanvändare är aktivt involverade har visat sig vara effektiva inom bl a hälso- och sjukvården. I syfte att stärka evidensbaserad praktik inom företagshälsan och i arbetsmiljöarbetet i Sverige har ett praktikbaserat forskningsnätverk (PBRN-OSH) utvecklats inom programmet. Det utvecklade nätverket, inkluderade forskare, utövare inom företagshälsan och nationella representanter från arbetsmarknadens parter.

Under programmet har flera viktiga aktiviteter genomförts för att främja överföringen av arbetshälsoforskning till praktik. PBRN-OSH resulterade i flera praktikbaserade forskningsprojekt samt olika åtgärder för att säkerställa evidensbaserad praxis i arbetsmiljöarbetet såsom nationella evidensbaserade riktlinjer för företagshälsan och införande av evidensbaserad praktik (EBP) som obligatorisk i branschföreningen Sveriges företagshälsors ackreditering av de nationella företagshälsorna. Uppföljningar visar också att med tiden ökade kompetensen inom EBP bland utövare vid svenska företagshälsor. Sammanfattningsvis, från ett samhällsperspektiv är fördelarna med PBRN uppenbara. Det ger ökad samhällsrelevans när studier i högre grad behandlar aktuella samhällsproblem. På användarnivå leder det till ett ökat samarbete och förståelse för vikten av EBP och därmed mer effektiva åtgärder för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser.

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Photo: N/A

Främjandet av evidensbaserad praktik inom arbetshälsa och arbetsmiljö

Även om tillgängliggörandet av forskningsbaserad kunskap har varit aktuell de senaste årtiondena, finns än idag ett ”glapp” mellan forskningsresultat och vad som faktiskt kommer till nytta i praktiken. Glappet är ett problem inom många områden, inklusive arbetshälsa och arbetsmiljö. Vetenskaplig kunskap kommer därför oftast i otillräcklig utsträckning till användning inom företagshälsan (FHV) eller i organisationers arbetsmiljöarbete.

Resultat

Arbetsgivare och anställda ges inte alltid bästa möjliga stöd vad gäller implementering av evidensbaserade metoder och insatser för att arbeta effektivt och hållbart med arbetshälsa och arbetsmiljörelaterade frågor. För att minska gapet och stödja användningen av kostnadseffektiva metoder inom företagshälsans- och arbetsgivares arbete har forskare på enheten under många år arbetat med att främja evidensbaserad praktik inom arbetshälsa. Detta arbete har bl.a. inkluderat utveckling av en arbetsmodell för att utarbeta evidensbaserade riktlinjer till FHV. För att skapa en varaktig verksamhet med svenska nationella riktlinjer för FHV har forskare på enheten dessutom arbetat för att finna en förvaltare som utanför enheten kan överta och fortsätta riktlinjearbetet. I samband med att statliga Myndigheten för arbetsmiljökunskap (MynAK) startade under 2018 har utveckling, implementering och spridning av befintliga, samt nya riktlinjer kommit att tillhöra ett av MynAK’s arbetsområden. Myndigheten fungerar som ett nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö och har bl.a. till uppgift att utveckla företagshälsans befintliga riktlinjer till riktlinjer för arbetsgivare. Vi fortsätter att stödja detta arbete inom myndigheten.

Evidensbaserad praktik inom svensk företagshälsa

EBP innebär att insatser ges utifrån bästa tillgängliga kunskap i kombination med klinisk kompetens och erfarenhet samt klientens förutsättningar. År 2011 genomförde Karolinska Institutet i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan en studie om kunskaper om och attityder till evidensbaserad praktik i företagshälsa (FH) i Sverige. Studien följdes upp 2014 för att kunna jämföra eventuella skillnader mellan 2011 och 2014.

Syftet var att kartlägga kunskap, attityder, hindrande och stödjande faktorer för användandet av evidensbaserad praktik inom FH i Sverige, samt undersöka om, och i så fall hur, detta hade förändrats jämfört med år 2011. En reviderad enkät skickades ut till 795 personer och besvarades av 498 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 63 %. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 24 chefer inom FH.

I enkäten undersöktes följande områden: deltagarens intresse, behov och möjligheter för att arbeta evidensbaserat, hur deltagaren inhämtar ny kunskap inom sitt yrkesområde, hur den företagshälsovårdsenhet där deltagaren är anställd påverkar möjligheter att arbeta evidensbaserat samt möjliggörande och hindrande faktorer av betydelse för att arbeta evidensbaserat.

 

Resultat och slutsatser

FH-anställdas intresse och kompetens för att arbeta evidensbaserat har ökat under de senaste tre åren.

FH-anställda har ökad tilltro till sin egen förmåga att kritiskt granska vetenskaplig information.

Andelen FH-anställda som uppger att evidensbaserad praktik är viktigt för kundföretagen har minskat under de senaste tre åren.

Ledningen uppger som orsak till att kunder inte efterfrågar evidensbaserad praktik är att de utgår från att FH säljer tjänster utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Det organisatoriska stödet har minskat under samma period.

Ledningen lägger ansvaret för kunskapsutvecklingen på individnivå och ser det inte som sin uppgift att stödja och utveckla ett organisatoriskt lärande.

Ledningen och FH-anställda anger bristande ekonomiska resurser för att hinna med kompetensutveckling och implementering av nya metoder.

Stöd från organisation och ledning anges som viktiga möjliggörande faktorer för evidensbaserad praktik av FH-anställda.

 

Forskare, projekttid, och finansiering

Forskningsledare för programmet är professor Irene Jensen och docent Lydia Kwak. I programmet deltar samtliga forskare vid enheten inom temat Arbetshälsa

Programmet startade Jan 2011 och är fortgående.

Finansiärer är FORTE och AFA försäkring samt Myndigheten för arbetsmiljökunskap -Mynak.

Publikationer

Svenska rapporter

Slutrapport AFA

Slutrapport FORTE

Metoder för företagshälsa. Checklista Tidiga indikatorer för mobbning. Nr 9.2, 2015

Metoder för företagshälsa. EBP i FHV en treårsuppföljning Nr 7 .2105

Metoder för företagshälsa. Effekter av hälsoundersökningar. Nr 6, 2014

Metoder för företagshälsa. Evidensbaserad praktik i företagshälsovården. Nr 2, 2012

Metoder för företagshälsa. Forskning och utveckling inom företagshälsovården. Nr 1, 2012

Metoder för företagshälsa. Hierarkier av hälsa 2012. Nr 4, 2012

Metoder för företagshälsa. Hälsofrämjande insatser riktade till arbetsplatsens fysiska miljö och organisationsstruktur effekt på arbetsrelaterade utfall. Nr 12, 2017

Metoder för företagshälsa. Insatser via FHV för att minska psykisk ohälsa Nr 8, 2015

Metoder för företagshälsa. Kostnadsjämförelse mellan tre rehabiliteringsprogram för anställda med alkoholproblem. Nr 11, 2016

Metoder för företagshälsa. Tidiga indikatorer för mobbning. Nr 9.1, 2015

Metoder för företagshälsa. Tidiga insatser för ryggbesvär. Nr 5, 2013

Metoder för företagshälsa. Viktiga incitament för svenska arbetsgivare vid genomförande av arbetsmiljöinsatser. Nr 10, 2016

Metoder för företagshälsovården_Att arbeta med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet på arbetsplatser. Nr 3, 2012

 

Internationella publikationer

Jensen, I., Björk Brämberg, E., Wåhlin, C., Björklund, C., Hermansson, U., Lohela Karlson, M., Schäfer Elinder, L., Munck af Rosenschöld, P., Nevala, T., Carter, N., Mellblom, B., Kwak, L. Promoting Evidence-Based Practice for Improved Occupational Safety and Health at Workplaces in Sweden. Report on a Practice-Based Research Network Approach. International Journal of Environmental Research and Public Health, 2020; 17, 5283. https://www.mdpi.com/1660-4601/17/15/5283?type=check_update&version=1

 

Björk Brämberg, E., Nyman, T., Kwak, L., Alipour A., Bergström; G., Schäfer Elinder, L., Hermansson, U., Jensen, I. Development of evidence-based practice in occupational health services in Sweden. A 3-year follow-up of attitudes, barriers and facilitators. International Archives of Occupational and Environmental Health, 2017; 90 (4): 335-348. PMID: 28204870. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5387008/

 

Kwak, L., Wåhlin, C., Stigmar, K., Jensen, I. Developing a practice guideline for the occupational health services through a community of practice: description and evaluation of the guideline development process. BMC Public Health, 2017;17 (89). PMID: 28100201.

https://www.mdpi.com/1660-4601/17/15/5283?type=check_update&version=1

Irene Jensen

Professor
C6 Institutet för miljömedicin

Lydia Kwak

Lektor
070-748 24 14
C6 Institutet för miljömedicin
C6 Institutet för miljömedicin