Går trygga medarbetare säkrare? Rollen av psykologisk trygghet för främjande av arbetsmiljösäkerhet i högriskorganisationer.
Det här forskningsprojektet undersöker team/arbetsgrupper i organisationer med hög säkerhetsrisk för att se om det finns en koppling mellan graden av psykologisk trygghet i team och säkerhetsrelaterade beteenden, risker, incidenter, stress och hälsa.
Psykologisk trygghet är ett begrepp som det talas alltmer om i både forskning och praktik när det handlar om att skapa en god och välfungerande arbetsmiljö. Trots det stora empiriska stödet för den viktiga roll som psykologisk trygghet spelar i dagens arbetsliv har få studier undersökt kopplingen mellan psykologisk trygghet och främjande av säkerhet i riskfyllda arbetsmiljöer.
Psykologisk trygghet definieras som en delad övertygelse om att det är tryggt att ta mellanmänskliga risker i en grupp och kan beskrivas som en subjektiv upplevelse av en trygg arbetskontext där alla kan säga vad de tycker och tänker utan att vara rädda för negativa konsekvenser. Den kännetecknas av gruppmedlemmarnas respekt för varandras kompetens, intresse för kollegorna som människor, positiva intentioner gentemot varandra och mod att konfrontera varandra och engagera sig i konstruktiva konflikter. Psykologisk trygghet har tidigare kopplats till teams lärande, prestation, engagemang, kreativitet och innovation. Det har även visat sig att psykologisk trygghet har ett positivt samband med tydlighet i roller, ledarskap, medarbetarskap, informationsdelning och arbetstillfredsställelse. Forskare har påpekat att psykologisk trygghet bör vara relevant i organisationer där säkerhet är av största vikt. De studier som gjorts med koppling till säkerhet har fokuserat på kvalitetsförbättringar och lärande till följd av en öppenhet för att påtala fel inom vårdteam.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar att antalet arbetsolyckor med dödlig utgång under åren 2011-2020 varierade mellan 58-24 stycken med ett genomsnitt på 40 dödsolyckor per år under förra decenniet. Branscher så som bygg, transport och tillverkning är bland de mest drabbade. Tittar man närmre på branscherna bygg, tillverkning och transport sammanslaget visar Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik ett genomsnitt på 13 582 arbetsolyckor utan dödlig utgång per år för dessa branscher under åren 2017-2021. Mot bakgrund av det fokuserar forskningsprojektet på högriskorganisationer i en svensk kontext inom bygg, transport och industri. Målgruppen för projektet är team/arbetsgrupper i första linjen som är direkt utsatta för säkerhetsrisker och därmed skulle få direkt nytta av kunskapsvinsterna. Medarbetare i första linjen åsidosätts ofta till förmån för tjänstemän och ledare när det gäller forskning och utvecklingsinsatser då deras tid i produktionen anses vara för värdefull.
Syfte, metod och vetenskapliga frågeställningar
Syftet med forskningsprojektet är att ta fram kunskap som kan främja en god, hälsosam och säker arbetsmiljö genom att undersöka om det finns en koppling mellan graden av psykologisk trygghet i team/arbetsgrupper och säkerhetsrelaterade beteenden, risker, incidenter, stress och hälsa.
Studien undersöker kopplingen mellan psykologisk trygghet och en säker och hälsosam arbetsmiljö samt de ingående komponenter och faktorer som tros påverka arbetsmiljön. Flera olika säkerhetsbeteenden och säkerhetsattityder hos medarbetare och ledare kommer att undersökas i studien för att fastställa deras eventuella betydelse. Studien är främst en enkätstudie som mäter sambanden longitudinellt, med en inledande enkät och uppföljande enkät efter 12 månader. Enkäten riktas både till medarbetare och ledare inom arbetsgrupperna som utgör målgruppen. Därutöver samlas information om hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) in med en bärbar EKG-mätare och kvalitativa intervjuer genomförs med ett urval av ledarna för att fördjupa förståelsen för de samband som framkommer.
De vetenskapliga frågeställningarna för projektet är:
- Hur ser det longitudinella sambandet ut mellan psykologisk trygghet i arbetsgrupper och säkerhetsnivån i arbetsmiljön i högriskorganisationer?
- Hur interagerar samtliga faktorer/variabler i en helhetlig teoretisk modell?
- Hur påverkar ledarskapet (såsom ledarstil, återkoppling till medarbetarna avseende säkerhet) främjandet och bibehållandet av en god psykologisk trygghet i gruppen?
Nytta och förväntat resultat
Resultaten från studien kommer kunna få direkt praktisk betydelse för fokus på och utformning av säkerhetshöjande insatser på arbetsplatser, formulering utav rekommendationer, framtagning utav verktyg samt utvecklande och utbildande insatser för grupper och ledare. I förlängningen kan den ökade kunskapen som studien genererar bidra till en minskning av arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterad ohälsa. Möjligheten att i högre utsträckning rädda liv och skydda medarbetare mot skador och sjukdomar i de många högriskorganisationer som finns i Sverige kan anses medföra stor nytta på såväl individ-, organisations- och samhällsnivå.
Forskare, projekttid och finansiering
Medverkande forskare är Christina Björklund och Nishteman Karalaitis.
Projektet startade 2022 och pågår tom 2026.
Projektet finansieras av AFA Försäkring.
Publicering av resultaten på svenska planeras preliminärt till februari 2025 i en slutrapport i AFA Försäkrings rapportserie.