Om SFO-V

Forskning inom vårdvetenskap är av stor vikt för att öka kunskapen om främjande av hälsa, förebyggande åtgärder samt omvårdnad och rehabilitering, liksom om vårdens organisation och ledning.

Idag överlever fler skador och sjukdomar som förut var dödliga, människor lever längre och nya metoder leder till förhoppningar om ökad livskvalitet – ändå är vårdkostnader för individ och samhälle fortsatt höga.

Vårdvetenskap

Vårdforskning är en ung vetenskap som genomgått en betydande utveckling under de senaste fyra decennierna. Från en handfull forskarutbildade personer återfinns nu tusentalet vårdforskare inom universitet och högskolor. Idag är vårdvetenskap således en etablerad vetenskap med tvärvetenskaplig forskning inom internationellt framstående forskarmiljöer. Vårdvetenskapen idag har dock flera utmaningar som diskuterades på rundabordssamtalet som SFO-V anordnade om vårdvetenskapens framtid.

Dagens vårdforskning ger nya, vetenskapligt baserade kunskaper som är av stor nytta för patienter och brukare. Inte minst viktiga är de forskningsresultat som bidrar till att öka vårdens förmåga att omsätta forskning till praktik. Det skapar därmed unika förutsättningar för att i framtiden kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför inom hälsa och välfärd.

SFO-V:s vision

SFO-V drivs gemensamt av KI och Umeå universitet. Syftet är att öka samarbeten mellan vårdforskning, vårdsektorn och näringslivet samt att förnya och bredda utbildning på avancerad nivå och forskarnivå.

För att uppnå detta finansieras forskning och aktiviteter som främjar samarbeten och involverar intressenter från olika områden att ta del i utveckling av processer, tjänster och produkter. Arbetet förstärks genom ett aktivt engagemang från Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Västerbottens läns landsting.

SFO-V vid Umeå Universitet

Broschyr Att bygga broar (oktober 2014)

Den övergripande visionen för SFO-V är att säkerställa att utveckling och den vård som bedrivs är baserad på högkvalitativ vårdforskning. KI har som enda universitet i Sverige bedömts som världsledande inom vårdforskning, med de bästa förutsättningarna att utveckla framtida vårdforskning (VR, 2011). Vårdforskningen inom SFO-V vid KI och UmU i samarbete med andra universitet, både nationellt och internationellt, har mycket goda förutsättningar att kunna bidra till en kunskapsbaserad vård.

Sedan 2009 har över 300 forskare och forskargrupper vid KI och UmU direkt eller indirekt varit delaktiga i projekt som har finansierats av SFO-V. Forskningen inom SFO-V bedrivs i nära samarbete med vård- och omsorgsverksamheten och har fram till och med 2015 präglats av utveckling av nya insatser för att möta vårdens framtida utmaningar.

SFO-V:s fyra kärnområden (core areas)

Forskning inom SFO-V bedrivs med fokus på följande fyra huvudområden:

 

  • Co-creation - of services, processes and products refers to collaborative activities and approaches that strive to facilitate users, i.e. any stakeholder in issues related to health, disease and illness, working together on equal terms to create value, based on their different types of knowledge and experience.
     
  • Self-management - refers to a person’s ability to manage the symptoms, treatment, physical and psychological consequences, and life-style changes inherent in living with a health condition.
     
  • eHealth - refers to the use of information and communication technologies (ICT) for health and health-related fields, including health care services, health surveillance, health communication, health education and research.
     
  • Bio-behavioral health care science - refers to the intercept of health care sciences with biological and behavioral sciences, to study the complex interactions among biological, social, behavioral and environmental factors and their effects on outcome to address issues of relevance for health care sciences.

 

SFO-V:s styrgrupp och samordnare

För SFO-Vs ledning svarar en ledningsgrupp. Ledamöterna representerar det omgivande samhället, akademin och nationella organisationer inom hälso- och välfärdsområdet samt Stockholms och Västerbottens läns landsting.

Staffan Josephsson

Professor / Director SFO-V
H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Kort om 

Staffan Josephsson är professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet (KI) sedan 2011. Grundutbildningen i arbetsterapi fick han vid dåvarande Hälsohögskolan i Stockholm och utbildningen i pedagogik och teatervetenskap är från Stockholms Universitet. Staffans avhandling om ”Vardagens aktiviteter som mötesplatser vid demenssjukdom” försvarade han vid Karolinska Institutet 1994.

Utgångspunkten i Staffans arbete är forskargruppen Activity and participation when aging (APEL) som har fokus på hur delaktighet upprättas tillsammans med äldre personer i olika omständigheter och med olika förutsättningar. 

En annan nod i Staffans arbete är gruppen Helse i kontext vid Norges Tekniska och Naturvetenskapliga universitet i Trondheim som han har ett långvarigt samarbete med i frågor som rör delaktighet i vardagligt liv.

Staffan har lärt sig mycket från samarbetet med europeiska kollegor inom ”The European Master in occupational Therapy” och från sina chilenska kollegor vid Universidad de Chile i Santiago, Chile.

Forskning 

How education policy is made meaningful – a narrative exploration of how teachers show autonomy in the development of teaching and learning, Barman Linda, Josephsson Staffan, Silén Charlotte, Bolander-Laksov Klara 

The assumed relation between occupation and inequality in health, Madsen Jacob, Kanstrup Anne Marie, Josephsson Staffan

 

Mer här

Lars E Eriksson

Professor / Biträdande director SFO-V
H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Kort om

Lars E. Eriksson har en bakgrund som legitimerad sjuksköterska, filosofie magister i kemi och medicine doktor i omvårdnad och är docent i vårdvetenskap och universitetslektor i omvårdnad vid Karolinska Institutet där han är avdelningschef och forskargruppsledare vid avdelningen för innovativ vård vid institutionen för lärande, informatik, management och etik. Lars har en klinisk anknytning till medicinsk enhet infektion vid Karolinska Universitetssjukhuset och han har också en deltidsställning som professor vid School of Health Sciences vid City, University of London, Storbritannien.

 

Forskning  

Lars vetenskapliga profil har utvecklats mot den gren inom vårdvetenskap som är etablerad som biobehavioural eller translationell vårdvetenskap. Tidigt i sin forskarkarriär kombinerade han vetenskaplig verksamhet inom omvårdnad och biomedicin, främst inom hiv och sexuell hälsa. Efter avhandlingsarbetet har hans forskningslinje expanderat till att också omfatta studier kringpopulationer med andra långvariga eller kroniska tillstånd. Han leder studier som undersöker livskvalitet, stigma och sjukdomsuppfattning hos personer som lever med hiv. Dessutom leder han ett translationellt forskningsprojekt om tidiga symptom och biomarkörer som prediktorer för lungcancer och är ansvarig forskare för den svenska delen av ett EU-finansierat interventionsprojekt, Magnet4Europe, som syftar till att förbättra mental hälsa och välbefinnande för hälso- och sjukvårdspersonal på akutsjukhus.

Ing-Mari Dohrn

Postdoktor / Ledamot SFO-V
H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Kort om

Ing-Mari Dohrn är legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut och medicine doktor i fysioterapi vid KI. Hon har varit SFO-V Fellow och postdoktor på Aging Research Center, KI, och vid University of Queensland. Ing-Mari bedriver forskning på Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle med fokus på fysisk aktivitet och stillasittande hos äldre, samt mätmetoder för fysisk aktivitet.

Forskning

I sin forskning har Ing-Mari studerat samband mellan hälsa och fysisk aktivitet eller stillasittande med hjälp av rörelsemätare, så kallade accelerometrar, i två stora svenska observationsstudier, Attitude, Behaviour and Change study (ABC) och Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K). Hon har även utvärderat fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre som deltagit i utmanande balansträning. Genom sin forskning vill Ing-Mari bidra till ökad kunskap om samspelet mellan biologiska och beteendemässiga faktorer. Kunskap som kan ligga till grund för hälsofrämjande rekommendationer om fysisk aktivitet både för patienter och allmänhet.

 

Helena Lindgren

Ledamot, universitetslektor, docent, KBH

Institution: K6, Kvinnors och barns hälsa 

Kort om

Helena Lindgren innehar en tjänst som universitetslektor och är även docent med inriktning på reproduktiv och perinatal hälsa. Hon har lång erfarenhet från undervisning på barnmorskeprogram och masterprogram i vårdvetenskap.

Forskning

Hon är sedan 2016 chef för avdelningen för reproduktiv hälsa vid avdelningen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och programdirektör för barnmorskeprogrammet vid KI. Hon är ledamot i det internationella rådet vid universitetet och även i den internationella kommittén och utbildningsnämnden inom Svenska Barnmorskeförbundet. Hennes forskningsfokus ligger på modeller för vård för optimala resultat under graviditet och förlossning. Hon har genomfört epidemiologiska studier, interventionsstudier och hon har även lång erfarenhet av komplexa insatser med hjälp av kvalitativa data för utvärderingar och ökad förståelse.

Helena Lindgren är innovatören av MIMA-modellen (Midwives' Management under förlossningens andra stadie) som visade en minskning av perinealskador bland förstföderskor. Hon är sedan 2017 gästprofessor vid University of Gondar i Etiopien där hon har utvecklat ett doktorandprogram i barnmorska i samarbete med nationella kollegor. Hennes kliniska erfarenhet kommer främst från förlossning och förlossning men också från mödravård och handledning i klinisk miljö. Helena Lindgren ingår i arbetsgruppen för Center of Excellence for Sustainable Health, ett samarbete mellan KI och Makerere University där hon också är ledare för SRHR-forskning och kapacitetsuppbyggnad.

 

Forskningsprojekt där Helena Lindgren är huvudforskare:

EMMA-program (co-leader Erica Schytt) – Enhanced Maternity care for MigrAnt women – research to action

MIDWIZE – Midwifery led interdisciplinary care and Zero separation. A project aiming at improving maternal and child health care and nutrition in low- and middle income settings.

K9 Global folkhälsa

Kort om

Susanne är forskare vid Global and Sexual Health (GloSH) Research Group och forskare vid Avdelningen för förebyggande medicin, Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston USA. 

Susanne har forskningserfarenhet av icke-smittsamma sjukdomar (NCD) och kliniska och livsstilsrelaterade riskfaktorer från små och storskaliga kliniska prövningar och observationella studier från sin forskarutbildning vid Karolinska Institutet och 4-årig postdoktor vid Harvard Medical School.    

Susannes huvudsakliga forskningsmål är att identifiera nya strategier för att ta itu med undernäring, smittsamma och ncds i låg- och medelinkomstländer.

Forskning

The open population-based Rakai Community Cohort in Uganda: Understand the interplay between nutrition and microbiome in NCDs and infectious diseases.

WelTel study: Prevention of mother to child transmission (PMTCT), HIV/AIDS care in Kenya - mobile phone intervention

The Cocoa Supplement and Multivitamin Outcomes Study (COSMOS) trial http://www.cosmostrial.org  

Physicians' Health Study (PHS) II - the vitamin D and Omega-3 TriaL (VITAL)-HT trial https://www.vitalstudy.org/index.html

Aterenon trial: Testing lycopene supplementation on changes in key cardiovascular biomarkers

Marina Olsson

Samordnare SFO-V
070-305 83 57

Institution:H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle