Om SFO-V
Forskning inom vårdvetenskap är av stor vikt för att öka kunskapen om främjande av hälsa, förebyggande åtgärder samt omvårdnad och rehabilitering, liksom om vårdens organisation och ledning.
Idag överlever fler skador och sjukdomar som förut var dödliga, människor lever längre och nya metoder leder till förhoppningar om ökad livskvalitet – ändå är vårdkostnader för individ och samhälle fortsatt höga.
Vårdvetenskap
Vårdforskning är en ung vetenskap som genomgått en betydande utveckling under de senaste fyra decennierna. Från en handfull forskarutbildade personer återfinns nu tusentalet vårdforskare inom universitet och högskolor. Idag är vårdvetenskap således en etablerad vetenskap med tvärvetenskaplig forskning inom internationellt framstående forskarmiljöer. Vårdvetenskapen idag har dock flera utmaningar som diskuterades på rundabordssamtalet som SFO-V anordnade om vårdvetenskapens framtid.
Dagens vårdforskning ger nya, vetenskapligt baserade kunskaper som är av stor nytta för patienter och brukare. Inte minst viktiga är de forskningsresultat som bidrar till att öka vårdens förmåga att omsätta forskning till praktik. Det skapar därmed unika förutsättningar för att i framtiden kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför inom hälsa och välfärd.
SFO-V:s vision
SFO-V drivs gemensamt av KI och Umeå universitet. Syftet är att öka samarbeten mellan vårdforskning, vårdsektorn och näringslivet samt att förnya och bredda utbildning på avancerad nivå och forskarnivå.
För att uppnå detta finansieras forskning och aktiviteter som främjar samarbeten och involverar intressenter från olika områden att ta del i utveckling av processer, tjänster och produkter. Arbetet förstärks genom ett aktivt engagemang från Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Västerbottens läns landsting.
SFO-V vid Umeå Universitet
Broschyr Att bygga broar (oktober 2014)
Den övergripande visionen för SFO-V är att säkerställa att utveckling och den vård som bedrivs är baserad på högkvalitativ vårdforskning. KI har som enda universitet i Sverige bedömts som världsledande inom vårdforskning, med de bästa förutsättningarna att utveckla framtida vårdforskning (VR, 2011). Vårdforskningen inom SFO-V vid KI och UmU i samarbete med andra universitet, både nationellt och internationellt, har mycket goda förutsättningar att kunna bidra till en kunskapsbaserad vård.
Sedan 2009 har över 300 forskare och forskargrupper vid KI och UmU direkt eller indirekt varit delaktiga i projekt som har finansierats av SFO-V. Forskningen inom SFO-V bedrivs i nära samarbete med vård- och omsorgsverksamheten och har fram till och med 2015 präglats av utveckling av nya insatser för att möta vårdens framtida utmaningar.
SFO-V:s fyra kärnområden (core areas)
Forskning inom SFO-V bedrivs med fokus på följande fyra huvudområden:
- Co-creation - of services, processes and products refers to collaborative activities and approaches that strive to facilitate users, i.e. any stakeholder in issues related to health, disease and illness, working together on equal terms to create value, based on their different types of knowledge and experience.
- Self-management - refers to a person’s ability to manage the symptoms, treatment, physical and psychological consequences, and life-style changes inherent in living with a health condition.
- eHealth - refers to the use of information and communication technologies (ICT) for health and health-related fields, including health care services, health surveillance, health communication, health education and research.
- Bio-behavioral health care science - refers to the intercept of health care sciences with biological and behavioral sciences, to study the complex interactions among biological, social, behavioral and environmental factors and their effects on outcome to address issues of relevance for health care sciences.
SFO-V:s styrgrupp och samordnare
För SFO-Vs ledning svarar en ledningsgrupp. Ledamöterna representerar det omgivande samhället, akademin och nationella organisationer inom hälso- och välfärdsområdet samt Stockholms och Västerbottens läns landsting.
Staffan Josephsson
Professor / Director SFO-VKort om
Staffan Josephsson är professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet (KI) sedan 2011. Grundutbildningen i arbetsterapi fick han vid dåvarande Hälsohögskolan i Stockholm och utbildningen i pedagogik och teatervetenskap är från Stockholms Universitet. Staffans avhandling om ”Vardagens aktiviteter som mötesplatser vid demenssjukdom” försvarade han vid Karolinska Institutet 1994.
Utgångspunkten i Staffans arbete är forskargruppen Activity and participation when aging (APEL) som har fokus på hur delaktighet upprättas tillsammans med äldre personer i olika omständigheter och med olika förutsättningar.
En annan nod i Staffans arbete är gruppen Helse i kontext vid Norges Tekniska och Naturvetenskapliga universitet i Trondheim som han har ett långvarigt samarbete med i frågor som rör delaktighet i vardagligt liv.
Staffan har lärt sig mycket från samarbetet med europeiska kollegor inom ”The European Master in occupational Therapy” och från sina chilenska kollegor vid Universidad de Chile i Santiago, Chile.
Forskning
How education policy is made meaningful – a narrative exploration of how teachers show autonomy in the development of teaching and learning, Barman Linda, Josephsson Staffan, Silén Charlotte, Bolander-Laksov Klara
The assumed relation between occupation and inequality in health, Madsen Jacob, Kanstrup Anne Marie, Josephsson Staffan
Mer här
Lars E Eriksson
Professor / Biträdande director SFO-VKort om
Lars E. Eriksson har en bakgrund som legitimerad sjuksköterska, filosofie magister i kemi och medicine doktor i omvårdnad och är docent i vårdvetenskap och universitetslektor i omvårdnad vid Karolinska Institutet där han är avdelningschef och forskargruppsledare vid avdelningen för innovativ vård vid institutionen för lärande, informatik, management och etik. Lars har en klinisk anknytning till medicinsk enhet infektion vid Karolinska Universitetssjukhuset och han har också en deltidsställning som professor vid School of Health Sciences vid City, University of London, Storbritannien.
Forskning
Lars vetenskapliga profil har utvecklats mot den gren inom vårdvetenskap som är etablerad som biobehavioural eller translationell vårdvetenskap. Tidigt i sin forskarkarriär kombinerade han vetenskaplig verksamhet inom omvårdnad och biomedicin, främst inom hiv och sexuell hälsa. Efter avhandlingsarbetet har hans forskningslinje expanderat till att också omfatta studier kringpopulationer med andra långvariga eller kroniska tillstånd. Han leder studier som undersöker livskvalitet, stigma och sjukdomsuppfattning hos personer som lever med hiv. Dessutom leder han ett translationellt forskningsprojekt om tidiga symptom och biomarkörer som prediktorer för lungcancer och är ansvarig forskare för den svenska delen av ett EU-finansierat interventionsprojekt, Magnet4Europe, som syftar till att förbättra mental hälsa och välbefinnande för hälso- och sjukvårdspersonal på akutsjukhus.
Ing-Mari Dohrn
Medicine doktor/ Ledamot SFO-VKort om
Ing-Mari Dohrn är legitimerad sjukgymnast/fysioterapeut och medicine doktor i fysioterapi vid KI. Hon har varit SFO-V Fellow och postdoktor på Aging Research Center, KI, och vid University of Queensland. Ing-Mari bedriver forskning på Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle med fokus på fysisk aktivitet och stillasittande hos äldre, samt mätmetoder för fysisk aktivitet.
Forskning
I sin forskning har Ing-Mari studerat samband mellan hälsa och fysisk aktivitet eller stillasittande med hjälp av rörelsemätare, så kallade accelerometrar, i två stora svenska observationsstudier, Attitude, Behaviour and Change study (ABC) och Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K). Hon har även utvärderat fysisk aktivitet och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre som deltagit i utmanande balansträning. Genom sin forskning vill Ing-Mari bidra till ökad kunskap om samspelet mellan biologiska och beteendemässiga faktorer. Kunskap som kan ligga till grund för hälsofrämjande rekommendationer om fysisk aktivitet både för patienter och allmänhet.
Mia von Knorring
Docent / Ledamot SFO-VKort om
Docent i hälso- och sjukvårdsorganisation och legitimerad psykolog med en journalistutbildning i botten. Verksam inom både forskning och utbildning på LIME där jag leder forskargruppen "Ledarskap i sjukvård och akademi". Disputerade 2012 på en avhandling om hur chefer på olika nivåer i sjukvården tar sin chefsroll i relation till läkarrollen – den egna eller andras.
Är sedan 2019 GUA på LIME och ingår institutionens ledningsgrupp samt krisledningsgrupp. Ingår också i styrgruppen för Programutvärderingar på grund och avancerad nivå (PUGA) - ett KI-övergripande projekt på uppdrag av kommittén för utbildning.
Forskning
I forskningen undersöker jag på olika sätt relationen mellan chefsrollens och professionernas ledarskap och hur sjukvårdens olika aktörer tillsammans på bästa sätt kan bidra till hälso- och sjukvårdens övergripande syfte – att erbjuda god, säker och jämlik vård till befolkningen. Var t ex huvudhandledare för Håkan Uvhagen som i sitt doktorandprojekt bland annat studerade sjukvårdens och akademins olika roller vid införandet av akademiska vårdcentraler i Stockholms läns landsting. Har under senare tid i samarbete med praktiker och forskarkollegor i Sverige och utomlands, bl a varit involverad i projekt inom följande områden: att leda sjukvård på vetenskaplig grund; hur vi kan organisera och leda vård över organisatoriska gränser för de mest sköra äldre; flerdelat ledarskap i sjukvården; chefers rolltagande i sjukhusens ledningsgrupper; betydelse av syfte och mening för sjukvårdens chefer och medarbetare; yngre läkares syn på ledarskap och management; betydelsen av kön och profession i akademiskt ledarskap; organisatoriska förutsättningar för läkares och läkarchefers arbetsmiljö; samarbete mellan läkare och sjuksköterskor.
Susanne Rautiainen Lagerström
Medicine doktor/ Ledamot SFO-VKort om
Susanne är forskare vid Global and Sexual Health (GloSH) Research Group och forskare vid Avdelningen för förebyggande medicin, Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston USA.
Susanne har forskningserfarenhet av icke-smittsamma sjukdomar (NCD) och kliniska och livsstilsrelaterade riskfaktorer från små och storskaliga kliniska prövningar och observationella studier från sin forskarutbildning vid Karolinska Institutet och 4-årig postdoktor vid Harvard Medical School.
Susannes huvudsakliga forskningsmål är att identifiera nya strategier för att ta itu med undernäring, smittsamma och ncds i låg- och medelinkomstländer.
Forskning
The open population-based Rakai Community Cohort in Uganda: Understand the interplay between nutrition and microbiome in NCDs and infectious diseases.
WelTel study: Prevention of mother to child transmission (PMTCT), HIV/AIDS care in Kenya - mobile phone intervention
The Cocoa Supplement and Multivitamin Outcomes Study (COSMOS) trial http://www.cosmostrial.org
Physicians' Health Study (PHS) II - the vitamin D and Omega-3 TriaL (VITAL)-HT trial https://www.vitalstudy.org/index.html
Aterenon trial: Testing lycopene supplementation on changes in key cardiovascular biomarkers
Wibke Jonas
Assisterande lektor / Ledamot SFO-VMaria Ankarcrona
Professor / Adjungerad LedamotKort om
Jag är professor i Experimentell Neurogeriatrik och studerar cellulära mekanismer i Alzheimers sjukdom. Jag är prefekt vid Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS).
Jag var mellan 2012-2017 studierektor för forskarutbildningen vid NVS. Under mandatperioden 2015-2018 var jag lärarrepresentant i Styrelsen för forskarutbildning (FUS) och under 2019 lärarrepresentant i Fakuletsnämnden. Detta var mycket intressanta, stimulerande och viktiga uppdrag. Att driva frågor som jag brinner för och att vara en del i att utveckla KI är både intressant och roligt. Detta är något som jag tar med mig när jag nu tillträtt som prefekt för en av KI:s största institutioner med stora uppdrag inom forskning och utbildning.
Forskning
Min forskning fokuserar på mitokondriefunktion i Alzheimers sjukdom med det långsiktiga målet att identifiera nya läkemedelskandidater. Av speciellt intresse är samspelet mellan endoplasmatiska nätverket (ER) och mitokondrier. Jag har fram till nyligen varit koordinator för ett EU-projekt (JPND/VR) där ett konsortium bestående av fem partners har som mål att identifiera gemensamma och distinkta sjukdomsmekanismer i Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom med fokus på reglering av mitokondriefunktion och cellulär bioenergtik. I detta projekt har vi identifierat en molekyl som positivt påverkar mitokondriefunktionen och som vi nu utvecklar vidare.