Perspektiv på vårdvetenskap

Vårdvetenskap är för mig ett brett paraplybegrepp. Det omfattar flera discipliner inklusive organisation och ledning, vilket är mitt forskningsområde. Centralt inom både min forskning och vårdvetenskap i stort att förbättra vården och välbefinnandet för människor, både de som arbetar inom hälso- och sjukvården och för patienter.

Vad gör ditt forskningsområde vårdvetenskapligt?

Mitt forskningsområde rör offentliga organisationers organisering och jag vill öka förståelsen för hur olika idéer kring styrning och ledning av hälso- och sjukvården påverkar professionella roller, samarbeten och även arbetsmiljön för de anställda och som sagt hur det i sin tur påverkar patienters välmående. Exempelvis har jag varit med och studerat hur organisationsmodellen Magnet påverkar samarbete och roller i praktiken på svenska och europeiska sjukhus. Mitt nuvarande projekt fokuserar på hur olika roller inom hälso- och sjukvården samspelar (eller inte samspelar) med fokus på de som är kliniskt verksamma och de som brukar benämnas som "administrationen", det vill säga de som arbetar med organisation snarare än att ha direkt patientkontakt. På senare tid har det blossat upp en debatt i media där administrationen kortfattat ses som "de onda" och kliniker som "de goda". Frågor jag ställer mig är: Hur vi kan förstå denna konflikt? Hur hanteras konflikten i praktiken? Vilka konsekvenser får den?

This is a broad term that can encompass a wide range of research questions, methods and populations of interest. The common thread being that the science informs health care practice and policy and aims to improve healthcare outcomes.

What are the key aspects to describe your research area as healthcare science?

The research I discussed in my lecture, evaluating the Family Integrated Care (FICare) model for achieving professional-parent/family partnership in healthcare delivery for preterm infants, is an example of healthcare science in that we sought to evaluate the feasibility, acceptability, and effectiveness of the FICare model on infant, parent and staff outcomes. We used a quasi-experimental design to compare outcomes from FICare with those from standard care (known as family-centered care). 

Vårdvetenskap är ett ämne som innefattar flera kunskapsdiscipliner, däribland omvårdnad med fokus på hälsa, vård, promotion och prevention. Inom vårdvetenskapen står människan i fokus och ofta betonas personers/patienters perspektiv och delaktighet i olika vård- och omsorgssammanhang.

Vad gör ert forskningsområde vårdvetenskapligt?

Vi utgår från den äldre personens upplevelser och behov av vård/stöd efter en operation, framför allt deras kognitiva återhämtning. Att drabbas av en kognitiv svikt efter en operation inte helt ovanligt om man är äldre och inget som man följer upp eller informerar patienten eller dess anhöriga om. Vi studerar därför postoperativ kognition både med objektiva och subjektiva utfallsmått som tex biomarkörer, PROM/PREM, neurokognitiva tester och intervjuer av upplevelser. Vi vill förstå fenomenet/problemet och utifrån det skapa en intervention i samverkan med patient- och närståenderepresentanter för att förbättra uppföljning och kognitiv återhämtning efter operation.

Vilken kommer att vara den främsta vårdvetenskapliga utmaningen inom ert område i framtiden?

Vi är redan där nu. Forskning och utvecklingen har lett till att vi kan genomföra mycket avancerad kirurgi och anestesi oavsett ålder men de korta vårdtiderna kvarstår. Vilket innebär att den största delen av den postoperativa återhämtningen sker efter att patienten skrivits ut från sjukhuset, med eller utan stöd från närstående. Här måste vi bli bättre med att ta fram olika sätt att följa upp och intervenera för en tryggare och så komplikationsfri återhämtning som möjligt.

Vårdvetenskap är för mig ett brett paraplybegrepp. Det omfattar flera discipliner, inklusive fysioterapi, som är mitt huvudsakliga forskningsområde. För mig kännetecknas vårdvetenskap ofta av en tvärvetenskaplig ansats, där olika discipliner och fält samverkar för att besvara komplexa frågeställningar och samhällsutmaningar. Centralt är också att förbättra vården och välbefinnandet för människor.

Vad gör ditt forskningsområde vårdvetenskapligt?

I min forskning utvecklar och utvärderar vi digitala lösningar för att främja träning och stöd för fysisk aktivitet hos personer som har haft stroke eller TIA. Vårt arbete är inom fysioterapi, men det kännetecknas av interprofessionalism. Förutom fysioterapeuter ingår även medarbetare med bakgrund inom psykologi, arbetsterapi, fysik och medicin i vårt team. Därutöver kännetecknas vår forskning av tät samverkan med slutanvändare, tillämpning av en mångfacetterad verktygslåda för utvärdering av interventionens införande och effekter. Det är alla vårdvetenskapliga element för mig.

En annan viktig aspekt i utvecklingen av digitala interventioner är balansen mellan terapeut-patientkontakt och teknikens vägledande roll i behandlingen, särskilt med stöd av artificiell intelligens (AI). Vår forskning visar att personer som haft stroke värdesätter kontakt och vägledning från fysioterapeuter med kompetens inom neurologi. Samtidigt är det nödvändigt att utnyttja möjligheterna med automatiserade AI-baserade beslutsstöd för att främja skalbarhet och effektiv resursanvändning. Att hitta en balans mellan digitala möten med terapeut och att låta tekniken agera som ett självspelande piano är en spännande utmaning inför framtiden.