Korta vilotider

Bakgrund till projektet

Omkring 320 000 svenska skiftarbetare har idag korta vilotider i sitt schema, och speciellt vanligt är detta inom hälso- och sjukvården. För en sjuksköterska eller undersköterska är det vanligt att sluta arbetet 21.30 och börja igen 06.45 nästa morgon, viket endast innebär lite drygt 9 timmar mellan arbetspassen.

Tidigare studier har funnit samband mellan korta vilotider och problem med att varva ner efter jobbet, kortare sömnlängd, sämre sömnkvalitet, ökad trötthet och ökad risk för sjukskrivning. Majoriteten av de studier som tidigare genomförts är så kallade tvärsnittsstudier, i vilka man inte kan dra slutsatser om i vilken ritning sambanden går. Det behövs därför fler studier, med bättre design, för att kunna dra säkra slutsatser om sådana effekter av korta vilotider. Det finns också behov att använda både subjektiva och objektiva mått på hur hälsa, sömn och kognition påverkas. Likaså behöver vi ta reda på hur och om arbetsprocesser, kontinuitet och kvalitet i arbete påverkas av korta vilotider.

Delstudier

Korta vilotider, sömn och stress under de 12 första veckorna i yrket

I denna första delstudie kommer vi att analysera data från nyutexaminerade sjuksköterskor som veckovis har skattat sömn, trötthet, stress, arbetsbelastning och arbetstider under de första 3 månaderna i yrket. Arbetet med denna studie börjades 2018 och resultaten kommer att skickas till tidskrift för publikation under 2023.

Korta vilotider och akuta hälsoeffekter

I den andra delstudien undersöker vi akuta hälsoeffekter av korta vilotider, samt hur de påverkar återhämtning och prestation i arbetet. I studien följer vi nyutexaminerade sjuksköterskor under en period med kort vilotid (kväll-dag tur) samt en period utan kort vilotid (dag-dag tur). Vi samlar in data med kognitiva tester, sömnklockor, blodprov och dagboksskattningar. Datainsamlingen avslutades under våren 2022, och nu pågår arbetet med att analysera och publicera resultatet.

Intervention för hälsosamma arbetstider

Det är vanligt med korta vilotider inom vården – men hur skulle man må om man testade att låta bli? I den tredje delstudien undersöker vi hur en minskning av korta vilotider påverkar sömn, trötthet, kognitiv förmåga, prestation, stress och hälsa. Personal på sjukhusavdelningar som försökte minska ned på korta vilotider jämförs med personal på kontrollavdelningar. I studien studerar vi också hur kontinuitet och kvalitet i arbetet påverkas av att ta bort (eller minska ner) korta vilotider. Datainsamling avslutades våren 2020, arbetet med att analysera och publicera resultatet pågår.

I denna rapport kan du ta del av resultatet från baslinjemätningen och en detaljerad beskrivning av hur studien gick till.

Medarbetare och kontakt

Projektledare

Anna Dahlgren

Enhet:Psykologi Gustavsson

E-post:anna.dahlgren@ki.se

PhD, är projektledare för ”Korta vilotider”. Anna Dahlgren är forskare vid Karolinska Institutet och har i flera olika studier undersökt hur arbetstider och arbetsrelaterad stress påverkar hälsa, sömn och prestation.

Doktorand

Kristin Öster

Enhet:Psykologi Gustavsson

E-post: kristin.oster@ki.se

Kristin Öster är doktorand vid Karolinska Institutet i professor Petter Gustavssons forskargrupp. Kristin har en psykologexamen från Karolinska institutet och har tidigare arbetat som organisationspsykolog.

Postdoc

Jenny Lindehall Hadrévi

Enhet:Psykologi Gustavsson

E-post:jenny.hadrevi@ki.se

PhD, är postdok på Karolinska Institutet. Jenny arbetar i delstudien Korta vilotider och akuta hälsoeffekter. Hon har flerårig erfarenhet av biokemiska analyser och databearbetning.

Hör gärna av dig till någon av oss om du har frågor eller vill veta mer om projektet.

Anna Dahlgren: anna.dahlgren@ki.se

Kristin Öster: kristin.oster@ki.se