Korta vilotider

Skiftarbete är generellt förknippat med en ökad risk för ohälsa och olyckor. En relativt outforskad aspekt av skiftarbete är så kallade korta vilotider, vilket innebär att tiden mellan två arbetspass är mindre än 11 timmar.

Bakgrund till projektet

Skiftarbete är generellt förknippat med en ökad risk för ohälsa och olyckor. En relativt outforskad aspekt av skiftarbete är så kallade korta vilotider, vilket innebär att tiden mellan två arbetspass är mindre än 11 timmar. Omkring 320 000 svenska skiftarbetare har idag korta vilotider i sitt schema, och speciellt vanligt är detta inom hälso- och sjukvården. För en sjuksköterska eller undersköterska är det vanligt att sluta arbetet 21.30 och börja igen 06.45 nästa morgon, viket endast innebär lite drygt 9 timmar mellan arbetspassen.

Tidigare studier har funnit samband mellan korta vilotider och problem med att varva ner efter jobbet, kortare sömnlängd, sämre sömnkvalitet, ökad trötthet och ökad risk för sjukskrivning. Majoriteten av de studier som tidigare genomförts är så kallade tvärsnittsstudier, i vilka man inte kan dra slutsatser om i vilken ritning sambanden går. Det behövs därför fler studier, med bättre design, för att kunna dra säkra slutsatser om sådana effekter av korta vilotider. Det finns också behov att använda både subjektiva och objektiva mått på hur hälsa, sömn och kognition påverkas. Likaså behöver vi ta reda på hur och om arbetsprocesser, kontinuitet och kvalitet i arbete påverkas av korta vilotider.

Det här är en unik forskningsstudie med syfte att bidra med ny och viktig kunskap om effekterna av korta vilotider. Målsättningen är att kunskapen ska ligga till grund för riktlinjer kring hållbara och hälsosamma arbetstider i vården.

Korta vilotider, sömn och stress under de 12 första veckorna i yrket

I denna första delstudie kommer vi att analysera data från nyutexaminerade sjuksköterskor som veckovis har skattat sömn, trötthet, stress, arbetsbelastning och arbetstider under de första 3 månaderna i yrket. Arbetet med denna studie börjades 2018 och resultaten kommer att skickas till tidskrift för publikation under 2023.

Korta vilotider och akuta hälsoeffekter

I den här delstudien undersöker vi akuta hälsoeffekter av korta vilotider. Vi vill mäta hur korta vilotider påverkar sömn, trötthet, stress, kognition och hälsa. Delstudien startade i december 2018 och deltagare har rekryterats i flera omgångar.

Vem deltar?

Sjuksköterskor som arbetar sitt första yrkesår och som har korta vilotider i schemat kan delta. Målet är att rekrytera 45 sjuksköterskor. Anledningen till att vi riktar in oss på nyutexaminerade sjuksköterskor är därför att vi vill minska den så kallade selektionseffekten. En selektionseffekt innebär att de som inte tycker om eller klarar av att jobba korta vilotider efter en tid kommer att söka sig till andra arbetsplatser där korta vilotider inte förekommer, de selekteras bort. Den företeelsen kommer att påverka sambandet mellan korta vilotider och hälsa när man försöker undersöka det.

Hur går det till?

Under två fyradagarsperioder, en period som börjar med en kort vilotid (kvällspass-morgonpass-morgonpass-morgonpass) och en period utan kort vilotid (fyra morgonpass i följd), bär sjuksköterskorna en sömnklocka som objektivt mäter deras sömn. De fyller också i en dagbok med skattningar av bl. a. trötthet, arbetsbelastning och stress under dessa dagar. Under två dagar i respektive fyradagarsperiod genomför deltagarna också kognitiva tester på en mobiltelefon. Testerna mäter bl.a. korttidsminne och uppmärksamhet. Under den andra dagen i respektive fyradagarsperiod tas blodprov vid två tillfällen, på morgonen respektive på eftermiddagen. Blodproven tas för att mäta objektiva hälsomarkörer. Det vi kommer att analysera är markörer kopplat till metabolism, inflammation och stress.

Efter mätningarna kommer det att göras en jämförelse av alla mått mellan perioden då deltagarna arbetare endast dagpass och perioden som inkluderade en kort vilotid.

Status i delprojektet

Vintern 2021/22

Vi är i slutskedet av datainsamling, som beräknas vara färdig under våren 2022. Datainsamlingen behövde pausas i samband med pandemin, men har nu återupptagits igen.

Intervention för hälsosamma arbetstider

Det är vanligt med korta vilotider inom vården – men hur skulle man må om man testade att låta bli? Vi vill i den här delstudien undersöka hur en minskning av korta vilotider påverkar sömn, trötthet, kognitiv förmåga, prestation, stress och hälsa. Vi vill också studera hur kontinuitet och kvalitet i arbetet påverkas av att ta bort (eller minska ner) korta vilotider. Det vill vi göra i en så kallad interventionsstudie. Förarbetet med delstudien påbörjades under våren 2019. Rekrytering till och den kvantitativa utvärderingen av schemaförändringen startade under hösten 2019 och avslutades under vår/sommaren 2020. I denna rapport kan du ta del av resultatet från baslinjemätningen.

Hur gick det till?

Cirka sex sjukhusavdelningar fördelades slumpmässigt till antingen en experimentgrupp (fyra avdelningar) eller en kontrollgrupp (två avdelningar). I experimentgruppen minskades förekomsten av korta vilotider minskas eller togs bort helt från schemat. Kontrollgruppen fortsatte med ordinarie schemaläggning. Hur interventionen (minskningen av de korta vilotiderna) skulle genomföras kom vi gemensamt fram till tillsammans med de deltagande verksamheterna. Exempelvis intervjuades olika yrkeskategorier inför studiestart.

Med hjälp av enkäter utvärderade vi effekter på sömn, trötthet, välbefinnande, arbetsprestation och arbetsprocesser före, under och efter att man minskat (eller tagit bort) korta vilotider från schemat. Det fanns också möjlighet för medarbetarna att delta i en fördjupad utvärdering, där de utöver enkäterna vid tre olika tillfällen (en vecka per tillfälle) fick bära en sömnklocka som mätte objektiv sömn, fylla i en sömndagbok samt göra kognitiva tester på sin mobiltelefon.

Om möjlighet finns kommer vi också att undersöka objektiva kvalitetsmått beroende på vilken information som finns tillgänglig från avdelningarna. Slutligen kommer vi också i efterhand att titta på deltagarnas objektiva (faktiska) arbetstider via sjukhusens schemasystem, för att försäkra oss om att en verklig minskning av korta vilotider faktiskt har skett för studiedeltagare i experimentgruppen. Vi vill också undersöka förekomst av andra schemakombinationer som kan påverka resultatet av våra mätningar.

Status i delprojektet

Hösten 2021

Just nu genomför vi en processutvärdering där vi intervjuar chefer, schemaläggare och medarbetare som deltog i studien.

Medarbetare och kontakt

 

Projektledare

Anna Dahlgren

Enhet:Psykologi Gustavsson

E-post:anna.dahlgren@ki.se

PhD, är projektledare för ”Korta vilotider”. Anna Dahlgren är forskare vid Karolinska Institutet och har i flera olika studier undersökt hur arbetstider och arbetsrelaterad stress påverkar hälsa, sömn och prestation.

 

 

Doktorand

Kristin Öster

Enhet:Psykologi Gustavsson

E-post: kristin.oster@ki.se

Kristin Öster är doktorand vid Karolinska Institutet i professor Petter Gustavssons forskargrupp. Kristin har en psykologexamen från Karolinska institutet och har tidigare arbetat som organisationspsykolog.

 

 

Postdoc

Jenny Lindehall Hadrévi

Enhet:Psykologi Gustavsson

E-post:jenny.hadrevi@ki.se

PhD, är postdok på Karolinska Institutet. Jenny arbetar i delstudien Korta vilotider och akuta hälsoeffekter. Hon har flerårig erfarenhet av biokemiska analyser och databearbetning.

 

Hör gärna av dig till någon av oss om du har frågor eller vill veta mer om projektet.

Anna Dahlgren: anna.dahlgren@ki.se

Kristin Öster: kristin.oster@ki.se

 

Projektet i Media

Tidningen vårdfokus skriver om projektet

Suntarbetsliv skriver om projektet