Korta vilotider

Bakgrund till projektet

Skiftarbete är generellt förknippat med en ökad risk för ohälsa och olyckor. En relativt outforskad aspekt av skiftarbete är så kallade korta vilotider, vilket innebär att tiden mellan två arbetspass är mindre än 11 timmar. Omkring 320 000 svenska skiftarbetare har idag korta vilotider i sitt schema, och speciellt vanligt är detta inom hälso- och sjukvården. För en sjuksköterska eller undersköterska är det vanligt att sluta arbetet 21.30 och börja igen 06.45 nästa morgon, viket endast innebär lite drygt 9 timmar mellan arbetspassen. 

Tidigare studier har funnit samband mellan korta vilotider och problem med att varva ner efter jobbet, kortare sömnlängd, sämre sömnkvalitet, ökad trötthet och ökad risk för sjukskrivning. Majoriteten av de studier som tidigare genomförts är så kallade tvärsnittsstudier, i vilka man inte kan dra slutsatser om i vilken ritning sambanden går. Det behövs därför fler studier, med bättre design, för att kunna dra säkra slutsatser om sådana effekter av korta vilotider. Det finns också behov att använda både subjektiva och objektiva mått på hur hälsa, sömn och kognition påverkas. Likaså behöver vi ta reda på hur och om arbetsprocesser, kontinuitet och kvalitet i arbete påverkas av korta vilotider.

Det här är en unik forskningsstudie med syfte att bidra med ny och viktig kunskap om effekterna av korta vilotider. Målsättningen är att kunskapen ska ligga till grund för riktlinjer kring hållbara och hälsosamma arbetstider i vården.

Korta vilotider, sömn och stress under de 12 första veckorna i yrket

I denna första delstudie kommer vi att analysera data från nyutexaminerade sjuksköterskor som veckovis har skattat sömn, trötthet, stress, arbetsbelastning och arbetstider under de första 3 månaderna i yrket. Arbetet med denna studie börjades 2018 och resultaten kommer att skickas till tidskrift för publikation under 2019.

Korta vilotider och akuta hälsoeffekter

I den här delstudien undersöker vi akuta hälsoeffekter av korta vilotider. Vi vill mäta hur korta vilotider påverkar sömn, trötthet, stress, kognition och hälsa. Delstudien startade i december 2018.

Vem deltar?

Sjuksköterskor som arbetar sitt första yrkesår och som har korta vilotider i schemat kan delta. Målet är att rekrytera 45 sjuksköterskor. Anledningen till att vi riktar in oss på nyutexaminerade sjuksköterskor är därför att vi vill minska den så kallade selektionseffekten. En selektionseffekt innebär att de som inte tycker om eller klarar av att jobba korta vilotider efter en tid kommer att söka sig till andra arbetsplatser där korta vilotider inte förekommer, de selekteras bort. Den företeelsen kommer att påverka sambandet mellan korta vilotider och hälsa när man försöker undersöka det.

Hur går det till?

Under två fyradagarsperioder, en period som börjar med en kort vilotid (kvällspass-morgonpass-morgonpass-morgonpass) och en period utan kort vilotid (fyra morgonpass i följd), bär sjuksköterskorna en sömnklocka som objektivt mäter deras sömn. De fyller också i en dagbok med skattningar av bl. a. trötthet, arbetsbelastning och stress under dessa dagar. Under två dagar i respektive fyradagarsperiod genomför deltagarna också kognitiva tester på en mobiltelefon. Testerna mäter bl.a. korttidsminne och uppmärksamhet. Under den andra dagen i respektive fyradagarsperiod tas blodprov vid två tillfällen, på morgonen respektive på eftermiddagen. Blodproven tas för att mäta objektiva hälsomarkörer. Det vi kommer att analysera är markörer kopplat till metabolism, inflammation och stress.

Efter mätningarna kommer det att göras en jämförelse av alla mått mellan perioden då deltagarna arbetare endast dagpass och perioden som inkluderade en kort vilotid.

Status i delprojektet

Februari 2019

Datainsamling pågår för fullt. Hittills har 12 sjuksköterskor inkluderats från Uppsala Akademiska Sjukhus. Parallellt med datainsamlingen har analyser av sömnmätningarna påbörjats. Förhoppningen är att de deltagare som avslutat båda sina sömnmätningar ska få individuell återkoppling så snart som möjligt.

Intervention för hälsosamma arbetstider

Det är vanligt med korta vilotider inom vården – men hur skulle man må om man testade att låta bli? Vi vill i den här delstudien undersöka hur en minskning av korta vilotider påverkar sömn, trötthet, kognitiv förmåga, prestation, stress och hälsa. Vi vill också studera hur kontinuitet och kvalitet i arbetet påverkas av att ta bort (eller minska ner) korta vilotider.  Det vill vi göra i en så kallad interventionsstudie. Förarbetet med delstudien har påbörjats under våren 2019. Studien planeras att starta under hösten 2019 och avslutas under vår/sommar 2020.

Hur går det till?

Cirka sex sjukhusavdelningar kommer slumpmässigt att fördelas till antingen en experimentgrupp (fyra avdelningar) eller en kontrollgrupp (två avdelningar). I experimentgruppen kommer förekomsten av korta vilotider minskas eller helt tas bort från schemat. Kontrollgruppen fortsätter med ordinarie schemaläggning. Hur interventionen (minskningen av de korta vilotiderna) ska se ut kommer vi gemensamt att utforma tillsammans med verksamheten. Bl. a. kommer intervjuer att ske med olika yrkeskategorier.

Med hjälp av enkäter kommer vi att utvärdera effekter på sömn, trötthet, välbefinnande, arbetsprestation och arbetsprocesser före, under och efter att man minskat (eller tagit bort) korta vilotider från schemat. Det finns också möjlighet för medarbetarna att delta i en fördjupad utvärdering, där man utöver enkäterna vid tre olika tillfällen (en vecka per tillfälle) kommer att få bära en sömnklocka som mäter objektiv sömn, fylla i en sömndagbok samt göra kognitiva tester på sin mobiltelefon.

Om möjlighet finns kommer vi också att undersöka objektiva kvalitetsmått beroende på vilken information som finns tillgänglig från avdelningarna. Slutligen kommer vi också i efterhand att titta på deltagarnas objektiva (faktiska) arbetstider via sjukhusens schemasystem, för att försäkra oss om att en verklig minskning av korta vilotider faktiskt har skett för studiedeltagare i experimentgruppen. Vi vill också undersöka förekomst av andra schemakombinationer som kan påverka resultatet av våra mätningar.

Status i delprojektet

Februari 2019

Förarbetet med delstudien har startat. Vi har rekryterat 3 avdelningar och fortsätter med rekryteringsprocessen.

Medarbetare och kontakt

Projektledare

Anna Dahlgren

Enhet: Psykologi Gustavsson
E-post: anna.dahlgren@ki.se
PhD, är projektledare för ”Korta vilotider”. Anna Dahlgren är forskare vid Karolinska Institutet och har i flera olika studier undersökt hur arbetstider och arbetsrelaterad stress påverkar hälsa, sömn och prestation.

Forskningsassistent

Sofia Westerlund

Enhet: Psykologi Gustavsson
E-post: sofia.westerlund@ki.se
Leg. sjuksköterska, med. master i folkhälsa, arbetar som forskningsassistent i projektet. Sofia har sedan 2016 arbetat i projekt som undersökt samband mellan arbetstider och hälsa bland sjukvårdspersonal.

Postdoc

Jenny Lindehall Hadrévi

Enhet: Psykologi Gustavsson
E-post: jenny.hadrevi@ki.se
PhD, är postdok på Karolinska Institutet. Jenny arbetar i delstudien Korta vilotider och akuta hälsoeffekter. Hon har flerårig erfarenhet av biokemiska analyser och databearbetning.

Forskningsassistent, UF

Max Helmisaari

Enhet: Psykologi Gustavsson
E-post: max.helmisaari@ki.se
Arbetar som forskningsassistent i projektet. Max läser psykologprogrammet på Karolinska Institutet.

Majken Epstein arbetar som forskningsassistent i projektet. Majken har en med. kand. i psykologi och läser psykologprogrammet på Karolinska Institutet.

 

Hör gärna av dig till någon av oss om du har frågor eller vill veta mer om projektet.

Anna Dahlgren: anna.dahlgren@ki.se

Sofia Westerlund: sofia.westerlund@ki.se

Projektet i Media

Tidningen vårdfokus skriver om projektet

Suntarbetsliv skriver om projektet