Anna Dahlgren

Anna Dahlgren

Senior Forskare | Docent
E-postadress: anna.dahlgren@ki.se
Telefon: +46852483227
Besöksadress: Nobels väg 9, 17165 Solna
Postadress: K8 Klinisk neurovetenskap, K8 Psykologi Dahlgren, 171 77 Stockholm

Om mig

  • Jag är docent i psykologi och disputerade 2006 på en avhandling om arbetsrelaterad stress och övertidsarbete. Sedan dess har jag ägnat mig åt arbetstidsforskning inom olika yrkesgrupper men under de senaste åren främst inom hälso- och sjukvården. Anna leder forskargruppen “Arbetstider, återhämtning och säkerhet” vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Avdelningen för Psykologi, Karolinska Institutet och har flera pågående forskningsprojekt, finansierade av Afa Försäkring och Forte. Projekten rör såväl interventioner för att stötta personal och chefers strategier för återhämtning i 24/7 verksamhet som att undersöka individuell schemaplanering som arbetstidsmodell, effekter av kort dygnsvila samt arbetstider och återhämtning under pandemin. Jag är med i styrelsen för det nordiska nätverket “Working Times in Nordic Countries” och anlitas ofta som föreläsare inom arbetstider och återhämtning. Jag är även aktiv inom patientsäkerhetsområdet där jag dels regelbundet anlitas som expert i patientsäkerhetsfrågor åt Socialstyrelsen samt bedriver uppdragsutbildningen “Säkerhet i Komplexa System – Patientsäkerhet i teori och praktik” vid Karolinska Institutet.

Forskningsbeskrivning

  • Jag driver flera olika forskningsprojekt där jag och mina medarbetare undersöker arbetstider och återhämtning inom vården och vilka implikationer det har för hälsa och patientsäkerhet.

    Återhämtning är en viktig nyckelfaktor för att man ska klara av en period av hög stress och belastning. Återhämtning kan bestå dels av sömn och dels av pauser, vila och aktiviteter som ger energi. Under sömnen sker en rad uppbyggande processer i kroppen och sömnen har ett stort återhämtningsvärde. Samtidigt är det paradoxalt nog just under stressfulla perioder, då återhämtning behövs som mest, som det ofta också är svårt att få till återhämtningen. Ett fokus för gruppens projekt är att undersöka hur man kan stärka återhämtning både på individ och organisationsnivå i relation till arbetsrelaterad stress och oregelbundna arbetstider.

    Förutom belastning och stress så utgör vårdpersonalens arbetstidsscheman en viktig förutsättning för återhämtning. Olika schemamodeller och olika typer av skift eller skiftkombinationer kan påverka möjligheterna för återhämtning och ha implikationer för hälsa och säkerhet. Arbetstidsforskningen har utmynnat i en rad råd kring olika aspekter kring schemaläggningen (läs mer på skiftarbetaren.se). Men vissa aspekter finns det fortfarande relativt lite kunskap om, t.ex. vilka faktorer vid individuell schemaplanering som främjar hållbarhet eller hur korta vilotider (<11 timmar mellan passen) påverkar stress och kognition.

    Vår forskning utgår från en systemsyn vilket innebär att vi studerar återhämtning och arbetstider både på individ och organisationsnivå. Målet är att bidra med kunskap som kan användas i ett systematiskt arbete med trötthet som en risk för hälsa och patientsäkerhet, så som vid ett ledningssystem för trötthet.



    Pågående projekt som PI

    Det ändrade reglerna för dygnsvila förbjuder mindre än 11 timmar mellan arbetspassen inom vård- och omsorgssektorn- hur påverkas scheman, arbetsmiljö och hälsa? (Finansieras av FORTE)

    Bädda för Kvalitet via ledarskap för återhämtning (Finansieras av AFA)
    https://ki.se/cns/badda-for-kvalitet-via-ledarskap-for-aterhamtning

    Arbetstider och återhämtning under Covid 19 pandemin: Går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden? (Finansieras av AFA) https://ki.se/cns/arbetstider-och-aterhamtning-under-covid-19-pandemin-gar-det-att-skapa-hallbara-arbetsvillkor

    Hur kan man inom vården uppnå långsiktigt hållbara och attraktiva arbetstider med en individuell schemaplanering (ISP)? (Finansieras av AFA)
    https://ki.se/cns/hur-kan-man-inom-varden-uppna-langsiktigt-hallbara-och-attraktiva-arbetstider-med-en



    Avslutade projekt
    Korta vilotider mellan arbetsskift inom hälso- och sjukvården – effekter på sömn, trötthet, hälsa och prestation (Finansieras av FORTE) https://ki.se/cns/korta-vilotider

    Bädda för kvalitet: Proaktiva strategier för återhämtning i främjandet av hälsa och arbetsprestation. (Finansierades av AFA) https://ki.se/media/88984/download

Undervisning

  • Jag är kursledare för kursen Säkerhet i komplexa system – patientsäkerhet i teori och praktik 15 hp.

    Att förstå patientsäkerhet utifrån interaktionen mellan människa, organisation och teknik (MTO-perspektivet) är centralt i kursen. Likaså relaterar kursen till de nya nationella riktlinjerna för patientsäkerhet från Socialstyrelsen. Arbetet med patientsäkerhet är ständigt pågående och det finns mycket att lära från det som just nu sker inom hälso- och sjukvården. Målet är att deltagarna ska få en fördjupad kunskap om patientsäkerhet från ett systemperspektiv och kunna applicera dessa på den egna verksamheten. Mer information om kursen finns här https://utbildning.ki.se/media/32185/download

    Kursen riktar sig till chefsläkare, läkare, tandläkare, sjuksköterskor, beslutsfattare och andra som arbetar med kvalitets, och patientsäkerhetsfrågor på olika nivåer inom hälso -och sjukvårdssystemet, både inom kommunal, och landstingsanknuten vård. Den vänder sig även till de som är verksamma inom hälso- och sjukvårdens utbildningssektor eller myndigheter med intresse och ansvar för patientsäkerhetsfrågor.

Artiklar

Alla övriga publikationer

Forskningsbidrag

  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2024 - 31 December 2026
    Research problem and specific questionsA collective agreement HÖK 22 with stricter rules guaranteeing workers a minimum of 11h rest between shifts will be implemented this autumn. As a result, quick returns (&lt
    11h of rest) are expected to decrease. Quick returns are associated with insufficient recovery and sick leave, but also facilitate information transfer between shifts. HÖK 22 may affect both the work, health and private life of many health- and social care employees. This project investigates factors impacting the implementation of HÖK 22, and its effects on working hours, work environment and health.Data and methodSchedules before and after implementing HÖK 22 will be compared using hospital working time data in two regions. Effects of reduced quick returns on sick leave, health and work environment, and moderating factors will be studied with data from the healthcare register and regional employee surveys. Employees’ views of the change will be studied with a survey distributed to nurses and assistant nurses. Qualitative interviews with HR-representatives, ward managers, staffing assistants, nurses and assistant nurses will provide understanding of the implementation process. The mixed method approach will provide a comprehensive understanding of why and how changes occur.Societal relevance and utilisationThe sectors of health- and social care face difficulties recruiting and keeping staff. Sick leave due to stress related conditions are increasing, with health- and social care employees being over represented. Sustainable work hours are essential for recovery, work satisfaction and work-home balance. The implementation of HÖK 22 provides a unique opportunity to conduct a large-scale study on the effects of reducing quick returns on work time schedules, health and work environment, as well as factors facilitating or hindering implementation, which is of importance for future work time interventions. Plan for project realisationThe project will be conducted in collaboration with the societal partners and hospital management. In work package 1 we will identify the effects of HÖK 22 on work hour schedules, work environment, safety and employee health. In work package 2 we will evaluate the implementation process of HÖK 22, with the aim of identifying facilitators and obstacles of change. The funds applied for will be used to cover employment costs and dissemination of results, for example in the form of a handbook on work time change.
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 November 2020 - 31 October 2021
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2018 - 31 December 2020
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 December 2017 - 30 November 2020
  • Arbetstider och återhämtning under Covid 19 pandemin: Går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden?
    AFA Försäkring

Anställningar

  • Senior Forskare, Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, 2022-

Examina och utbildning

  • Docent, Psykologi, Karolinska Institutet, 2022

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI