Forskning vid avdelningen för psykologi

Individuella skillnader i kognition – Vilka könsskillnader finns det beträffande kognition och hur kan dessa förklaras? Påverkas risken för demens av vår kognitiva prestation i barndomen? Agneta Herlitz forskning om könsskillnader i psykologiska förmågor och beteenden har som övergripande mål att beskriva och förklara dessa skillnader men också att förstå den potentiella påverkan de har på samhället och vardagslivet.

Social och affektiv inlärning och beslutsfattande – Hur förvärvas, modifieras och överförs rädslor mellan människor? Vilka hjärnmekanismer är involverade och hur optimerar vi våra beslut i en potentiellt farlig miljö? Det övergripande målet med Emotion Labs forskning är att beskriva de beteendemässiga, neurala och beräkningsmässiga principer som ligger till grund för social och affektiv inlärning och beslutsfattande.

Arbetstider, Återhämtning och Säkerhet i arbetslivet - Forskargruppen bedriver forskning om Arbetstider, Återhämtning och Säkerhet i arbetslivet. Forskning utgår från en systemsyn, vilket innebär studier olika aspekter av arbetstider, återhämtning och säkerhet på både individ- och organisationsnivå. Målet är att bidra med kunskap som kan användas i ett systematiskt arbete för ett hållbart arbetsliv, där trötthet (eller brist på återhämtning) ses som en risk för hälsa och säkerhet.

Social Perception - Hur förstår vi andra människors tankar, känslor och avsikter? Vilka mekanismer i hjärnan ligger bakom denna förmåga? Hur fungerar dessa processer hos autistiska individer? Det övergripande målet med Social Perception Labs forskning är att förstå hur våra hjärnor formar upplevelsen av andra sociala agenter. Vi är särskilt intresserade av hur lågnivåsensoriska mekanismer kan användas för att skapa högre sociala modeller i hjärnan.

Etiologi, prevention och behandling av ätstörningar – Vilka faktorer bidrar till ätstörningar, och vilka är de mest effektiva strategierna för att förebygga ätstörningar, ångest och depression? Forskargruppen har som forskningsområde att förstå, förebygga och utveckla behandlingar av olika ätstörningar (t.ex. anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningstörning).

Vanliga psykiatriska syndrom och beteendemedicin i primärvård – Kan personer med buksmärtor eller självskadebeteende lära sig hanteringsstrategier för detta? Kan de få hjälp genom internetadministrerad kognitiv beteendeterapi? Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykologisk behandling som har visat effektivitet för både psykiatriska och somatiska tillstånd. Tyvärr är KBT svårtillgängligt för de som lider av dessa tillstånd. Forskargrupp Ljótsson fortsätter detta arbete genom att idag studera effekten av IKBT för barn och ungdomar med IBS och andra funktionella buksmärtor samt IKBT inriktad på förbättrad emotionsreglering för ungdomar som självskadar.

Kognitiv epidemiologi – Vilka orsakssamband finns det mellan kognitiva och emotionella färdigheter i relation till hälsa och social status? Hur relaterar dessa färdigheter till social rörlighet? Bo Melins forskargrupp undersöker orsakssambanden mellan kognitiva och emotionella förmågor i förhållande till hälsa och social status. Forskargruppen är också intresserade av hur dessa förmågor relaterar till social rörlighet och har visat att kognitiv förmåga (eller resultat från psykometriska IQ-test) är en stark prediktor för olika typer av hälsoutfall och dödlighet.

Vanliga psykiatriska syndrom och beteendemedicin i primärvård - Vad är hälsoångest och hur kan det behandlas effektivt med exponeringsterapi? Vilka är de aktiva mekanismerna kring behandling av ångest? Ångestsyndrom, depression och stressjukdomar är vanligt förekommande, innebär ett svårt lidande för individen och medför stora samhälleliga kostnader. Forskningen i Erik Hedmans grupp är inriktad mot behandling och bedömning av ångest, depression och stress med särskilt fokus på hälsoångest, det vill säga en överdriven och handikappande rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom.

Näringsneurovetenskap - Janina Seuberts forskargrupp undersöker de perceptuella upplevelserna i samband med att äta. Gruppen studerar lukt- och smakperception under förväntan och konsumtion av mat, deras effekter på minne och inlärning samt på känslor och motivation, och deras reglering genom metabolisk feedback från matsmältningsprocessen.

Perceptuell neurovetenskap – Hur uppfattar, processerar och tolkar den mänskliga hjärnan sinnesintryck som har sitt ursprung från flera av våra sinnen och vilka olika mekanismer ligger bakom detta? Johan Lundströms forskargrupp bedriver grundforskning som syftar till en bättre förståelse av den neurala och perceptuella grunden för luktsystemet samt hur luktsystemet interagerar med våra andra sinnen för att tolka vår omvärld.

Sömn, kognition och hälsa – Hur påverkas vi av störd sömn och stress med avseende på till exempel kognitiva förmågor och sjukdomar? Hur påverkar imunsystemet våra upplevelser? Finns skönhetssömn? John Axelssons forskargrupp vill öka kunskapen och medvetenheten om hur sömnen i det moderna samhället påverkar vår biologi, kognition och hälsa. Ett huvudfokus är att undersöka hur störd sömn påverkar oss både kortsiktigt och långsiktigt med hänsyn till immunfunktion, ämnesomsättning, hur vi upplever vår hälsa och risk för att utveckla metabola sjukdomar samt hur störd sömn påverkar kognitiva processer och hur vi interagerar med andra individer.

Utvecklingspsykologi: Digitala medier och ADHD – Hur påverkar användning av digitala medier barn och ungdomars psykiska hälsa och utveckling? Hur påverkar hormonella svängningar symtomnivåer och dagligt fungerande hos flickor och kvinnor med ADHD? Lisa Thorells forskargrupp har två huvudfokusområden: digitala medier (dvs. sociala medier och dataspel) och neuropsykologiska funktionsnedsättningar såsom ADHD. Inom området digitala medier genomför gruppen för närvarande flera studier som fokuserar på hur användning av digitala medier påverkar barns utveckling. Den andra forskningslinjen fokuserar på ADHD hos flickor och kvinnor.

Psykoneuroimmunologi - Vilken roll spelar hjärnan och beteendet i försvaret mot smittämnen? Hur kan hälsobeteenden och psykologisk behandling påverka den subjektiva och objektiva hälsan? Mats Lekanders forskargrupp undersöker hur immunsystemet kommunicerar med hjärnan och hur denna interaktion formar beteende, upplevelse av hälsa och social funktion i vad som kallas sjukdomsrespons eller sjukdomsbeteende.

Människans luktperception – Hur bearbetar människan olika luktämnen perceptuellt, kognitivt och emotionellt? Vad klarar vi av att avgöra enbart med hjälp av luktsinnet? Mats J. Olssons Forskargrupp, The Human Olfaction Group, studerar det mänskliga luktsinnet och fokuserar på beteendemässiga effekter av kemoreception. De övergripande målen är att beskriva hur vi bearbeter olika luktämnen perceptuellt, kognitivt och emotionellt. Dessutom undersöks hur kroppslukt, eller element däruti, kan kommunicera information mellan människor.

Evidensbaserade insatser: prevention, intervention och implementering – Hur kan man bäst hjälpa barn och ungdomar med aggressivt beteende och som skadar sig själva? Kan man avstyra negativt beteende genom föräldrastöd? Pia Enebrinks forskargrupp forskar om psykologiska insatser för att minska risken för psykisk ohälsa under barndom, tonår och vuxna år, samt hur organisation och arbetsvillkor i arbetslivet kan påverka hälsa, beteende, kvalitet och säkerhet. Syftet med gruppens preventiva och behandlingsinriktade projekt är att utvärdera metoder och insatser där målsättningen är att hjälpa barn, ungdomar, deras föräldrar, samt andra vuxna att behålla och utveckla god psykisk och fysisk hälsa.

Ojämlikheter i hälsa och minoritetsstress – Hur kan psykologisk teori och socialepidemiologi hjälpa oss att förstå stigmatiserade befolkningsgruppers ökade risk för nedsatt hälsa? Vilka psykologiska och sociala faktorer kan förklara homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners (hbtq) ökade risk för psykiska ohälsa? Det övergripande målet för Richard Bränströms forskargrupp är att öka vår kunskap om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet hos utsatta och stigmatiserade grupper i befolkningen och att utveckla interventioner för att förbättra situationen i dessa grupper.

Beteende, resiliens och digital hälsa vid smärta – Rikard Wicksells forskargrupp driver ett translationellt forskningsprogram inom området smärta med flera olika projekt. Målet att främja beteendevetenskaplig forskning om resiliens hos personer med långvariga hälsotillstånd. Gruppens arbete vilar på en stark evidens- och teoribaserad grund och de studerar hur människor anpassar sig och fungerar väl trots långvariga hälsoutmaningar.