Utbildningsforskning på KCP (KCP-UF)
För att evidensbaserade behandlingar ska nå patienter i reguljär vård behövs kunskap om hur kliniker på bästa sätt utbildas i dessa metoder. På KCP bedrivs en rad forskningsprojekt inom ramen för psykoterapiutbildning. Här finner du information om verksamma forskare och de olika projekten.
För frågor om KCP-UF kontaktas Maria Beckman (se nedan). Frågor om de specifika projekten besvaras av de enskilda projektens kontaktpersoner.
Aktiva forskare inom KCP-UF
Annika Lindgren
Benjamin Bohman
Emma Högberg Ragnarsson
Fredrik Santoft
Helena Lindqvist
Hillevi Bergvall
Maria Beckman
Markus Jansson-Fröjmark
Martina Gumpert
Sara Ingvarsson
Simon Fagernäs
Sven Alfonsson
Tobias Lundgren (forskargruppsledare)
Beteendeförändring hos kliniker
Projekttitel: Beteendeförändring hos kliniker i samband med fortbildning i evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder (EBP).
Projekttid (start och slutdatum): 2018-03-20 – 2026-03-20.
Kort sammanfattning av projektet: Projektet undersöker nyttan med fortbildning, det vill säga i vilken utsträckning och på vilka sätt klinikers kursdeltagande omsätts i beteendeförändring och klinisk nytta. Projektet innefattar en systematiskt litteraturöversikt inom fältet med meta-analys för att kartlägga effektstorlekar. Därefter följer en longitudinell studie av kursdeltagares kunskaps- och färdighetsutveckling, grad av implementering samt upplevelse av förutsättningar för lärande och överföring på individ- kurs- och organisationsnivå. I två ytterligare studier undersöks sedan enhetschefers syn på utmaningar, möjligheter, förväntningar och ansvarsfördelning i samband med fortbildning och implementering, liksom ett test av ett implementeringsstöd kopplat till fortbildning.
Huvudsakliga frågeställningar: Studie I: Leder fortbildning i EBP till beteendeförändring hos kursdeltagarna?; Studie II: Hur utvecklas kursdeltagares kunskap och färdighetsanvändning i samband med fortbildning? Kan vi identifiera determinanter för implementering, på kurs-, individ- och/eller organisationsnivå?; Studie III: Hur uppfattar psykiatrichefer sin roll, utmaningar, och möjligheter? Vilka förväntningar finns på implementering i samband med medarbetares deltagande i fortbildning?; Studie IV: Hur kan en implementeringsstödjande insats i samband med fortbildning utformas? Hur upplevs den av kursgivare, kursdeltagare och kursdeltagares enhetschefer? Kan vi se några effekter av implementeringsstödet?
Kontaktperson: tobias.lundgren@ki.se; emma.hogberg.ragnarsson@ki.se, sara.ingvarsson@ki.se
Development of CBT Competence
Projekttitel: Development of Competence in Cognitive-Behavioural Therapy and the Role of Metacognition among Clinical Psychology and Psychotherapy Students.
Projekttid (start och slutdatum): 2016-2020
Kort sammanfattning av projektet: This longitudinal, observational study examined to what extent psychology and psychotherapy students acquired competence in CBT following extensive training, and the role of metacognition, which has been associated to learning in various non-clinical domains. We assessed CBT competence and metacognitive activity in 73 psychology and psychotherapy students before and after 1.5 years of CBT training, using role-plays with a standardised patient. We found that competence improved over time and most students performed over the threshold post-assessment. The more competent therapists tended to underrate their competence. In contrast to what has been found in other learning domains, general metacognitive ability was not associated with competence development in our study.
Huvudsakliga frågeställningar: To what extent clinical psychology and psychotherapy students acquire competence in CBT following an extensive training programme, and what role metacognition plays in the development of CBT skills
Kontaktperson: benjamin.bohman@ki.se, hillevi.bergvall@ki.se
Publikationer inom ramen för projektet
Digital Training in CBT for BDD
Projekttitel: Supervised digital training of clinicians to assess and deliver cognitive behavior therapy for young people with body dysmorphic disorder (BDD): A feasibility study.
Projekttid (start och slutdatum): HT-22 – HT-23.
Kort sammanfattning av projektet: Projektet undersöker om internetutbildning är ett effektivt sätt att utbilda kliniker inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i BDD. Deltagarna erbjuds en internetutbildning i två delar: Del 1 fokuserar på bedömning, bemötande och riktlinjer för farmakologisk och psykologisk behandling av BDD hos barn och unga. Del 2 fokuserar på träning i kognitiv beteendeterapi för BDD hos barn och unga. Alla deltagare genomgår del 1. De som förväntas utföra psykologisk behandling genomgår även del 2. Varje modul innehåller teoretisk undervisning med tillhörande träningsuppgifter och deltagarna har kontinuerlig kontakt med en handledare som ger feedback på träningsuppgifterna och svarar på frågor. Deltagarna har även möjlighet till kontakt med handledaren sex månader efter avslutad utbildning. Mätningar görs innan, under och efter internetutbildningen, samt vid en sexmånadersuppföljning. Kvalitativa intervjuer genomförs med deltagarna i samband med avslutad utbildning.
Huvudsakliga frågeställningar: Projektet syftar till att utveckla internetutbildningen och utvärdera dess genomförbarhet (definierat som acceptabel och trovärdig, samt om deltagarna är nöjda med utbildningen och använder sig av det de lärt sig på sina mottagningar). Studien utvärdera även utbildningens preliminära effekt på klinikernas kunskap och färdigheter i att bedöma och behandla BDD hos barn och unga, samt klinikernas erfarenheter av utbildningen.
Kontaktperson: markus.jansson-frojmark@ki.se; martina.gumpert@ki.se
MI-disseminering
Projekttitel: Dissemination of Motivational Interviewing: The Role of Workshop Training and Subsequent Supervision in the Development of Competence in Clinical practice.
Projekttid (start och slutdatum): 2014-2018.
Kort sammanfattning av projektet: The overall objective of the project was to evaluate various aspects of training of practitioners as part of dissemination/implementation of motivational interviewing (MI). The project included: Semi-structured interviews with 10 MI-supervisors from a randomized controlled trial (RCT); one RCT with 174 MI-practitioners in five Swedish regions; one RCT with 98 of the 174 MI-practitioners; and one RCT with 134 employees from The Swedish National Board of Institutional Care (SiS).
Huvudsakliga frågeställningar: To evaluate to what extent practitioners acquire and retain skills from regular MI workshop trainings, as opposed to workshop trainings followed by supervision consisting of feedback based on monitoring of practice. The project also explored/evaluated different aspects of MI-supervision, and the correspondence between practitioners’ self-assessment and independent MI treatment integrity ratings.
Kontaktperson: maria.beckman@ki.se; helena.lindqvist@ki.se
Publikationer inom ramen för projektet
Psykoterapeutstöd vid psilocybinadministrering
Projekttitel: Psykoterapeutstöd vid psilocybinadministrering: Utbildning, handledning, färdigheter och följsamhet
Projekttid (start och slutdatum): 2020 - 2025.
Kort sammanfattning av projektet: Projektet sker i samarbete med Johan Lundbergs forskargrupp på KI, och Dea Siggaard Stenbæk på Köpenhamns universitet/NRU Rigshospitalet i Danmark och på Imperial College i London, och innefattar det två första svenska kliniska studierna med psilocybin: PSIPET och CAPSI.
Huvudsakliga frågeställningar: Projektet syftar till att utvärdera olika delar av utbildningen och handledningen av behandlarna i PSIPET och CAPSI, samt behandlarnas följsamhet till behandlarmanualerna i relation till utvalda utfallsmått.
Kontaktpersoner: maria.beckman@ki.se; dea@nru.dk
Re-thinking Clinical Supervision
Projekttitel: Re-thinking Clinical Supervision in Psychotherapy: Psychotherapists’ clinical challenges and supervision needs, and the effects of live supervision with Bug-in-the-Ear (BITE)
Projekttid (start och slutdatum): 2019 – 2027.
Kort sammanfattning av projektet: Clinical supervision is an essential part of psychotherapy training and development, but the empirical evidence for effects on therapist competence and patient outcome is limited. A possible explanation is that current supervision content and techniques doesn’t match the needs and challenges of the psychotherapists. Furthermore, current supervision formats don’t allow for direct observation and feedback on observable therapist behaviors from therapy sessions. Live Supervision with the method Bug-in-the-Ear (BITE) enables real time feedback during the patient session. Pilot studies of LS show promising results, but the effects have never been assessed in a clinical setting with licensed psychologists. Furthermore, manualized LS with a stringent focus at therapists’ idiosyncratic challenges has never been evaluated.
Huvudsaklig frågeställning: The overarching aim of the project is to identify what and how supervision can be performed in order to have a positive effect on therapist competence and well-being, and, in turn, patient outcome. The first two studies of this project aim at identifying central supervision needs and specific clinical challenges that can be targeted in supervision. The last two studies aim at assessing different effects and aspects of live supervision (LS), which is a supervision format that enables real time feedback during the patient session.
Kontaktperson: sven.alfonsson@ki.se; simon.fagernas@ki.se
Publikationer inom ramen för projektet
Utvärdering av ESSA-manualen
Projekttitel: Evaluation of the Supervisory Skills and Adherence (ESSA) manual.
Projekttid (start och slutdatum): 2022 - 2024.
Kort sammanfattning av projektet: Evaluation of Supervisory Skills and Adherence (ESSA) är ett beteendebaserat kodningssystem för att utvärdera handledares färdigheter och följsamhet till handledning. ESSA utvecklades som ett verktyg för strukturerad återkoppling till handledare i Motiverande samtal (MI), och som ett mått på handledningsintegritet i kliniska MI-studier, både för grupp- och individuell handledning. Manualen kan dock användas brett inom alla former och typer av handledning eller handledande verksamhet.
Huvudsakliga frågeställningar: Projektet syftar till att utvärdera ESSA:s psykometriska egenskaper.
Kontaktpersoner: maria.beckman@ki.se; helena.lindqvist@ki.se
Publikationer inom ramen för projektet
Utvärdering av MI-utbildning
Projekttitel: Systematisk utvärdering av utbildning i Motiverande samtal (SUUM)
Projekttid (start och slutdatum): 2020 - 2024.
Kort sammanfattning av projektet: Det övergripande syftet med projektet är att systematiskt utvärdera utvalda delar av den MI-utbildning och MI-handledning som bedrivs på MIQA-gruppen på KCP. I utvärderingen ingår frågeställningar gällande genomförbarheten av MI-bildningarna och olika handledningsvariablers effekt på MI-kompetens. Data samlas in från material som genereras av utbildningarna. Formulär från medverkande studenter och handledare och kodningsprotokoll för handledarkompetens tillkommer. Samtliga av studiens samtalsinspelningar görs i form av rollspel.
Huvudsakliga frågeställningar: Hur genomför och upplever studenterna utbildningarna? Skiljer sig utvecklingen av MI-kompetens mellan de olika utbildningarna? Skiljer sig upplevelsen av handledning och/eller utveckling av MI-kompetens mellan olika form av handledning? Finns det samband mellan MI-handledares följsamhet till specifika handledningskomponenter och studenternas upplevelse av handledning och/eller utveckling av MI-kompetens?
Kontaktpersoner: maria.beckman@ki.se; helena.lindqvist@ki.se
Utvärdering av psykoterapiutbildning
Projekttitel: Systematisk utvärdering av psykoterapiutbildning (SUP)
Projekttid (start och slutdatum): 2023 - 2028.
Kort sammanfattning av projektet: Projektet sker i samarbete med Terese Stenfors på Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på KI, och syftar till att systematiskt utvärdera olika delar av det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL), vilket är en obligatorisk del av vissa av utbildningarna på KCP. VIL består av psykoterapeutisk bedömning och behandling under handledning och är förlagt till reguljär psykiatrisk verksamhet.
Huvudsakliga frågeställningar: I projektet ingår frågeställningar gällande utveckling av generell och specifik psykoterapikompetens, kvalitetssäkring av handledning och dess effekt på terapeutkompetens, kvalitetssäkring av psykoterapi och dess effekt på behandlingsutfall, samt effekten av olika handledar- och handledningsvariabler på terapeutkompetens och effekten av olika behandlar- och behandlingsvariabler på behandlingsutfall. Exempel på prediktorer och moderatorer som projektet analyserar: sociodemografiska faktorer; förväntan inför och upplevelse av handledning/behandling, handlednings- och behandlingsinnehåll; och relationella och tekniska behandlingsvariabler.
Kontaktpersoner: maria.beckman@ki.se; annika.lindgren.2@ki.se; markus.jansson-frojmark@ki.se