Ät- och sväljsvårigheter
Ät- och sväljsvårigheter (dysfagi) är vanligt vid neurologiska sjukdomar som stroke där sväljningen inte fungerar normalt. Dysfagi förekommer även vid andra sjukdomstillstånd såsom huvud-halscancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Multisjuka äldre med kognitiv svikt eller demens utgör en stor grupp som ofta behöver vård- och omsorgsinsatser på grund av dysfagi.
Dysfagi kan leda till minskat intag av vätska och näring samt felsväljning som kan resultera i lunginflammation och i svåra fall kvävning. Sociala begränsningar och nedsatt livskvalitet är vanliga följder, vilket gör dysfagi till ett allvarligt hälsoproblem.
För att minimera komplikationer, är det viktigt att tidigt upptäcka och behandla dysfagi. Vi arbetar i olika projekt med att kartlägga dysfagi samt utveckla och pröva nya instrument i syfte att identifiera dysfagi i vård och omsorg, till exempel projekt om interaktion vid måltider mellan personer med demens och vårdpersonal och påverkan av COVID-19 på sväljning.
Tidigare och pågående masterprojekt
- Emmelie Persson
Repetitive Saliva Swallowing Test: norms, clinical relevance and the impact of saliva secretion - Emma Lindroos
Free from dysphagia? A test battery to differentiate between mild and no dysphagia - Isadora Telford
Effects of contagious yawning on saliva production and swallowing in adults with traumatic brain injury – a possible treatment method - Anna Alex
Assessing eating and swallowing in adults born with profound intellectual and multiple disabilities: Reliability and validity of a Swedish translation of the Dysphagia Assessment Package - Ann-Sofie Eriksson
Dysphagia in amyotrophic lateral sclerosis (ALS): The role of the ALS team to facilitate patient participation in dysphagia interventions. - Diana Kandic
Assistant nurses’ experiences of performing Gugging Swallowing Screen after a single theory and training session - Elin Littorin
A cross-cultural translation and validation of a feeding skills training program for caregivers - Sanna Jansson
The validity and reliability of the New Zealand SecretionScale (NZSS) translated into Swedish
Projektgruppens medlemmar
Per Östberg
Professor/LogopedKerstin Johansson
Assisterande LektorJoakim Körner Gustafsson
Biträdande LektorElias Ingebrand
PostdoktorSamarbetar med
Riitta Möller
Universitetslektor/ÖverläkareMats Trulsson
Professor/ÖvertandläkareBo Christer Bertilson
Anknuten till Undervisning/HandledningForskningsprojekt
- Projekt om måltider och demens där interaktionella och kommunikativa processer analyseras för att förstå hur stöd vid ätande och sväljande möjliggörs och hur delaktighet kan främjas i vård och omsorg.
- ReCOV – Recovery and rehabilitation after COVID-19: Ett multidiciplinärt forskningsprojekt som undersöker sjukdomens påverkan på patienter, närstående och personal. Bland annat patienters självupplevda sväljsvårigheter undersöks longitudinellt. ReCOV
- Mouth workout to prevent sarcopenia and malnutrition
- Prevalens av dysfagi hos personer över 65 år som besöker vårdcentral
- Ett planerat projekt rör riktlinjer för patientcentrerad information och kommunikation vid fiberskopisk undersökning av sväljfunktion (FUS) efter stroke
Utvalda publikationer
Dalum, J., Skott, P., …. Johansson, K., Sandborgh Englund, G. (2025). Effect of oral screen training after stroke - A randomised controlled trial. Gerodontology, 42(3): 380-385.
Eriksson, A-S., & Johansson, K. (2025). Dysphagia in amyotrophic lateral sclerosis (ALS): The role of the ALS team to facilitate patient participation in dysphagia interventions. Acta Logopaedica, 2, 1–19.
Gustafsson, K. Johansson, K. (2020). Efterlyses: systematiska insatser för äldre med dysfagi. Läkartidningen, 40.
Johansson K., Schalling E., & Hartelius L. (2021). Self-reported changes in cognition, communication and swallowing in multiple sclerosis: data from the Swedish MS Registry and from a national survey. Folia Phoniatrica et Logopaedica, 73(1), 50–62.
Lindroos, E., & Johansson, K. (2022). Free from dysphagia? A test battery to differentiate between mild and no dysphagia. Dysphagia, 37(3), 501–509.
Möller, R., Safa, S., & Östberg, P. (2016). Validation of the Swedish translation of Eating Assessment Tool (S-EAT-10). Acta Oto-Laryngologica,136(7), 749-53
Möller, R., Safa, S., & Östberg, P. (2020). A prospective study for evaluation of structural and clinical validity of the Eating Assessment Tool. BMC Geriatrics, 20(1): 269.
Persson, E., Wårdh, I., & Östberg, P. (2019). Repetitive Saliva Swallowing Test: norms, clinical relevance and the impact of saliva secretion. Dysphagia, 34(2), 271-278.
Skott, P., Åkesson, E., Johansson, K., Dalum, J., Persson, E., Karlsson, Å., Seiger, Å., McAllister, A., & Sandborgh‐Englund, G. (2024). Orofacial dysfunction after stroke—A multidisciplinary approach. Gerodontology, 41(3), 376–384.
Vogel, A.P., Keage, M.J., Johansson, K., Schalling, E. (2015). Treatment for dysphagia (swallowing difficulties) in hereditary ataxia. Cochrane Database Systematic Reviews, 13;11, CD010169