Världens första kvävemonoxidtest för astmatiker

Aerocrine blev först i världen med ett kvävemonoxidtest för astmapatienter. I dag används produkten världen över för att övervaka astma och anpassa medicineringen. 

Bild på en pojke som gör kvävemonoxidtestet för astmatiker.
Foto: Aerocrine.

Men allt började med en droppe som fastnat i en slang. Plastslangen var ansluten till ett instrument för att mäta halten kvävemonoxid i olika vätskor. 

– När jag satte slangen till munnen och blåste till för att bort droppen, så såg vi ett utslag på kvävemonoxidmätaren. Så enkelt var det –  en lyckträff, säger Magnus Persson, som under början av 1990-talet var forskare på KI efter en utbildning till läkare på bland annat Ki och Harvard Medical School.  

Till en början ifrågasatte forskarna själva upptäckten att utandningsluften innehåller mer kvävemonoxid än luften vi andas in, och sökte efter olika metodfel. Men ganska snart förstod de att de var något nytt på spåret. 

– Vi insåg att detta inte fanns beskrivet tidigare. Och eftersom hela vår forskargrupp var läkare kom nästa tanke direkt: förändrades nivåerna vid sjukdom?

När grundforskning har en klinisk inverkan

Två olika forskargrupper, ledda av professors Lars Gustafsson och Kjell Alving, gick samman för att starta Aerocrine.   

– Detta är ett bra exempel på grundforskning vid Karolinska Institutet som blivit en produkt som används i lungkliniker världen över. Dessutom ligger den till grund för hur vi i dag upptäcker, följer och behandlar astma, säger Magnus Persson. 

Ungefär tio år efter grundandet lade brittiska Circassia Pharmaceuticals ett bud på Aerocrine som gav en värdering på cirka 1,6 miljarder kronor. Men då hade Magnus Persson sedan länge gått vidare. I dag lägger han sin tid på styrelsearbete i såväl svenska, som amerikanska och danska företag. 

Ett av de roligaste uppdragen är som styrelseordförande i forskningsbolaget Attgeno.  Forskarna bakom Attgeno kommer från samma grupp på KI som startade Aerocrine.

– Vi utvecklar ett nytt läkemedel som bygger på samma forskning som låg bakom Aerocrine. Som läkare gör jag nytta en patient i taget. Men deltar du i utvecklingen av ett nytt läkemedel kan du göra nytta för flera tusen människor. 

SB
Innehållsgranskare:
Sabina Bossi
2023-09-27