Tvärvetenskapliga team nyckeln till framgång

Inspirationen till att skapa tvärvetenskapliga team av mycket kunniga människor kommer från Applegrundaren Steve Jobs, berättar Staffan Holmin, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. 

– Om du ska lyckas skapa något nytt så gäller det att du arbetar tillsammans med duktiga personer med olika kompetenser. Som läkare hade jag aldrig kunnat bygga detta själv, min roll var att se och beskriva behovet och tillsammans med ingenjörer och tekniker diskutera design, säger Staffan Holmin. 

Tänker utanför boxen

Behovet som Staffan Holmin såg var att leverera läkemedel med större precision än tidigare, helst direkt i vävnaden hos vilket som helst av kroppens organ. Inspirationen kom från en svensk uppfinning från 1950-talet: Seldingertekniken. 

Det är tekniken för att säkert penetrera en blodåder för att föra in en tunn kateter i kärlsystemet. Men varför inte utnyttja detta för att även ta sig ut ur artärer eller vener när mikrokatetern nått fram till rätt organ i kroppen?!

– Att sticka ett hål genom kärlväggen, inifrån och ut, hade dessförinnan varit något man alltid strävade efter att undvika. Men vi hävdade att det borde vara lika enkelt och säkert som när man sticker utifrån och in. Egentligen är det en enkel princip, men den hade aldrig tidigare testats, säger Staffan Holmin. 

Efter en rad lyckade djurförsök följde en intensiv teknikutveckling. Förutom Holmin var de viktigaste personerna Johan Lundberg, vid den tiden doktorand i forskargruppen, och Stefan Jonsson, professor i materialvetenskap från KTH.

Stöd för kommersialisering

KI Innovations AB gav viktigt stöd i kommersialiseringen med bland annat avtal och patentansökan. År 2015 såldes rättigheterna till Smartwise Sweden AB som i fjol tecknade ett forsknings- och kommersialiseringsavtal med AstraZeneca. 

– Bland de organ som är riskabla att nå med andra metoder är till exempel hjärnan, hjärtat, bukspottkörteln, levern, njuren och vissa delar av lungorna. I dessa finns också många av de stora folksjukdomarna, säger Staffan Holmin. 

En revolution inom patologi

Parallellt med kommersialiseringen har forskningen gått vidare – nu med målet att använda tekniken även för provtagning. Tack vare de senaste årens utveckling inom molekylärbiologi kan även mycket små prover analyseras för att kartlägga vilka gener och proteiner som är aktiva i cellerna. 

– Vi ser en revolution framför oss inom patologin, där vi ska kunna leverera små prover från organ som i dag är svåra eller riskfyllda att nå med andra metoder.

Provtagningstekniken utvecklas tillsammans med bland andra Göran Stemme, professor vid KTH, och hans kollega Niclas Roxhed, båda två ledande inom mikrosystem. 

Återigen handlar det om att kombinera rätt kompetenser för att nå framgång. 

Staffan Holmin deltar även i utvecklingen av en ny röntgendetektorteknik under ledning av  Mats Danielsson, professor i medicinsk bildfysik vid KTH. 

– Vi arbetar nära dem med validering och utvärdering av metoden där den tekniska innovationen kommer från KTH. Så i det ena fallet var det vi som behövde hjälp av ingenjörerna och här är det de som behöver vår kompetens. I båda fallen har det gett mycket bra vetenskapliga samarbeten, säger Staffan Holmin.