Genomets väktare

Andra var skeptiska

Efter flera års arbete kunde Wiman och hans medarbetare Galina Selivanova och Vladimir Bykov i början av 2000-talet identifiera en molekyl med intressanta egenskaper. De anade tidigt att molekylen, som de gav namnet PRIMA-1, skulle kunna bli ett nytt läkemedel och tog därför kontakt med KI Innovations. 

Samtidigt var intresset för p53 som måltavla för nya läkemedel ganska svalt från läkemedelsindustrin. Det ansågs svårt eller omöjligt att re-aktivera muterat p53. Inom de stora läkemedelsbolagen sysslade man hellre med att till exempel utveckla hämmare av tyrosinkinaser, en typ enzymer som stimulerar celltillväxt och ofta är aktiverade i cancerceller.

– Vi ville istället återskapa funktion hos ett muterat och felaktigt veckat protein. Många var skeptiska, men vi trodde att det skulle fungera, säger Wiman.  

Tillsammans med sina kollegor och KI Innovations grundade Wiman bolaget Aprea 2003 med målet att utveckla ny cancerbehandling. KI Development var bland de första att investera i Aprea och senare gick bland annat Industrifonden in som investerare. Den första kliniska studien med APR-246 inleddes 2009 och visade lovande resultat. Wiman och hans kollegor valde att publicera sina resultat på ett ganska tidigt stadium.  

– Vi är i första hand forskare och behöver visa resultat för att komma vidare. Dessutom gynnar det företaget att det finns starka publikationer från grundarna, säger han. 

Forskning ska ge patientnytta

Aprea deltog som partner i ett EU-stött projekt som Wiman var koordinator för med över 20 forskargrupper och företag. 

– Jag tror det hade stor betydelse för Aprea att ingå i det samarbetet och få interagera med de främsta p53-forskarna i Europa, säger Wiman.

– Det är viktigt att se till att forskningen når ut, och kommersialiseringen är vägen till patienterna, säger han. Samtidigt måste rollen som objektiv forskare och företagare hållas isär. Du får inte lockas till en blind tro på att allt kommer att fungera, utan måste fortsätta vara objektiv och kritiskt ifrågasätta resultaten. 

I dag har Aprea flera pågående kliniska studier, där de som kommit längst fokuserar på bättre behandlingen av äggstockscancer och en viss typ av leukemi. Det ser mycket lovande ut, menar Klas Wiman, som fortsatt med det han tycker är roligast: den akademiska forskningen. 

–I dag driver vi ett nytt projekt där vi försöker reaktivera en helt annan typ av mutationer i TP53-genen som innebär att syntesen av p53-protein avbryts för tidigt. Där är vi tillbaka i en mycket tidig fas av läkemedelsutvecklingen och har inte ens nått till djurförsök, säger han 

– Men det är det roligaste jag vet och ett område där jag tror vi kan göra mest nytta. Strategin kan kanske också fungera mot samma typ av mutationer i andra viktiga gener som förhindrar cancer.