När medicin möter teknik

Professor Hans von Holst trivs bäst i skärningspunkten mellan olika discipliner – där medicin möter teknik. Här har hans idéer lagt grunden till bland MIPS vars teknik ökar skyddet i vanliga hjälmar. Sedan 2011 har företaget levererat cirka 9 miljoner hjälmar över hela världen.

Bild på Hans Von Holst som tar på sig en hjälm.
Hans Von Holst. Mips. Foto: Håkan Lindgren.

Framgångsföretaget MIPS startades utifrån en frustration över alla de skallskador som neurokirurgen Hans von Holst mötte i kliniken. Han tog kontakt med KTH-forskaren Peter Halldin och tillsammans utvecklade de tekniken bakom MIPS (Multi-Directional Impact Protection System). En MIPS-hjälm ökar skyddet för bäraren då den dämpar sneda även slag genom att härma kroppens eget sätt att skydda hjärnan. 

– Vid lanseringen fick vi utstå kritik från etablerade hjälmtillverkare som såg oss som ett hot. Men med hjälp av vår sinnrika VD utvecklade vi vår lösning så att den gick att addera till helt vanliga hjälmar. Sen tog det fart, säger Hans von Holst, som samtidigt var professor i neuronik vid KTH, och neurokirurg och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

I dag samarbetar börsnoterade MIPS med 78 hjälmvarumärken som totalt lanserat cirka 450 modeller utrustade tekniken. 

– Det fanns vissa som ifrågasatte varför vi tog patent och startade ett företag för att utveckla vår lösning – varför inte släppa allt fritt istället?! Men då hade inget alls hänt. Vill du verkligen driva ett förebyggande arbete mot till exempel skallskador så måste du ha ett affärsupplägg för att nå ut, säger han. 

Healthcap gav ett tidigt stöd till företaget och involverade även Karolinska Development i utvecklingen. 

Vården möter teknikutveckling

Det var en liknande frustration som även födde idén till företaget BioServo Technologies. Han mötte patienter som var försvagade i händerna och därför inte klarade vardagen. Tillsammans med Jan Wikander, professor i mekatronik vid KTH, utvecklades en robothandske som ger personer med styrkan tillbaka i händerna. 

– Det är ett bra exempel på när mjuka värden från vården möter teknikutveckling och resultatet blir oerhört positivt. Patienterna upplever en mycket större frihet, som höjer deras självförtroende, när de inte behöver vänta på hemtjänsten för att göra något så enkelt som att sätta på en kopp kaffe, säger han. 

Snart väcktes också industrins intresse och i dag har BioServo Technologies en produkt för hälso- och sjukvården och en för industrin där robothanden kan användas för ökad styrka vid lyft och efter arbetsskador. 

I dag samarbetar det börsnoterade företaget med bland andra med General Motors plus NASA Airbus, Eiffage Infrastructures, JM och General Electric. BioServo Technologies utveckling stöddes av bland andra Sting (Stockholm Innovation & Growth). 

Bild på Hans Von Holst som tar på sig en hjälm.
Hans Von Holst. Mips. Foto: Håkan Lindgren.

Utvecklar innovationsmiljö

I dag reser Hans von Holst regelbundet till Kina för att bidra i ett samarbete kring innovation som initierats av regeringen. Målet är bland annat att skapa en innovationsmiljö i staden Nanjing. Men egentligen brinner han mer för att utveckla svensk glesbygd. 

– Även om jag blir inbjuden till Kina så är det inte där jag vill att mina idéer utvecklas. Helst vill jag se dem förverkligas på ett sätt som ger fler personer i glesbygden en chans att stanna kvar istället för att flytta för att få jobb, säger han. 

Nya idéer finns det gott om och i de flesta fall bygger de en kombination mellan disciplinerna medicin och teknik. 

– De som kritiserar det tvärvetenskapliga har glömt att hela operationsverksamheten bygger på tekniska innovationer. Dagens neurointensivvård hade inte funnits utan ingenjörer. Dessutom blir de allt viktigare i framtiden eftersom vården blir allt mer högteknologisk. 

Snabb fakta

Idéspruta

Bland de innovation och idéer som kommer från professor Hans von Holst finns även ett stötdämpande golv som minskar risken för fallskador, en ny teknik för att göra diagnosen av hjärnskador snabbare utan ingrepp, en ny form av robotprotes för amputerade.

SB
Innehållsgranskare:
Sabina Bossi
2023-09-17