Genomets väktare

Bolaget Aprea Therapeutics AB arbetar med utveckling nya p53-baserade läkemedel mot cancer. Bland grundarna finns Klas Wiman som drar en skarp gräns mellan rollerna som forskare och företagare.

Bild på Klas Wiman i ett labb.
Klas Wiman Foto: Håkan Lindgren.

I slutet av 1970-talet upptäcktes p53, ett protein som senare skulle visa sig ha en nyckelroll i kroppens försvar mot cancer. p53 har dubbats till ”genomets väktare” eftersom det bland annat kan reagera på skador på cellens DNA. Risken för cancer ökar kraftigt utan ett fungerande p53. Mutationer i p53-genen återfinns hos cirka hälften av alla cancertumörer och är den vanligaste genförändringen vid cancer.

– Upptäckten av p53-mutationer i tumörer fick stor uppmärksamhet i slutet av 1980-talet, och det var då jag valde att börja forska inom området. Vårt mål blev så småningom att hitta en molekyl som kunde återskapa funktionen hos muterat p53 och döda cancercellerna, säger Klas Wiman.

"Det är viktigt att se till att forskningen når ut, och kommersialiseringen är vägen till patienterna."

Andra var skeptiska

Efter flera års arbete kunde Wiman och hans medarbetare Galina Selivanova och Vladimir Bykov i början av 2000-talet identifiera en molekyl med intressanta egenskaper. De anade tidigt att molekylen, som de gav namnet PRIMA-1, skulle kunna bli ett nytt läkemedel och tog därför kontakt med KI Innovations. 

Samtidigt var intresset för p53 som måltavla för nya läkemedel ganska svalt från läkemedelsindustrin. Det ansågs svårt eller omöjligt att re-aktivera muterat p53. Inom de stora läkemedelsbolagen sysslade man hellre med att till exempel utveckla hämmare av tyrosinkinaser, en typ enzymer som stimulerar celltillväxt och ofta är aktiverade i cancerceller.

– Vi ville istället återskapa funktion hos ett muterat och felaktigt veckat protein. Många var skeptiska, men vi trodde att det skulle fungera, säger Wiman.  

Tillsammans med sina kollegor och KI Innovations grundade Wiman bolaget Aprea 2003 med målet att utveckla ny cancerbehandling. KI Development var bland de första att investera i Aprea och senare gick bland annat Industrifonden in som investerare. Den första kliniska studien med APR-246 inleddes 2009 och visade lovande resultat. Wiman och hans kollegor valde att publicera sina resultat på ett ganska tidigt stadium.  

– Vi är i första hand forskare och behöver visa resultat för att komma vidare. Dessutom gynnar det företaget att det finns starka publikationer från grundarna, säger han. 

Forskning ska ge patientnytta

Aprea deltog som partner i ett EU-stött projekt som Wiman var koordinator för med över 20 forskargrupper och företag. 

– Jag tror det hade stor betydelse för Aprea att ingå i det samarbetet och få interagera med de främsta p53-forskarna i Europa, säger Wiman.

– Det är viktigt att se till att forskningen når ut, och kommersialiseringen är vägen till patienterna, säger han. Samtidigt måste rollen som objektiv forskare och företagare hållas isär. Du får inte lockas till en blind tro på att allt kommer att fungera, utan måste fortsätta vara objektiv och kritiskt ifrågasätta resultaten. 

I dag har Aprea flera pågående kliniska studier, där de som kommit längst fokuserar på bättre behandlingen av äggstockscancer och en viss typ av leukemi. Det ser mycket lovande ut, menar Klas Wiman, som fortsatt med det han tycker är roligast: den akademiska forskningen. 

–I dag driver vi ett nytt projekt där vi försöker reaktivera en helt annan typ av mutationer i TP53-genen som innebär att syntesen av p53-protein avbryts för tidigt. Där är vi tillbaka i en mycket tidig fas av läkemedelsutvecklingen och har inte ens nått till djurförsök, säger han 

– Men det är det roligaste jag vet och ett område där jag tror vi kan göra mest nytta. Strategin kan kanske också fungera mot samma typ av mutationer i andra viktiga gener som förhindrar cancer.

Snabb fakta

Upptäckaren finns i dag vid KI

Proteinet p53 upptäcktes 1979 av flera forskare. En av dom, sir David Lane, är i dag är knuten till Karolinska Institutet. Här leder han en forskargrupp inom området samtidigt som han har tjänsten som Chief Scientist vid  Singapore’s Agency for Science, Technology and Research. 

Läs mer på aprea.com

SB
Innehållsgranskare:
Sabina Bossi
2023-09-16