Avslutade projekt
Att kunna bo kvar hemma
Att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt (kvarboende) är sedan länge ett politiskt mål i Sverige. Samtidigt saknar vi kunskap om vad som kan stödja och möjliggöra för äldre med omfattande funktionsnedsättningar att bo kvar hemma.
Det aktuella forskningsprogrammet utgår från att framtida möjligheter för att kunna bo kvar och åldras i hemmet består av exempelvis nya typer av serviceinsatser och hem-rehabiliterings insatser samt av ny teknologi.
Forskningsprogrammet riktas särskilt mot behov bland äldre personer som lever med funktionshinder. Bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar äldre är stroke och demens och skador som framför allt drabbar äldre är exempelvis höftfraktur. Fokus i studierna riktas dock inte mot den medicinska diagnosen utan istället mot konsekvenserna av att leva med en sjukdom eller skada de utmaningar man möter i det dagliga livet.
Programmets övergripande syfte är att utveckla ny kunskap som kan bidra till att äldre kan bo kvar hemma i en trygg och säker hemmiljö.
Inom ramen för forskningsprogrammet är avsikten att kritiskt studera befintliga insatser inom hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen som syftar till att stödja äldres kvarboende. Intresset kommer även att riktas mot ny teknologi och vardagsteknologi och den potentiella nyttan av teknologi ur ett kvarboendeperspektiv.
De projekt som ingår beskrivs närmare under fyra teman:
- Äldres delaktighet, möjlighet till självbestämmande och trygget i relation till bostads anpassning och andra insatser i hem- miljön.
- Vardagsteknologi och hjälpmedel relaterade till äldre med kognitiv svikt eller demenssjukdom.
- IT baserade system som kognitivt stöd i hemmiljön.
- Vårdprogram för hem- rehabilitering ur ett patient och närstående perspektiv.
Rehabilitering av personer med stressrelaterad ohälsa
Det finns en bristande kunskap om hur personer med stressrelaterade ohälsa kan återfå en balans i dagliga aktiviteter genom rehabilitering. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på stress i relation till arbete och det finns ett behov av studier som har ett bredare perspektiv och undersöker stress i relation till olika dagliga aktiviteter såsom personlig vård, hushållsaktiviteter, arbete/studier och fritidsaktiviteter. Detta är ett doktorandprojekt som avser att studera olika aspekter av den rehabiliteringsprocess personer med stressrelaterade ohälsa genomgår. Projektet fokuserar särskilt på betydelsen av trädgårdsrehabilitering i samband med stressrelaterade problem.
Projektledare
Kerstin Tham, professor
Medarbetare
Richard Levi, docent, överläkare; Hans Jonsson, docent; Yvonne Westerberg, leg arbetsterapeut, Eva Karlström, leg arbetsterapeut, Ulla Johansson, med.dr, Therese Eriksson, med.dr
Syften
1) Att beskriva hur personer med stressrelaterad ohälsa eller smärta upplevde occupational gaps i vardagliga aktiviteter i jämförelse med en referensgrupp från den svenska befolkningen
2) Att beskriva hur personer med stressrelaterade sjudomar som avslutat sin rehabilitering och teammedlemmar upplever rehabiliteringen samt att beskriva hur personer med stressrelaterade sjukdomar har integrerat rehabiliteringen i det dagliga livet
3) Att beskriva hur kvinnor med stressrelaterad ohälsa upplever rehabiliteringsprocessen i en hälsoträdgård och hur dessa upplevelser kopplas samman med deras vardagliga liv
4) Att beskriva och förstå hur sammanläkningen mellan erfarenheter från rehabiliteringen och det vardagliga livet karaktäriserar i den levda erfarenheten under rehabiliteringen hos kvinnor med stressrelaterad ohälsa
Metoder
I projektet används både kvantitativa och kvalitativa metoder. I en studie används frågeformulär som undersöker grad av stress och occupational gaps. Övriga delstudier har dels en Grounded Theory ansats och en fenomenologisk ansats och är baserade på kvalitativa data i form av intervjuer och observationer.
Långsiktiga mål:
Att bidra till utveckling av den teoretiska grunden för rehabilitering av personer med stressrelaterade problem.
Finansiering:
Projektet är ett doktorandprojekt som finansieras i form av en 4-årig doktorandtjänst inom ramen för Nationella forskarskolan i vård och omsorg, KI.
Publikationer:
Eriksson, T., Jonsson, H., Tham, K. & Eriksson, G. (2011). A comparison of perceived occupational gaps between people with stress-related ill health or musculoskeletal pain and a reference group. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. Publicerad online.
Eriksson, T., Karlström, E., Jonsson, H. & Tham, K. (2010). An exploratory study of the rehabilitation process of people with stress-related disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 17, 29-39.
Eriksson, T., Westerberg, Y. & Jonsson, H. (2011). Experiences of women with stress-related ill health in a therapeutic gardening program. Canadian Journal of Occupational Therapy. 78, 274-282.
Research track: Moving people
“Moving people” is about advancing knowledge related to global migration, disparities, and health. We constitute an interdisciplinary group that share a common interest in “moving people,” and we contribute with different concepts, methods, geographical localities, and past experiences that collectively serve as a resource in this joint endeavor.
Project leader
- Margarita Mondaca, Anknuten till Undervisning/Handledning
Co-workers
- Eric Asaba, Lektor/Arbetsterapeut
International collaborators
- Manuel Guerrero, PhD. Researcher, Department of Public Health and Caring Sciences, Centre for Research Ethics & Bioethics (CRB), Uppsala University. Assistant Professor of Bioethics and Human Rights, Faculty of Medicine, Department of Bioethics & Medical Humanities, University of Chile.
- Nadine Blankvoort, Lecturer and International Coordinator Occupational Therapy. Coordinator Minor Global Health. External PhD Candidate AUAS and Maastricht University.
- Sarah Scheer, B.A. Health Care Education and Occupational Therapy. Research assistant. IB School of Health and Social Sciences. Project Coodinator InterAct.
Background
We would argue that the importance of learning with moving people, and not only about, is indisputable. Currently there are about 244 million international migranting people in general , where 60 million people are migrating, due to natural or human disasters, such as war or armed conflicts. The process of starting a life in another country can be accompanied by stigma and barriers to integrated community and societal participation. Currently, knowledge in this area is fragmented and limited. On a global level there are shifts occurring in policy making around migration, which directly impacts on everyday participation and possibilities for inclusion among ‘moving people’.
Aim
This group takes a critical stance towards current discourses such as “the refugee crisis,” instead adopting an inclusive and community-oriented approach to knowledge creation based on perspectives grounded in human rights and in viewing the human as an occupational being. Those of us working in this track are thematically interested in issues such as trauma, disparities in illness prevention/health promotion, employment/unemployment processes and practices, risks for marginalization, cultural sensitivity, participation in society, resilience, and community building. Our ambition is to critically explore migration while embracing pluralism in ways to create knowledge and sustainability in ways to build communities.
Methods
Methodologically, we aim to work:
1) in close collaboration with people who have migration and/or refugee experiences,
2) with diversity among stakeholders, and
3) with social partners, that can inform and actively be part of relevant community based research.
Methods
Intressebaserade aktiviteter på vård- och omsorgsboenden
Projektets syfte är att undersöka hur intressebaserade aktiviteter kan möjliggöras för äldre på vård och omsorgsboenden.
Äldre som lever på vård- och omsorgsboenden har begränsade möjligheter att påverka sitt engagemang i aktiviteter på vård- och omsorgsboendet. De aktiviteter som erbjuds styrs snarare av tradition och andra personers syn på de boendes behov baserat på deras funktionsnedsättningar snarare än deras egen lust och intressen. Detta är allvarligt eftersom individuellt meningsfulla aktiviteter är avgörande för välbefinnande och för bevarandet av personlig identitet.
Projektledare
Lena Rosenberg (länkar till extern sida)
Medarbetare
Doktorander
Anslagsgivare
Vårdalstiftelsen
Future Care – framtidens vård och omsorg, för äldre i ordinärt eller i särskilt boende
Forskningsprogrammet syftar till att utveckla kunskapsbaserad vård och omsorg för att bidra till äldre personers delaktighet. Programmets vision är en framtid där äldre personer kan vara delaktiga och leva ett gott liv, även med nedsatt hälsa, funktionsnedsättningar och/eller sociala utmaningar.
En tredjedel av befolkningen i Europa som är över 75 år lever med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar som leder till hinder i vardagslivet. Detta har betydande negativa konsekvenser i människors liv och det har också stor påverkan på hälso- och sjukvården.
Syfte med programmet
Syftet med forskningsprogrammet är att bidra till utvecklingen av en kunskapsbaserad vård och omsorg för äldre som förbättrar möjligheterna till delaktighet och känslan av att vara socialt inkluderad.
I forskningsprogrammet, Future Care - Framtidens vård för äldre, samarbetar Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Umeå Universitet. Det multidisciplinära programmet inbegriper även samarbeten med vård- och omsorgsgivare i såväl Västerbotten som i Stockholms stad, bland annat ett nära samarbete med stadsdelen Enskede Årsta Vantör och Verklighetslabbet Stureby, samt Huddinge kommun Socialförvaltningen, Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning och Bromma kommun.
Forskningsledare
Lena Rosenberg, Professor i arbetsterapi, Jönköping University (länkar till extern sida)
Projekt
Programmet består av fem forskningsprojekt:
- Håll kontakten. Att förebygga och minska ensamhet bland seniorer som har stöd av hemtjänst - Projektledare: Ingeborg Nilsson, Umeå University
- ASSIST - vardagsrehabilitering med IKT stöd - Projektledare: Susanne Guidetti, Karolinska Institutet
- Äldres uppfattning om hemtjänstens kvalitet i förhållande till personalens arbetssituation - Projektledare: Anne-Marie Boström, Karolinska Institutet
- Systemdynamisk modellering av arbete och service i hemtjänsten - Projektledare: Sebastiaan Meijer, Kungliga Tekniska Högskolan
- Re-thinking shared spaces in nursing homes – Hur gemensamma platser på äldreboenden kan utformas för att bidra till ett gott vardagsliv - Projektledare: Lena Rosenberg, Karolinska Institutet
Forskare och doktorander vid programmet
- Susanne Assander, Karolinska Institutet
- Aileen Bergström, Karolinska Institutet
- Lena Borell, Karolinska Institutet
- Anne-Marie Boström, Karolinska Institutet & Stockholms Sjukhem
- Adam Darwich, Kungliga Tekniska Högskolan
- Susanne Guidetti, Karolinska Institutet
- Per Gustavsson, Umeå universitet
- Karin Johansson, Karolinska Institutet
- Ingemar Kåreholt, Karolinska Institutet och Jönköpings universitet
- Anna Sofia Lundgren, Umeå universitet
- Dan Lundgren, Jönköpings universitet
- Sebastiaan Meijer, Kungliga Tekniska Högskolan
- Margarita Mondaca, Karolinska Institutet
- Zarina Nahar Kabir, Karolinska Institutet.
- Ingeborg Nilsson, Umeå universitet
- Therese Nordin, Umeå universitet
- Helen Olt, Karolinska Institutet
- Marianne Palmgren, Karolinska Institutet
- Lena Rosenberg, Karolinska Institutet (länkar till extern sida)
Mundane Mattering
Helena Cleeve disputerade i november 2020 med avhandlingen “Mundane mattering: how materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care” som belyser hur till synes vardagliga saker kan få nya betydelser i vård och omsorg.
Att ta hand om en människa som befinner sig i livets slutskede, eller om någon som lever med en demenssjukdom, avser inte att bota personen i fråga. Istället kommer omsorg snarare att handla om att förstå och bemöta vad som är viktigt i den givna situationen. I sitt avhandlingsarbete har Helena Cleeve undersökt betydelsen av vardagliga föremål (såsom kaffekoppar, pennor och tidningar) på demensavdelningar och i miljöer där människor vårdas i livets slutskede.
Empiriskt bygger avhandlingen på intervjuer, workshops och etnografiskt fältarbete. Helena har även arbetat med illustrationer och teckningar som ett sätt att ställa frågor och uppmuntra till reflektion kring olika föremål. Avhandlingen belyser motsättningen i hur tillsynes triviala saker blir både viktiga och oviktiga i dessa miljöer. Det vill säga, trots att studierna i avhandlingen visar att det inte kan förutsättas vad ett vardagligt föremål ’är’ eller vad det betyder, så hanteras ofta föremål på ett rutinmässigt sätt i professionell vård vilket för att de framstår som mer eller mindre självklara och banala.
Avhandlingen ger många exempel på hur viktigt det är att personal visar en lyhördhet för vad något betyder i en viss situation. Ändå är detta en förbisedd aspekt av omsorgsarbetet i dessa miljöer. Att skapa tid och rum för vårdpersonal att diskutera dessa frågor skulle inte bara innebära ett erkännande av detta arbete, det skulle också kunna göra dess platser bättre för boende och anhöriga.