Installationshögtid 2023
Torsdag den 12 oktober 2023 installerades 17 nya professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former. Vi välkomnade även nya adjungerade professorer och gästprofessorer samt uppmärksammade mottagarna av ett antal akademiska priser och utmärkelser. Installationsceremonin i Aula Medica är en av höjdpunkterna i den akademiska kalendern vid vårt universitet. Texterna på den här sidan ingår i skriften "From Cell to Society 2023", som delades ut i samband med ceremonin.
Våra nya professorer
Många vägar till förbättrad global barnhälsa
Tobias Alfvén forskar för bättre hälsa för världens barn. Hans forskning spänner från studier om kliniska förbättringar till organisatoriska frågor om hur man bedriver samhälleliga utvecklingssamarbeten.
Studerar immunsystemets mekanismer och mutationer
Peter Bergman kartlägger mekanismer i det ospecifika immunförsvaret och genetiken bakom immunbristsjukdomar. Hans forskning om kroppsegna antibiotika kan leda till nya behandlingar mot bland annat multiresistenta bakterier.
Kartlägger organens egna immunförsvar
Immunförsvaret i enskilda organ kan vara något helt annat än det immunförsvar som cirkulerar i blodet. Niklas Björkström forskar om bland annat leverns och livmoderns immunförsvar.
Fördjupad förståelse av hjärtsvikt med MR
Marcus Carlsson forskar om hur avbildningstekniken magnetresonans kan användas vid hjärtsvikt – dels för att förstå sjukdomen bättre i dess olika former, dels för att matcha rätt behandling till rätt patient.
Studerar metastaser och resistens vid lungcancer
Överlevnaden i lungcancer har ökat avsevärt, men från låga nivåer. Onkologen Simon Ekman vill bidra till bättre behandlingar i framtiden genom att studera två problem vid lungcancer: läkemedelsresistens och hjärnmetastaser.
Forskar om ultraljud för bättre gynekologisk diagnostik
Ultraljud har utvecklats till en mycket kraftfull medicinsk avbildningsteknik. Elisabeth Epstein forskar om hur den kan förbättra diagnostik vid gynekologiska sjukdomar, inklusive cancer.
Förändrar bilden av placebo och långvarig smärta
Karin Jensen använder hjärnavbildning för att förstå varför långvarig smärta uppstår och vad som händer i kroppen när placebo, patientens positiva förväntningar, påverkar utfallet av en behandling.
Studerar kostnader för demenssjukdom
Demenssjukdomar kostar samhället omkring 80 miljarder kronor per år, enligt Linus Jönssons beräkningar. Med sin hälsoekonomiska forskning vill han bidra till att vårdens resurser används så effektivt som möjligt.
Etisk forskning lägger grund för goda beslut i vården
I sin forskning benar Ulrik Kihlbom ut etiska frågor i vården, ofta rörande patientens perspektiv och beslutsfattande. Sådana kartläggningar och analyser leder till bättre riktlinjer i vården.
Skapar 3D-modeller för läkemedelsutveckling
I tredimensionella modeller av mänskliga organ studerar Volker Lauschke läkemedelskandidater och sjukdomsmekanismer. Modellerna kallas sfäroider, och när de kopplas ihop kan de besvara frågor om hur organ påverkar varandra vid komplex sjukdom.
Studerar immunförsvarets roll vid cancer
Behandlingar som stärker immunförsvaret hjälper vissa cancerpatienter men inte andra. Andreas Lundqvist forskar om vad som avgör dessa skillnader. Hans mål är dels mer effektiv användning av befintliga terapier, dels att möjliggöra nya behandlingar.
Studerar luktsinnet och dess betydelse för hälsa
Människans luktsinne är både välutvecklat och viktigt för vår hälsa. Johan Lundström kartlägger ett sinne som länge negligerats av forskningen.
Fler organ för transplantation med mer skonsamma tekniker
Gabriel Oniscu ökar tillgången på organ för transplantation genom att använda ny teknik som gör det möjligt att bevara, utvärdera och förbättra organ utanför kroppen innan de opereras in i mottagaren.
Gammalt läkemedel gav bättre effekt mot MS
Anders Svenningsson har lagt grunden för evidensbaserad användning av läkemedlet rituximab vid MS. Det har lett till bättre hälsa för patienterna och lägre läkemedelskostnader för samhället.
Studerar ADHD, digitala medier och psykisk ohälsa
Datorspel och sociala medier är designade för att locka in oss och hålla oss kvar – något som kan vara särskilt svårt att hantera för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Lisa B. Thorell forskar om ADHD och kopplingen mellan digitala medier och psykisk ohälsa.
Studerar hälsa och livskvalitet efter kirurgi för missbildningar
Avancerad kirurgi räddar livet på barn som föds med svåra missbildningar i mag-tarmkanalen. Tomas Wester forskar om risken för kvarstående problem och hur livet blir för dessa patienter.
Studerar talsvårigheter vid stroke och demens
Demens och stroke leder ofta till problem med att tala och svälja. Logopeden Per Östberg forskar för att öka vår förståelse av dessa problem och för att ge vården bättre förutsättningar att hjälpa.
Vi uppmärksammar även
Nya adjungerade professorer
Nya gästprofessorer och foreign adjunct-professorer
2023 års pristagare och stipendiater
För dig som vill veta mer
Akademiska högtider
Karolinska Institutet arrangerar varje år bland annat examenshögtid för grundutbildning och masterprogram, doktorspromotion och professorinstallation.
Så går det till att bli professor på KI
Sedan 2011 har universitet och högskolor i Sverige större frihet att själva bestämma hur det ska gå till att anställa en professor. Karolinska Institutet har valt att konkurrensutsätta professurerna och tagit bort rätten att bli befordrad.
