Installationshögtid 2022
Torsdag den 13 oktober 2022 installerades 21 nya professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former. Vi välkomnade även nya adjungerade professorer samt uppmärksammade mottagarna av ett antal akademiska priser. Installationsceremonin i Aula Medica är en av höjdpunkterna i den akademiska kalendern vid vårt universitet. Texterna på den här sidan ingår i skriften "From Cell to Society 2022", som delades ut i samband med ceremonin.
Våra nya professorer
Forskar om åldrande hos blödarsjuka
Med dagens behandlingar kan blödarsjuka leva ett normalt liv. Men vad innebär decennier av medicinering för dem när de blir äldre? Jovan Antović forskar om blodkoagulation, blödarsjuka och särskilt äldre blödarsjukas hälsa.
Rätt cancerläkemedel till rätt patient med PET
Utbudet av cancerterapier växer snabbt, men det är ofta svårt att i förväg veta vilket läkemedel som kommer att hjälpa i det enskilda fallet. Rimma Axelsson använder avbildning med PET för att avgöra vilken patient som kan dra nytta av vilken medicin
Har lagt grunden för optometrisk utbildning och forskning
Rune Brautaset har moderniserat KI:s utbildningar för blivande optiker och lagt grunden för en optometrisk forskningsmiljö vid KI. Idag forskar han bland annat om hur neurodegenerativ sjukdom kan ses i ögonbotten.
Teknikdriven forskning om prefrontala cortex
Prefrontala cortex är centrum för hjärnans avancerade funktioner – det är här våra intryck av världen formas, planer smids, och beslut tas. Genom att studera nervcellers aktivitet i realtid kartlägger Marie Carlén hur prefrontala cortex fungerar.
Forskar om kväveoxids positiva hälsoeffekter
Mattias Carlström forskar om kväveoxids gynnsamma effekter på bland annat hjärt-kärlsystem och njurar. Han vill dels förstå de biologiska mekanismerna, dels lägga grunden för användning i vården av olika former av nitrat som kan öka halten av kväveoxid.
Hans upptäckt sprider ljus över MS
Gonçalo Castelo Branco forskar om de celler som producerar den nödvändiga isoleringen runt våra nervceller. Han har gjort en oväntad upptäckt som kan hjälpa till att förklara hur MS uppstår och i förlängningen leda till nya behandlingar.
Molekylär patolog med fokus på cancer och pedagogik
Katalin Dobra forskar om cancer i lungorna och särskilt den roll som proteinet Syndecan-1 spelar. Utbildning är en viktig del av hennes professur och hon är ansvarig för patologiämnet i den nya läkarutbildningen.
Läkemedelstransport med kroppsegna blåsor
Att transportera läkemedel till rätt plats i kroppen, och in i rätt celler, är en svår utmaning. Samir EL Andaloussi forskar om hur så kallade exosomer, små blåsor som naturligt sköter transporter mellan celler, kan användas för denna uppgift.
Mer träffsäker diagnostik och behandling av prostatacancer
Prostatacancer orsakar många dödsfall samtidigt som även överbehandling är ett betydande problem. Martin Eklund utvecklar metoder för individualiserad diagnostik och behandling för att minska dödligheten och överbehandlingen.
Från patienters stigma till tidig cancerupptäckt
Lars E Eriksson forskar om tidigare upptäckt av lungcancer, genom kartläggning av tidiga symtom och biomarkörer. Han forskar också om organisationsfrågor i vården samt om stigma och livskvalitet hos patienter med kroniska infektioner som hiv.
Med precisionspatologi hittas rätt behandling
Johan Hartman utvecklar nya metoder inom patologi för att till exempel förutsäga behandlingssvar och bedöma återfallsrisk. Metoderna sträcker sig från att odla tredimensionella tumörmodeller till riskbedömning med hjälp av AI.
Förebygger genetiskt orsakade hjärtstopp
Genetiska hjärtsjukdomar ger ofta ingen förvarning. En ung person utan tidigare sjukdomstecken kan plötsligt drabbas av hjärtstopp i löparspåret eller på fotbollsplanen. Kristina Haugaa forskar för att förebygga dessa händelser.
Nya metoder som räddar liv vid hjärtstopp
Jacob Hollenberg forskar för att fler ska överleva hjärtstopp. Han leder KI:s Centrum för Hjärtstoppsforskning, som utvecklar och studerar nya innovativa metoder och behandlingar i hela vårdkedjan vid hjärtstopp.
Studerar betydelsen av oral hälsa
Pedagogik inom tandvård och odontologisk utbildning samt patientupplevelse av parodontit är teman som präglat Annsofi Johannsens forskning. Hon är även ansvarig för KI:s tandhygienistprogram.
Forskar inom medicinsk pedagogik och driver pedagogisk utveckling
God hälsa i framtiden genom utveckling och tillämpning av bäst möjliga medicinska pedagogik är ledstjärnan för Anna Kiesslings arbete – både för forskningen och för kvalitetsarbetet på Karolinska Institutet.
Nya sätt att behandla sjukdom i näthinnan
Anders Kvanta forskar om cell- och genterapier mot sjukdomar i näthinnan som idag saknar effektiv behandling. Hans upptäckt att sjuklig nybildning av blodkärl i näthinnan är beroende av tillväxtfaktorn VEGF har räddat synen för miljoner människor.
Han utvecklar KBT för nätet och mot somatisk sjukdom
Brjánn Ljótsson forskar om KBT. Han har varit med om att utveckla och etablera internetbaserad KBT och forskar idag även om hur KBT kan ge ett bättre liv vid kroppslig sjukdom.
eHälsoverktyg som hjälper barn och gravida med övervikt
Marie Löf forskar om hur hälsa kan förbättras och övervikt minskas hos gravida och barn. Hon utvecklar appar som hjälper individen eller familjen att göra viktiga beteendeförändringar i fråga om kost och fysisk aktivitet.
Studerar striden mellan cell och virus
Gerald McInerney forskar om kampen på molekylnivå mellan människans celler och angripande virus. Han är också en engagerad lärare som brinner för att utveckla virologiämnet i KI:s utbildningar.
Tidigare okända immunceller ger ledtrådar om IBD och astma
Jenny Mjösberg forskar om en typ av immunceller, ILC, som tidigare varit okänd. Hon vill förstå hur de medverkar i olika sorters inflammatorisk sjukdom och på lång sikt bidra till nya och bättre behandlingar.
Lägger grunden för kliniska förbättringar inom bukkirurgi
Anders Thorells forskning utvärderar tekniker inom mag-tarmkirurgi och leder till nya kliniska rekommendationer. Han studerar också mekanismer bakom effekter av viktminskande kirurgi.
Vi uppmärksammar även
Nya adjungerade professorer
Årets pristagare och stipendiater
För dig som vill veta mer
Akademiska högtider
Karolinska Institutet arrangerar varje år bland annat examenshögtid för grundutbildning och masterprogram, doktorspromotion och professorinstallation.
Så går det till att bli professor på KI
Sedan 2011 har universitet och högskolor i Sverige större frihet att själva bestämma hur det ska gå till att anställa en professor. Karolinska Institutet har valt att konkurrensutsätta professurerna och tagit bort rätten att bli befordrad.
