
Installationshögtid 2025 – möt våra nya professorer
Torsdag den 9 oktober 2025 installeras 22 nya professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former i Aula Medica. Vi välkomnar även nya adjungerade professorer och gästprofessorer samt uppmärksammar mottagarna av ett antal akademiska priser. Installationsceremonin är en av höjdpunkterna i den akademiska kalendern. Texterna på den här sidan ingår i översättning i skriften "From Cell to Society 2025", som kommer att delas ut vid ceremonin.
Professorer som installeras

Vill förbättra vården för patienter i livets slutskede
Palliativ medicin är ett ungt forskningsfält och antalet välgjorda kliniska studier är få. Linda Björkhem-Bergman vill bidra till mer kunskap – bland annat om hur D-vitamin påverkar patienternas immunförsvar och symptom.

Vill förbättra vården för patienter med hjärtrytmrubbningar
Hjärtrytmrubbningar är vanliga tillstånd som kan leda till försämrad livskvalitet och i värsta fall död. Frieder Braunschweig vill förbättra vården för denna patientgrupp – med särskilt fokus på distansuppföljning i hemmet.

Studerar hur hjärtat påverkas vid operationer och kritisk sjukdom
Hjärtmuskelskador i samband med omfattande kirurgi och intensivvård är vanligt. Michelle Chew undersöker vilka patienter som riskerar att drabbas – och hur skador kan förebyggas och behandlas.

Söker mekanismerna bakom käk- och ansiktssmärta
Långvarig smärta i käkar och ansikte drabbar både barn och vuxna och kan få stora konsekvenser för livskvalitet, arbetsförmåga och psykisk hälsa. Nikolaos Christidis söker svaren på varför smärtan uppstår – och vill bidra till bättre behandlingar.

Forskar om hur kemikalier och läkemedel påverkar kvinnors fertilitet
Att bilda familj eller inte bör vara individens val – och inte påverkas av miljögifter. Det menar Pauliina Damdimopoulou, som studerar hur de kemikalier vi omges av påverkar kvinnors äggstockar och äggceller.

Vill öka kunskapen om hjärtstopp i sjukhusmiljö
Varje år får cirka 2500 patienter i Sverige hjärtstopp inne på sjukhus – och bara en av tre överlever. Therese Djärv vill öka kunskapen om varför dessa hjärtstopp sker och hur de kan förebyggas.

Vill bli bättre på att hitta patienter med förmaksflimmer
Obehandlat förmaksflimmer ökar risken för allvarliga följdsjukdomar som stroke, hjärtsvikt och demens. Johan Engdahl forskar om hur vi kan bli bättre på att upptäcka förmaksflimmer i tid – så att behandling kan sättas in.

Vill att rätt bröstcancerbehandling ges till rätt patient
Fortfarande dör drygt 1300 kvinnor varje år i bröstcancer i Sverige. Theodoros Foukakis vill förstå vilka egenskaper hos tumören som avgör om en behandling kommer att lyckas eller inte. Målet är mer träffsäkra behandlingar.

Vill hitta nya sätt att stoppa cancer från att sprida sig
Det är spridningen av cancertumörer, metastaser, som oftast orsakar dödsfall vid cancer. Jonas Fuxe forskar om mekanismerna bakom denna spridning, med fokus på hur cancerceller samspelar med sin omgivning och förändrar sig för att kunna ta nya vägar.

Vill bana väg för mer träffsäkra behandlingar mot schizofreni
Schizofreni är en sjukdom som medför stort lidande och dagens behandlingsmetoder är otillräckliga. Jens Hjerling-Leffler studerar vad som händer i hjärnan i den livsfas då sjukdomen oftast bryter ut – i hopp om att främja utvecklingen av bättre läkemedel.

Söker den optimala behandlingen för läpp-, käk- och gomspalt
Vi vet fortfarande inte vilken behandling som fungerar bäst för barn med läpp-, käk- och gomspalt – och när i livet behandlingen bör utföras. Agneta Karsten undersöker hur olika behandlingar påverkar bett, talförmåga, ansiktstillväxt och psykologiskt välbefinnande hos patientgruppen.

Undersöker hjärnhälsan vid endokrina och metabola sjukdomar
Dagens behandlingar mot hormon- och ämnesomsättningssjukdomar är långt ifrån perfekta. Både sjukdomarna i sig och behandlingarna kan ha negativ påverkan på hjärnan. Svetlana Lajic Näreskog följer patienter från fosterstadiet till vuxen ålder med målet att hitta bättre behandlingsstrategier.

Utforskar hjärnan med avancerade avbildningstekniker
Allt vi upplever är resultatet av nervcellers aktivitet i våra hjärnor. Daniel Lundqvist använder avancerade hjärnavbildningstekniker för att utforska sinnet. Målet: Att bidra till bättre diagnostik och behandling av hjärnans sjukdomar.

Vill minska antibiotikaresistens med rätt behandling i rätt tid
Pontus Naucler vill förbättra vården av svåra infektioner och samtidigt bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. I sin forskning kombinerar han register- och journaldata med AI och kliniska studier för att göra antibiotikabehandlingar mer träffsäkra.

Undersöker hur synen påverkas av hjärnskador – och hur den kan tränas
Synbesvär efter förvärvad hjärnskada är vanliga och påverkar både vardagliga aktiviteter och livskvalitet. Tony Pansell undersöker hur synfunktionen kan förbättras igen – med hjälp av synrehabilitering.

Vill förstå RNA bättre – och bidra till nya behandlingar
RNA är centralt för hur alla celler fungerar. Vicente Pelechano Garcia närstuderar RNA genom att kombinera molekylärbiologi med avancerad bioinformatik. Målet är att bidra till en ny generation RNA-baserad behandling och diagnostik.

Kartlägger mikromiljön där leukemiceller utvecklas
Den största utmaningen vid dagens behandlingar av leukemi är utvecklingen av läkemedelsresistens. Hong Qian studerar mikromiljön där cancercellerna bor och utvecklas, med målet att hitta nya behandlingsvägar.

Söker efter genetiken bakom allvarlig leversjukdom
Fettlever till följd av övervikt och fetma är ett vanligt tillstånd som i värsta fall kan leda till skrumplever och levercancer. Stefano Romeo söker efter genetiken bakom sjukdomarna – för att kunna välja rätt behandling.

Vill hjälpa människor till bättre levnadsvanor
Ohälsa kopplad till stillasittande och matvanor är ett ökande samhällsproblem. Ylva Trolle Lagerros utvecklar bland annat appar som ska hjälpa människor att göra mer hälsosamma val i vardagen.

Studerar hur inflammation uppstår och läker i tarmen
Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar miljontals människor och det finns ännu ingen botande behandling. Eduardo Villablanca studerar hur inflammation uppstår och läker i tarmen med målet att bidra till nya behandlingsvägar.

Vill knäcka gåtan kring svåra status epilepticus
Ronny Wickström forskar om autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar i hjärnan hos barn. I fokus just nu står det livshotande tillståndet refraktärt status epilepticus, där vanliga epilepsimediciner inte biter.

Söker nya behandlingar mot ögonsjukdomen glaukom
Ögonsjukdomen glaukom, eller grön starr, är den vanligaste orsaken till bestående blindhet i världen. Pete Williams vill hitta nya sätt att behandla sjukdomen – genom att skydda och återställa nervceller i ögat.
Vi uppmärksammar även
Nya adjungerade professorer
Nya gästprofessorer och foreign adjunct-professorer
2025 års pristagare och stipendiater
För dig som vill veta mer

Akademiska högtider
Karolinska Institutet arrangerar flera akademiska högtider, däribland examenshögtid för grundutbildning och masterprogram, doktorspromotion och professorinstallation.

Så går det till att bli professor på KI
Sedan 2011 har universitet och högskolor i Sverige större frihet att själva bestämma hur det ska gå till att anställa en professor. Karolinska Institutet har valt att konkurrensutsätta professurerna och tagit bort rätten att bli befordrad.
