Jonas Spaak

Background Heart failure (HF) is a common disease with high mortality and morbidity especially in combination with severe chronic kidney disease (CKD). Virtually all major studies in HF exclude patients with  severe CKD. Eplerenone is one of the main therapies in HF.Aim The overall aim is to build a research network to study HF therapies in patients with HF in combination with severe CKD. The main trial is a randomized open label trial of eplerenone vs usual care. The pilot study will lay the foundation for the first trial and to evaluate the feasibility, safety and efficacy of using eplerenone in patients with HF with reduced ejection fraction (EF) in combination with severe CKD.MethodsInclusion and exclusion criteria for both the main trial and pilot study:HF with EF≤40% in combination with estimated glomerular filtration rate &lt

30 ml/min/1.73mPatients with ongoing or planned dialysis, hypotension and hyperkalemia will be excludedDesignMain trial - Open label randomized study with major adverse renal and cardiac events as primary endpointPilot study - N=40. Open label ABA-design (baseline, intervention, withdrawal). Two observational periods are chosen as the patient group has a high risk of clinical events. 12 week observation, 12 week treatment and 12 week washout. Feasibility and safety are the key endpoints and efficacy endpoints are exploratory.The pilot study will help to develop eCRF, safety protocols and help to estimate recruitment potential for the main trial.

The aim  is to analyze the effect of SGLT-2 inhibitors on cardiovascular outcomes for patients on dialysis.Patients on dialysis have a high risk of cardiovascular disease and death. Previous randomized controlled studies (RCT) on SGLT-2-inhibitors have shown decreased risk of cardiovascular outcomes. The DAPA-CKD study included patients with eGFR 25 to 75 ml/min/1.73 m2 and microalbuminuria and showed 30 % decreased risk of death from cardiovascular causes or hospitalization for heart failure. However, patients on dialysis have been excluded from all previous RCT.We plan to include patients on dialysis in Sweden (age &gt

50 years or 18-49 years and diabetes mellitus type 2 or a cardiovascular disease) and to randomize to SGLT-2 inhibitors or not. The primary outcome will be a composite of major cardiovascular events (cardiovascular mortality, myocardial infarction, hospitalization for heart failure and stroke).The steering committee of the Swedish National Nephrology Research group and patient representatives will be involved early. Through all members of the research group we will be able to reach out to almost all nephrology clinics.During the planning phase a litterature review, applications to CTIS, and feasibility surveys will be performed. A statistician will be involved in the detailed study plan. We aim to plan the study during 2025 and 2026 and then start inclusion.

BAKGRUND Hjärtkärlsjukdom inklusive hjärtinfarkt är vår vanligaste dödsorsak. På sjukhusens akutmottagningar är bröstsmärta den vanligaste sökorsaken med över 170 000 besök årligen, vilket kräver stora resurser. Först utesluts hjärtinfarkt och andra akuta tillstånd, därefter används en pre-test probability (PTP) skattning för att besluta vilka som skall utredas för kronisk kranskärlssjukdom. I nuvarande riktlinjer baseras PTP på ålder, kön samt en klinisk bedömning. I nuvarande riktlinjer rekommenderas att överväga utredning vid PTP >5-15%

vilket majoriteten har, samtidigt anges förbättrad PTP som en viktig kunskapslucka. DT kranskärl är en rekommenderad undersökning vid låg-intermediär PTP. DT kranskärl är utmärkt för att utesluta kranskärlssjukdom. Kontrastdos och stråldos är låga men medför en viss risk. Att utföra DT kranskärl på alla är därför olämpligt och är även kostsamt. Den starkaste faktorn i PTP-skattningen är ålder. Artärstelhet är ett direkt mått på blodkärlens åldrande. Små studier har visat att kärlstelhet kan bidra med oberoende information som förbättrar riskstratifiering vid stabil kranskärlssjukdom. Mätning av pulsvågshastighet har hittills krävt avancerad metodik men nya metoder är under utveckling. MÅLSÄTTNING Att förbättra kardiovaskulär riskstratifiering genom nya, lättanvända mätmetoder. Fotopletysmografi (PPG) samt 1-kanals EKG finns redan idag i bärbar elektronik. Våra hypoteser är att avancerad analys av PPG-EKG signaler kan mäta artärstelhet samt att PPG-EKG kan förbättra riskstratifiering vid misstänkt kranskärlssjukdom. ARBETSPLAN Studie 1 inkluderade 32 män och kvinnor utan kranskärlssjukdom. Vi validerar högupplöst PPG-EKG från flera sensorer med maskininlärning och modellering mot referensdata från SphygmoCor samt Arteriograph. Studie 2 inkluderar 200 patienter som genomgår DTK efter att ha sökt akut för bröstsmärta. Vår maskininlärningsmodell inkluderar parametrar som finns lättillgängliga på en akutmottagning i samband med triagering. Grad av kranskärlssjukdom på DT-kranskärl rankas från 0-5 (CAD-RADS). Studie 3 inkluderar 2500 slumpmässigt valda personer (60-75 åå) i en SCAPIS substudie. Personerna genomgår PPG-EKG, DTK och ultraljud hjärta. Vi studerar om PPG-EKG kan diagnosticera kranskärlssjukdom. BETYDELSE Bättre riskstratifiering av patienter med bröstsmärta med enkla och lättillgängliga metoder kan minska antalet onödiga undersökningar, minska exponering för strålning och kontrastmedel samt resursanvändning.

BAKGRUND Hjärtkärlsjukdom inklusive hjärtinfarkt är vår vanligaste dödsorsak. På sjukhusens akutmottagningar är bröstsmärta den vanligaste sökorsaken med över 170 000 besök årligen, vilket kräver stora resurser. Först utesluts hjärtinfarkt och andra akuta tillstånd, därefter används en pre-test probability (PTP) skattning för att besluta vilka som skall utredas för kronisk kranskärlssjukdom. I nuvarande riktlinjer baseras PTP på ålder, kön samt en klinisk bedömning. I nuvarande riktlinjer rekommenderas att överväga utredning vid PTP >5-15%

vilket majoriteten har, samtidigt anges förbättrad PTP som en viktig kunskapslucka. DT kranskärl är en rekommenderad undersökning vid låg-intermediär PTP. DT kranskärl är utmärkt för att utesluta kranskärlssjukdom. Kontrastdos och stråldos är låga men medför en viss risk. Att utföra DT kranskärl på alla är därför olämpligt och är även kostsamt. Den starkaste faktorn i PTP-skattningen är ålder. Artärstelhet är ett direkt mått på blodkärlens åldrande. Små studier har visat att kärlstelhet kan bidra med oberoende information som förbättrar riskstratifiering vid stabil kranskärlssjukdom. Mätning av pulsvågshastighet har hittills krävt avancerad metodik men nya metoder är under utveckling. MÅLSÄTTNING Att förbättra kardiovaskulär riskstratifiering genom nya, lättanvända mätmetoder. Fotopletysmografi (PPG) samt 1-kanals EKG finns redan idag i bärbar elektronik. Våra hypoteser är att avancerad analys av PPG-EKG signaler kan mäta artärstelhet samt att PPG-EKG kan förbättra riskstratifiering vid misstänkt kranskärlssjukdom. ARBETSPLAN Studie 1 inkluderade 32 män och kvinnor utan kranskärlssjukdom. Vi validerar högupplöst PPG-EKG från flera sensorer med maskininlärning och modellering mot referensdata från SphygmoCor samt Arteriograph. Studie 2 inkluderar 200 patienter som genomgår DTK efter att ha sökt akut för bröstsmärta. Vår maskininlärningsmodell inkluderar parametrar som finns lättillgängliga på en akutmottagning i samband med triagering. Grad av kranskärlssjukdom på DT-kranskärl rankas från 0-5 (CAD-RADS). Studie 3 inkluderar 2500 slumpmässigt valda personer (60-75 åå) i en SCAPIS substudie. Personerna genomgår PPG-EKG, DTK och ultraljud hjärta. Vi studerar om PPG-EKG kan diagnosticera kranskärlssjukdom. BETYDELSE Bättre riskstratifiering av patienter med bröstsmärta med enkla och lättillgängliga metoder kan minska antalet onödiga undersökningar, minska exponering för strålning och kontrastmedel samt resursanvändning.