Publikationer

Publicerade artiklar om rituximab från projektets medlemmar

Intratekal behandling med rituximab i progressiv MS - en fas 1b studie:

Intrathecal treatment trial of rituximab in progressive MS: An open-label phase 1b study.
Bergman J, Burman J, Gilthorpe J, Zetterberg H, Jiltsova E, Bergenheim T, et al
Neurology 2018 Nov;91(20):e1893-e1901

Studien visade att 1 av 7 hade behandlingseffekt efter ett år, ingen hade någon skillnad i 6 CSF biomarkörer och en hade bakteriell meningit (som behandlades effektivt).

B-celler roll i MS:

Faiez Al Nimer och hans post-doc grupp i Zürich har i samarbete med KI gruppen publicerat en artikel i Cell om minnes-B-celler och dess roll vid MS:

Memory B Cells Activate Brain-Homing, Autoreactive CD4 T Cells in Multiple Sclerosis.
Jelcic I, Al Nimer F, Wang J, Lentsch V, Planas R, Jelcic I, et al
Cell 2018 Sep;175(1):85-100.e23

Mer om det kan läsas här: http://www.neurologiisverige.se/ny-forklaring-till-uppkomsten-av-ms/

I korthet beskrivs autoproliferation av CD4 T-celler i MS, speciellt hos DRB1*15:01 positiva, som drivs av minnes B-cells och som ”stängs av” med rituximab behandling, när minnes B-cellerna elimineras. Efter 3-4 doser rituximab kan man räkna med att minnes B cell poolen i stort är eliminerad och frågan är då hur långvarig effekten är. Observationer både i Umeå och Stockholm indikerar att risken för att få ny sjukdomsaktivitet över 2-3 år är mycket låg, vilket ju liknar andra induktionsbehandlingar som alemtuzumab och kladribin. Detta har potentiellt stor klinisk betydelse t ex vid infektionskänslighet och påfyllnad av vaccination. Eftersom vi vet att man får sämre vaccinationssvar under behandling skulle man kunna våga låta B-celler återkomma mer och passa på att förbättra vaccinationsskyddet under en period. 

Kombination av MRI och biomarkörer i CSF för att predicera sekundär progressiv sjukdom:

Joachim har tillsammans med kollegor i Uppsala publicerat följande artikel:

Integration of magnetic resonance imaging and protein and metabolite CSF measurements to enable early diagnosis of secondary progressive multiple sclerosis.
Herman S, Khoonsari P, Tolf A, Steinmetz J, Zetterberg H, Åkerfeldt T, et al
Theranostics 2018 ;8(16):4477-4490

I korthet har man med hjälp av metabolit- och proteinanalyser av CSF kunna identifiera SPMS på tidigt stadium. Med 11 olika variabler kunde man skilja på RRMS och SPMS och med fyra ytterligare markörer även progression.

 

Rituximab in multiple sclerosis: Frequency and clinical relevance of anti-drug antibodies.
Dunn N, Juto A, Ryner M, Manouchehrinia A, Piccoli L, Fink K, et al
Mult. Scler. 2018 Aug;24(9):1224-1233

 

Comparative Effectiveness of Rituximab and Other Initial Treatment Choices for Multiple Sclerosis.
Granqvist M, Boremalm M, Poorghobad A, Svenningsson A, Salzer J, Frisell T, et al
JAMA Neurol 2018 Mar;75(3):320-327

 

Improved treatment satisfaction after switching therapy to rituximab in relapsing-remitting MS.
de Flon P, Laurell K, Söderström L, Gunnarsson M, Svenningsson A
Mult. Scler. 2017 Aug;23(9):1249-1257

 

Rituximab in multiple sclerosis: A retrospective observational study on safety and efficacy.
Salzer J, Svenningsson R, Alping P, Novakova L, Björck A, Fink K, et al
Neurology 2016 Nov;87(20):2074-2081

 

Reduced inflammation in relapsing-remitting multiple sclerosis after therapy switch to rituximab.
de Flon P, Gunnarsson M, Laurell K, Söderström L, Birgander R, Lindqvist T, et al
Neurology 2016 Jul;87(2):141-7

 

Rituximab versus fingolimod after natalizumab in multiple sclerosis patients.
Alping P, Frisell T, Novakova L, Islam-Jakobsson P, Salzer J, Björck A, et al
Ann. Neurol. 2016 Jun;79(6):950-8

 

Rituximab in paediatric onset multiple sclerosis: a case series.
Salzer J, Lycke J, Wickström R, Naver H, Piehl F, Svenningsson A
J. Neurol. 2016 Feb;263(2):322-326