Artiklar - avdelningen för psykologi

Här listas utvalda artiklar från avdelningens forskargrupper

Både människor och andra djur lär sig snabbt om faror i sin omgivning genom att observera beteendet hos andra individer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet för första gången att både råttor och människor kan använda sig av sådan social information för att återaktivera rädslo-minnen som lärts in genom egna erfarenheter. Forskarna visar också att den sociala minnesaktiveringen är starkare i en miljö som påminner om den där de ursprungliga rädslominnena skapades.

Utöver oss på KI är studien ett samarbetsprojekt tillsammans med forskare på följande universitet: University Medical Center, Hamburg-Eppendorf (Germany); New York University och Nathan Kline Institute for Psychiatric Research (USA) och The Autonomous University of Barcelona (Spanien)

 

Denna pilotstudie indikerar att inflammation påverkar förmågan att reglera känslor gentemot obehagligt stimuli. Den föreslår också svårigheter i att omvärdera äckel-relaterade stimuli.

Denna studie visar att utsläckning av inlärda rädsloresponser optimeras av kombinationen av direkt och social exponering. Vår forskning kan hjälpa till att identifiera psykologiska och sociala strategier som kan användas för att motverka icke-funktionell rädsla hos människor.

Resultat från en meta-analys av 193 studier visar att det finns en liten ökad risk för depression, ångest, nedstämdhet och ätstörningar kopplat till att dölja en identitet som homo- eller bisexuell, samt en omvänd liten minskad risk för missbruksproblem.

Homo- och bisexuella män upplever stress relaterat till konkurrens och specifika krav kring maskulinitet, utseende, makt och status inom bögvärlden som bidrar till denna grupps ökade risk för psykisk ohälsa.

Transpersoner som söker könsbekräftande vård i Sverige har en ökad risk för psykisk ohälsa, men sannolikheten att behandlas för depression och ångestproblematik minskar som en funktion av antal år sedan avslutad könsbekräftande kirurgi.

Våra resultat visar att individer med autism spektrum problem (ASD) uttryckte starkare vikarierande inlärning jämfört med friska kontrolldeltagare. Alla deltagare i vårt experiment lärde sig att associera ett specifikt stimulus med hot genom att titta på en annan person (”Demonstratör”) som fick milda stötar kopplade till stimulit. Individer med ASD uttryckte starkare inlärning trots att de var mindre uppmärksamma på Demonstratörens ansiktsuttryck. En möjlig förklaring är att ASD försämrar förmågan att nedreglera hotresponser i sociala situationer. Våra fynd visar också att vikarierande inlärning inte kräver en typiskt utvecklad social kognition.

Vår experimentella studie visar att benägenheten att hjälpa en okänd person att undvika ett hot (risken att få en obehaglig stöt) ökar i takt med att hotet närmar sig den andre. Våra fynd tyder på att liknande underliggande mekanismer som förbereder oss att aktivt undvika faror som närmar sig oss själva (genom ”fight-or-flight”) också förbereder oss att hjälpa andra när de hotas.

Forskningen undersöker processerna med vilka människor kan lära sig hur tillförlitliga andra personers råd om potentiellt farliga beslutsalternativ är och hur sån information kan utnyttjas upprepade gånger i nya miljöer.

Våran studie visar att sömnighet är ett dynamiskt motivationstillstånd med syfte att säkerställa att vi förbereder oss för sömn, och konkurrerar med andra motivationstillstånd. Studien föreslår en teoretisk modell där sömnighet och dess beteendekonsekvenser kan öka förståelse av sjukdomsmekanismer.

Denna studie visar att sömnighet minskar sannolikheten att delta i sociala aktiviteter, och hur länge vi är socialt aktiva. Att vara sömnig minskar sannolikheten med 70% att vara social altiv jämfört med när man är pigg.

Denna studie visar att en experimentell inflammation har stark påverkan på biologisk rörelse (t.ex. gånghastighet, steglängd, och hur vi håller armar, ben, huvud och axlar).

Innehållsgranskare:
Johan Lundström
Johanna Olsson
2024-05-21