Sven och Ebba-Christina Hagbergs Pris
Sven och Ebba-Christina Hagbergs Stiftelse har till ändamål att stimulera och främja vetenskaplig forskning inom det medicinska respektive biokemiska området och delar varje år ut ett personligt pris samt forskningsstöd till unga forskare som utmärkt sig.
Priset består dels av ett personligt pris på 175 000 kronor och dels ett forskningsanslag om 475 000 kronor. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i oktober (ojämna år).
Stiftelsens anslag och pris går vartannat år till de två olika kategorierna. I nomineringsfrågor samarbetar stiftelsen med Kungliga Vetenskapsakademien och Karolinska Institutet. Sven Hagberg (1894-1961) var civilingenjör och spannmålskemist. Han utvecklade en ny metod för att mäta bakningsegenskaper hos mjöl. Metoden "Hagberg Falling Number" används idag över hela världen. Ebba-Christina Hagberg (1900-1972) var engagerad i föreningsarbete och delade sin makes intresse för främmande kulturer. Makarna hade inga barn utan testamenterade sin kvarlåtenskap till stiftelsen.
Pristagare 2024 - Bahira Shahim och David Marlevi
David Marlevi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, "belönas för sin forskning kring utveckling av kardiovaskulär avbildningsteknologi för diagnos och behandling av kardiovaskulära sjukdomar”
David Marlevi är forskare inom kardiovaskulär avbildning, vilket innebär bildtagning för förbättrad förståelse av hjärt-kärlsystemet och hur man med bilder kan förbättra diagnosticering av hjärt-kärlsjukdomar. Hans forskarlag arbetar med flera olika så kallade bildmodaliteter, som exempelvis magnetresonanstomografi (MRI) eller datortomografi (CT). En stor del av hans arbete kretsar även kring så kallad medicinsk bildanalys, där man med bland annat tränade neurala nätverk eller tekniska analysverktyg bättre kan identifiera och tolka fysiologiska fenomen från insamlad bilddata.
Bahira Shahim vid institutionen för medicin, Solna, belönas för sina studier om “Mekanismer och behandling av mitralisklaffsjukdom och dess koppling till livshotande hjärtrytmrubbningar”.
Mitralisklaffprolaps drabbar 1 av 40 och innebär att hjärtklaffen i vänster kammare buktar ut, vilket kan orsaka klaffläckage som kräver kirurgi. Mitralisklaffprolaps kan leda till hjärtsvikt, arytmier och plötslig hjärtdöd. Riskfaktorer för arytmier inkluderar fibros i hjärtmuskeln och om klaffen har infästningsfel I hjärtväggen. Hur dessa faktorer påverkas av kirurgi är dock oklart, och mekanismerna bakom sjukdomen är fortfarande dåligt utforskade.
Målet med studierna är att undersöka sambandet mellan mitralisklaffprolaps och livshotande arytmier samt hur kirurgi påverkar detta. Genom magnetkameraundersökningar kartläggs olika stadier av hjärtmuskelfibros och dess koppling till arytmier, medan vävnadsprover från hjärtmuskeln och sjuka klaffar används för att studera de molekylära mekanismerna. Om klaffkirurgi kan minska ärrbildning och arytmier, bör kirurgi erbjudas tidigare till patienter med hög arytmirisk. Forskningen kan också bana väg för nya behandlingar som bromsar sjukdomen.
Tidigare pristagare
2022 - Cristiana Cruceanu och Hugo Zeberg
Cristiana Cruceanu vid institutionen för fysiologi och farmakologi belönades "för sina studier om hur fetal hjärnutveckling påverkas av moderns stress och andra yttre faktorer under graviditeten".
Hugo Zeberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi belönades "för sina studier om hur genvarianter nedärvda från neandertalare påverkar förekomst av allvarliga komplikationer vid Covid-19.”
2020 - Elizabeth Arkema och Marcus Buggert
Elizabeth Arkemavid institutionen för Medicin i Solna tilldelades priset "för sina populationsbaserade studier om den inflammatoriska sjukdomen sarkoidos".
Marcus Buggertvid institutionen för medicin i Huddinge fick priset “för sina studier om specifika populationer av T-celler och deras betydelse för vårt försvar mot virusinfektioner."
2018 - Petter Brodin och Ljubica Matic
Petter Brodin vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, tog emot priset för sina studier av immunsystemets utveckling hos det nyfödda barnet.
Ljubica Matic vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, fick priset för sina studier av de molekylära mekanismerna för funktionen hos glatta muskelceller vid ateroskleros.
2016 – Katja Petzold och Simon Elsässer
Katja Petzold vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, tilldelades priset för sina upptäckter gällande RNA struktur och funktion med hjälp av kärnmagnetisk resonans (NMR) och andra biofysikaliska tekniker.
Simon Elsässer, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, tog emot priset för sina upptäckter gällande epigenetiska avstängningsmekanismer involverande histonmodifiering.
2014 – Emma Andersson och Robert Månsson
Emma Andersson, institutionen för biovetenskaper och näringslära, tilldelades priset för sin forskning om hur signalvägarna Wnt och Notch kontrollerar celldifferentiering och morfogenes under den embryonala utvecklingen. Det är viktigt att förstå hur dessa signalvägar fungerar eftersom ett antal olika sjukdomstillstånd kan uppstå när de inte fungerar på rätt sätt under fosterutvecklingen. Emma Andersson utför forskning som potentiellt kan hjälpa barn med Alagilles syndrom, en sjukdom som påverkar lever, hjärta och njurar.
Robert Månsson, vid institutionen för medicin, Huddinge, fick priset för sin forskning om tidiga steg av hematopoies och genomets tredimensionella struktur, och om hur denna genstruktur påverkar transkriptionsreglering. Han är särskilt intresserad av gener som medverkar vid utvecklingen av blodceller. Det övergripande syftet med forskningen är att förstå normal blodcellsutveckling och varför vissa genetiska mutationer kan orsaka blodcancer.
Nyhetsartikel: Emma Andersson och Robert Månsson får Hagbergs pris 2014 | Karolinska Institutet Nyheter
2012 – Pernilla Lagergren och Rickard Sandberg
Pernilla Lagergren, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, tilldelades priset för sin forskning om hälsorelaterad livskvalitet efter kirurgisk behandling av tumörsjukdomar, framför allt matstrupscancer.
Rickard Sandberg, institutionen för cell- och molekylärbiologi, fick priset för sin kartläggning av genomets reglering, som lett till nya insikter om geners aktivitet. Hans nya genomiska angreppssätt är banbrytande för grundforskningen och har stor potential att förbättra klinisk diagnostik.
2010 – Marie Carlén och Luca Jovine
Marie Carlén, institutionen för neurovetenskap, fick priset för sina pionjärstudier av hjärnans nätverk där hon använt en ny ljusteknologi, så kallad optogenetik. Teknologin har revolutionerat neurovetenskapen då den ger en ny och direkt förståelse av den biologiska grunden för normal och avvikande hjärnaktivitet, aktivitet som ligger till grund för vårt beteende. I förlängningen kan denna nya kunskap leda till nya och bättre läkemedel och behandlingar för psykisk sjukdom och beroende, såväl för barnpsykiatriska sjukdomar som för och ADHD och autism.
Luca Jovine, institutionen för biovetenskaper och näringslära, tilldelades priset för projektet Molecular basis of mammalian egg-sperm interaction at fertilization. Luca Jovine har lyckats visa hur den molekylära processen går till när ett ägg befruktas. Han är den första forskare i världen som lyckats visualisera proteinerna på äggets ytskikt, matrix. Med hjälp av strukturbiokemiska metoder och cellbiologiska studier av mutationer som förändrar de proteiner han studerat har han steg för steg undersökt matrix och dess proteiner.
2008 – Kirsty Spalding och Jonas Muhr
Kirsty Spalding, institutionen för cell- och molekylärbiologi samt Jonas Muhr, Ludwiginstitutet för cancerforskning, båda vid Karolinska Institutet, tilldelades priset avseende medicinsk forskning.
Kirsty Spalding för hennes studier om cellers ålder i människokroppen och Jonas Muhr för hans studier om genreglering i nervstamceller och progenitorceller.
Nyhetsartikel: Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris tilldelas Kirsty Spalding och Jonas Muhr | Karolinska Institutet Nyheter
2006 – Mikael Björnstedt
Mikael Björnstedt, institutionen för laboratoriemedicin, tilldelades priset avseende medicinsk forskning med följande motivering:
"Mikael Björnstedt har en unik kompetens genom sin basvetenskapliga skolning med lång erfarenhet av redoxbiokemi i kombination med klinisk verksamhet som patolog med fokus på cancer. I sin forskning utnyttjar han värdefulla provsamlingar och patientmaterial för att studera intracellulära försvarsmekanismer vid kronisk cellskada och multidrogresistent tumörsjukdom. Björnstedts verksamhet är ett utmärkt exempel på translationell forskning som i praktiken verkligen leder till klinisk applikation inom diagnostik och terapi."