Medaljer

Från och med jubileumsåret 2010 delar Karolinska Institutet ut medaljer till personer som gjort särskilda insatser till stöd för KI:s verksamhet. Medaljerna finns i tre kategorier, guldmedaljen, stora silvermedaljen och silvermedaljen. Medaljerna delas ut i samband med olika akademiska högtider.
Förslagen bereds av en medaljkommitté bestående av rektor, prorektor, universitetsdirektör, vicerektor för forskning, vicerektor för utbildning och vicerektor för utbildning på forskarnivå.

Medaljer 2022

Lena Borell
Lena Borell. Foto: Ulf Sirborn

Silvermedaljen

Lena Borell, senior professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, tilldelas silvermedaljen för sina särskilt goda insatser för utveckling av forskning och utbildning inom vårdvetenskap med hög relevans för vårdens utveckling.

Lena Borell utnämndes år 2000 till den första professorn i arbetsterapi i Sverige och i Europa. Som en av de första disputerade arbetsterapeuterna i Sverige ledde hon utvecklingen av arbetsterapiprogrammet vid Karolinska Institutet mot ett universitetsämne och en akademisk utbildning med forskning och forskarutbildning. Inför flytten av utbildningen till KI från Hälsohögskolan 1998 initierade Borell en forskargrupp som inkluderade adjunkter och lektorer i arbetsterapi, samt gästforskare från andra discipliner för att bidra med forskning relaterad till äldres rehabilitering samt insatser riktade till personer med demenssjukdom. Detta var ett viktigt led i att skapa en koppling mellan utbildning och forskning som tidigare inte funnits. Lena Borell arbetade strategiskt med att engagera adjunkter och lektorer i forskning, i internationellt arbete och drev målet pedagogisk excellens. Denna inledande satsning återspeglar sig i den nuvarande verksamheten, med framstående äldre- och rehabiliteringsforskning, väletablerade långvariga internationella samarbeten och pedagogiskt nyskapande projekt inom utbildningen.

Lena Borell har återfunnits i flera ledande roller i vilka hon har stärkt inte bara arbetsterapi utan hela den vårdvetenskapliga forskningen vid Karolinska Institutet. Hon har bland annat varit ordförande i Forskningsnämnd Vård vid KI, (1998 - 2002) och ordförande i Centrum för Vårdvetenskap vid KI (2002 - 2007).  Under 2008 ledde hon det omfattande arbetet med att formulera KI:s strategi för Vårdforskningen vid KI (SFO-V) inom ramen för den stora nationella satsningen i Sverige på strategiska forskningsområden (SFO).

Hennes arbete för att stärka den vårdvetenskapliga forskningen vid Karolinska Institutet har även innefattat arbete med utveckling av det regionala samarbetet med Stockholms kommun och den kommunala hälso- och sjukvården. Syftet har varit att stärka både forskning och utbildning vid Karolinska Institutet genom samarbeten i projekt med Äldreförvaltningen och Innovationskontoret i Stockholms stad.

Göran Dahllöf
Göran Dahllöf. Foto: Ulf Sirborn

Göran Dahllöf, professor emeritus vid institutionen för odontologi, tilldelas Karolinska Institutets silvermedalj för sina särskilt goda insatser för undervisning, klinik och forskning.

Göran Dahllöf disputerade vid Karolinska Institutet 1986 och blev samma år specialist i barn- och ungdomstandvård. Genom hela sin karriär har han arbetat på högsta nivå inom såväl klinik, pedagogik och forskning. Hans arbete har varit internationellt banbrytande där han har bidragit till att positionera Karolinska Institutet inom odontologi. Vidare har hans gärning haft stor betydelse för odontologins utveckling i Sverige genom det stora antalet externa förtroendeuppdrag han drivit med framgång. Insatserna inom Tandläkarprogrammet har påtagligt bidragit till utbildningskvaliteten långt utöver hans eget specialistområde och han har tjänat som inspiration och förebild för flera generationer tandläkare.

Bland annat har Göran Dahllöf under tjugo år (1987–2009) varit kursgivare för kursen i barn- och ungdomstandvård, en av de större kliniska kurserna inom tandläkarutbildningen. Under perioden 2003–2015 ledde han arbetet med en ny studieplan för tandläkarutbildningen som betonade den professionella utvecklingen, vetenskaplig skolning, betoning allmänmedicinsk utbildning, patienter med särskilda behov och införandet av standardiserade kliniska examinationer.

Inom forskningen har Görans huvudtema varit klinisk odontologisk behandlingsforskning som kan delas upp i tre teman: orala komplikationer hos barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder, kariesprevention för socioekonomiskt svaga grupper och tandvårdsfobi.

Göran Dahllöf var mellan 1987 till 2017 kliniskt verksam som specialist- och övertandläkare i barn- och ungdomstandvård. Hans främsta fokus var den orala hälsan hos barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder. Han skapade samarbeten med klinikerna för barnmedicin och barnhabilitering vid Huddinge sjukhus och Astrid Lindgrens barnsjukhus och arbetade både kliniskt och vetenskapligt med många grupper av barn och ungdomar med ökad risk för orala sjukdomar. Han har även tillsammans med psykologer utarbetat och vetenskapligt testat KBT-program för behandling av injektionsfobi, som visats ha mycket god effekt

Rolf Kiessling
Rolf Kiessling Foto: N/A

Rolf Kiessling, senior professor i experimentell onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, tilldelas silvermedaljen för att ha ägnat hela sitt yrkesliv åt att bedriva forskning i världsklass vid Karolinska Institutet.

Rolf Kiessling har ägnat sitt liv och sin karriär åt att förbättra utgången för cancerpatienter i Sverige och över hela världen, och har utbildat flera generationer svenska forskare till att bli enastående forskare.

Rolf Kiessling tog sin läkarexamen vid Karolinska Institutet 1976. Som forskarstudent vid Karolinska Institutet upptäckte han den naturliga mördarcellen (NK-cellen), som är en viktig komponent i immunsystemets försvar mot virus och cancerceller. Upptäckten av NK-celler är ett genombrott inom immunologisk forskning. Hundratals, om inte tusentals, laboratorier världen över har inriktat sin forskning på NK-cellernas biologi. Det är först under de senaste åren som immunterapi med NK-celler har börjat införas i kliniska försök på patienter med långt framskriden cancer. De uppmuntrande resultaten från dessa försök tyder på att NK-celler kommer att ha en större roll i framtida cancerbehandlingar.

Senare i karriären inriktade Rolf Kiessling sitt laboratorium på T-cellsbaserade aspekter av immunterapi mot cancer. Hans laboratorium har identifierat nya antigener på tumörceller som immunsystemet kan känna igen, studerat tumörers mikromiljö och tagit fram strategier för att omvända den immunsuppressiva miljön. Allt detta arbete har lett fram till hans nuvarande och mest framgångsrika omgång kliniska försök vid Karolinska Institutet, där överföring av adoptiva T-celler kombineras med cancervaccin, vilket har lett till en anmärkningsvärd klinisk respons hos patienter med långt framskriden cancer.

Marianne Schultzberg. Foto: Erik Cronberg

Marianne Schultzberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, tilldelas silvermedaljen för sina särskilt goda insatser för forskarutbildningen samt för sin forskning inom neurodegenerativa sjukdomar.

Marianne Schultzberg har visat ett stort engagemang för doktorander och forskarutbildningen på Karolinska Institutet, dels under tio år som studierektor för forskarutbildning på Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, dels i central ledningsfunktion som prodekan och dekan för forskarutbildningen vid Karolinska Institutet. Som prodekan och dekan verkade Marianne för en god forskarutbildningsmiljö med kompetenta forskare, god instrumentering och nätverk samt god psykosocial miljö. Exempel på arbetet med detta var införandet av ”grönt ljus” för handledare på hela universitetet, där diskriminering och kränkande särbehandling särskilt belystes.

Andra prioriterade områden har varit vikten av en stark koppling mellan klinik och forskning. Där har Marianne gjort flera insatser för de kliniska forskarskolorna, som är en mycket viktig funktion för att möjliggöra forskarutbildning för kliniker. Under Mariannes ledning gjordes bland annat en genomarbetning av förutsättningar och söktryck till de kliniska forskarskolorna såsom exempelvis att platserna i skolan med fokus på epidemiologi utökades. Marianne såg också vikten av att ge doktorander och andra forskare verktyg för att utveckla sina forskningsfynd, bland annat genom forskarskolan i Drug, development and design. Andra områden där Marianne verkat för att stödja är att stimulera till nya respektive stödja pågående internationella samarbeten för doktorander med universitet i andra länder.

Marianne Schultzberg disputerade vid Karolinska Institutet 1980 och har en mycket lång och gedigen forskningskarriär inom neurobiologi och demensforskning. Det faktum att de flesta neurodegenerativa sjukdomar har en inflammatorisk komponent har konkretiserats med viktiga bidrag från Mariannes forskning som har visat att neuroinflammationen i hjärnan vid Alzheimers sjukdom spelar en avgörande roll såsom vid aktivering av pro-inflammatoriska komponenter samt skyddande effekter av molekyler som avslutar inflammationen. Genom att kombinera studier i cell- och djurmodeller med analys av patientmaterial har Marianne lyckats nå ny kunskap om de inflammatoriska processerna och i en translationell ansats öppnat för nya potentiella behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom.

Porträttbild av Ingrid Lundberg.
Ingrid Lundberg. Foto: Vasan Kandaswamy

Stora silvermedaljen

Ingrid Lundberg, professor vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas stora silvermedaljen för sina insatser för Karolinska Institutet genom sitt vetenskapliga pionjärarbete för den reumatiska sjukdomen myosit, där hon i dag är världens ledande forskare.

Ingrid Lundbergs forskning kring myosit har förändrat förståelse, diagnostik och behandling av denna sjukdom i hela världen. Hon inledde sin forskning kring inflammatorisk muskelsjukdom med observationer av patienter med myosit under sin doktorandtid vid Karolinska Instituet och Huddinge sjukhus i slutet av 1980-talet då hon dels såg den dåliga prognosen och den stora bristen på kunskap om sjukdomen, dels observerade att enskilda patienter som bedrev fysisk träning blev bättre trots att läroböcker vid denna tid kraftigt avrådde från rörelse och träning. Ett par av de kliniskt mest relevanta forskningsresultaten som Ingrid Lundbergs forskargrupp har producerat under de senaste 25 åren är hur fysisk träning lindrar myosit, samt hur sjukdomen utvecklas över tid. Detta har lett till en kraftigt förbättrad och tidig diagnostik och behandling av sjukdomen.

Ingrid Lundberg har gjort unika insatser för att denna forskning också omsätts i klinisk praktik i Sverige och internationellt och drivit bred verksamhet för Karolinska Institutet nationellt och internationellt. Hon har på detta sätt bidragit till Karolinska Institutets internationella renomme’ genom att hon inom Karolinska Institutet har skapat en kliniskt förankrad forskningsmiljö till vilken forskare och kliniker från hela världen vänder sig för råd och samarbete kring sjukdomen myosit.

Ingrid har även haft ett mångårigt engagemang för kvinnliga forskare nationellt och internationellt. Vid KI har hon bland annat varit ordförande i Centrum för Genusmmedicin (CfG), och på flera olika sätt främjat och varit mentor till kvinnliga forskare inom en rad ämnen.

Porträttbild av Stefan Einhorn
Stefan Einhorn. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin/Natur och Kultur

Stefan Einhorn, professor vid institutionen för onkologi-patologi, tilldelas stora silvermedaljen för sina storartade insatser för Karolinska Institutets verksamhet.

Stefan Einhorn disputerade 1980 vid 24 år ålder och var då en av KI:s genom tiderna yngsta medicine doktorer. Han blev docent två år senare och är sedan 1999 professor i molekylär onkologi. Han är en av initiativtagarna till Karolinska Institutets Centrum för social hållbarhet, Center for Social Sustainability (CSS), vars syfte är att skapa en plattform för att via forskning öka kunskapen om social hållbarhet. Han har även startat Familjen Einhorns stiftelse, som bland annat stödjer forskningsprojekt med målsättningen att minska barnadödligheten i låg- och medelinkomstländer. Under perioden 1999 till 2002 var Stefan även prefekt vid institutionen för onkologi-patologi.

Stefan Einhorn har under flera decennier varit djupt engagerad i undervisningen vid Karolinska Institutet, och blev år 1999 av studenterna utsedd till elevernas eget personliga pris ”Mäster”, elevernas eget personliga pris som delas ut till lärare som skött sin undervisning på ett inspirerande och pedagogiskt föredömligt sätt. 

Med stort engagemang har Stefan Einhorn arbetat med visionen att utifrån sin läkar- och forskarutbildning sprida kunskap till allmänheten om humanistiska ämnen inom områden som etik, visdom, bemötande, relationer och andliga behov. Han har skrivit 15 böcker, varav två populärvetenskapliga om cancer, en om smärta och övriga inom området mänskliga relationer.

Porträttbild av Jan Andersson
Jan Andersson. Foto: Karl Gabor

Jan Andersson, professor emeritus vid institutionen för medicin, Huddinge, tilldelas stora silvermedaljen för att på ett storartat sätt ha utfört viktiga administrativa uppdrag som sträcker sig från prorektor för Karolinska Institutet till inrättandet av Stockholms medicinska biobank. Han har varit en outtröttlig förkämpe för att främja det komplexa och känsliga uppdraget att underlätta samspelet mellan de många akademiska och kliniska organisationerna i Stockholmsregionen.

Jan Andersson har varit knuten till Karolinska Institutet under hela sitt yrkesverksamma liv. Han tog sin läkarexamen vid Karolinska Institutet 1978. År 1985 doktorerade han om antivirala processer beträffande Epstein-Barr-virusinfektion vid Karolinska Institutet.

Jan Andersons forskning har varit inriktad på patogenes och immunsvar  som en följd av primärt Epstein-Barr-virus och HIV-infektioner. Han har utvecklat metoder för in situ identifiering av cytokin-/kemokin-uttryckande celler på encellsnivå och utvecklat digitala metoder för kvantitativa mätningar som kan tillämpas både på vävnad och encellsnivå. Hans metod för fluorescensaktiverad cellsorteringsmätning representerar den gyllene standarden inom området. Dessa metoder har använts för att karakterisera patogenes och immunsvar vid primärt Epstein-Barr-virus och HIV-infektioner. Jan Andersson har fått ett stort erkännande som en ledande expert på mekanismerna bakom, och behandlingar av, olika infektionssjukdomar.

Sammanfattningsvis har han varit en bro mellan kliniken och laboratoriet och utvecklat toppmoderna metoder inom området infektionssjukdomar.

Medaljer 2010-2021

Guldmedaljen

2016 - Torsten Wiesel och Rune Fransson

2014 - Harriet Wallberg

2012 - Lennart Nilsson

2010 - Ingvar Carlsson, Paul Greengard, Bengt Samuelsson, Markus Storch, Hans Wigzell och H.M. Konungen.

Stora silvermedaljen

2021 - Gunnar Grant och Rune Toftgård

2020 - Ove Hagelin, Richard J. Heald, Hans Jörnvall, Lars Olson och Nancy Pedersen

2019 - Anita Aperia, Sten Grillner, Bertil Hamberger och Mai-Lis Hellénius

2018 - Laura Fratiglioni, Håkan Eriksson och Bertil Fredholm

2017 - Marc Bygdeman och Tore Curstedt

2016 - Anders Ekbom, Ingemar Ernberg, Agneta Nordberg, Bengt Norrving och Elisabeth Olsson

2015 - Gunnel Biberfeld, Britta Wahren och SGO Johansson

2014 - Staffan Normark, Lars Klareskog och Hans Rosling

2013 - Gösta Gahrton, Folke Sjöqvist och Bengt Winblad

2012 - Peter Aspelin, Dimitris N. Chorafas, Suad Efendic och Nina Rehnqvist Ahlberg

2011 - Hans-Olov Adami, Lars Ekholm, Jan-Åke Gustafsson, Kerstin Hall och Tomas Hökfelt

2010 - Margareta Almling, Margareta Blombäck, Kerstin Hagenfeldt, Ulf Hjertonsson, Gunnar Höglund, Eva Klein, Georg Klein, Sten Linder-Aronson, Jan Lindsten, Anna-Stina Malmborg, Erling Norrby, Sten Orrenius, Nelson Sewankambo, Göran Stiernstedt, Yi-Xin Zeng,

Silvermedaljen

2021 - Maria Masucci, Christina Helging Opava, Åke Rökaeus och Jan Ygge

2020 - Kristina Alexandersson och Roland Möllby

2019 - Lena von Koch och Björn Klinge

2018 - Fredrik Brolund och Lotta Widén Holmqvist

2017 - Lars-Olof Wahlund och Eva Mattsson

2016 - Gunnar Lennerstrand och Elisabeth Kjellén

2014 - Outi Hovatta och Björn Vennström

2013 - Hugo Lagercrantz, Sten Lindahl och Marie Åsberg

2012 - Kerstin Brismar, Bertil Daneholt, Johan Forsslöf och Karin Harms-Ringdahl

2011 - Agneta von Bahr, Inger Huldt, Kerstin Lagerström och Arne Öhman

2010 - Tomas Cronholm, Staffan Cullheim, Marja Lind Tuomela, Ester Mogensen, Per Olsson, Birger Winbladh.

Guldmedaljen

Medaljen kan tilldelas person som gjort enastående insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet, det vill säga såväl utbildning, forskarutbildning som forskning, men även tredje uppgiften, relation till samhället, arbetsmiljö/värdegrund och implementering kan komma ifråga.

En eller flera medaljer delas ut vid tillfälle som bestäms av rektor. Guldmedaljen ges i första hand till extern mottagare men i synnerligen speciella fall även till intern mottagare.

Mottagare av guldmedalj kan inte samtidigt utses till hedersdoktor vid Karolinska Institutet, däremot kan tidigare utsedd hedersdoktor vid Karolinska Institutet få Guldmedalj och vice versa.

Stora silvermedaljen

Medaljen kan tilldelas person som gjort storartade insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet, det vill säga såväl utbildning, forskarutbildning som forskning, men även tredje uppgiften, relation till samhället, arbetsmiljö/värdegrund och implementering kan komma ifråga.

En eller flera medaljer delas ut i samband med installationshögtiden i Aula Medica. Stora silvermedaljen delas ut till extern mottagare i första hand men i speciella fall även till intern mottagare.

Silvermedaljen

Medaljen kan tilldelas person som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet, det vill säga såväl utbildning, forskarutbildning som forskning, men även tredje uppgiften, relation till samhället, arbetsmiljö/värdegrund och implementering kan komma ifråga.

En eller flera medaljer delas ut i samband med högtiden för Nit och Redlighet. I första hand är Silvermedaljen avsedd för intern mottagare men kan även delas ut till extern mottagare.