Varför ökar diagnoserna adhd och autism? Medicinvetarna #183
De neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism har ökat under lång tid. Det finns en rad tänkbara förklaringar till detta, exempelvis minskade stigman, förändringar i skolmiljön och krav på diagnos för att få stöd. Det menar professor Sven Bölte, som tycker vi ska fokusera mer på individuell funktion än diagnos. Avsnittet publicerades 29 oktober 2025.
De neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism har båda ökat under lång tid i Sverige men även i andra länder.
– Men det finns inget som tyder på att symtom eller drag av adhd eller autism ökar, däremot ökar antalet diagnoser på ett sätt som många är överens om är svårhanterligt, säger Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och specialist i neuropsykologi vid barn- och ungdomspsykiatrin i Region Stockholm.
Han är också föreståndare för Center of Neurodevelopmental Disorders at KI (KIND). Sven Bölte arbetar både med biomedicinsk grundforskning och forskning om hur olika behandlingar fungerar i praktiken inom vården, hur man säkerställer att de håller hög kvalitet, och hur nya behandlingar bäst införs och används.
I avsnitt 183 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna redogör han för en rad möjliga orsaker som kan förklara den stora ökningen av dessa diagnoser, där många är relaterade till förändringar i samhället. Sven Bölte tror att det kan finnas bättre sätt att hjälpa personer med svårigheter än att diagnosticera alltför många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– En diagnos kan vara ett bra verktyg för att synliggöra svårigheter men riskerar också att ta bort mycket relevant information om personen. Jag tror vi i stället bör beskriva varje enskild individs funktionsförmågor, både utmaningar och styrkor. Det kan på ett tydligare sätt bidra till ökad självkännedom och hjälpa människor bättre i deras liv, säger han.
Hans forskarteam har utvärderat ett alternativt system där fokus snarare är funktionsförmågor, det kallas ICF (internationella klassifikationen för funktion).
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Sven Bölte.
Mer på temat
Foto: Emma HanquistIndividanpassat stöd vid adhd viktigare än diagnos
De senaste femton åren har antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt i Sverige. Är utvecklingen rimlig? Och vad kan den bero på? Samtidigt vill forskarna att vi ska bry oss mindre om just diagnosen och mer om funktionsförmågan hos personer med adhd.
Foto: Eva Lindblad/1001 BildMedicinvetarna #58: Har alla adhd?
Även om adhd ökat så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som inte fått sin diagnos. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara hur det hänger ihop i senaste avsnittet av KI:s podcast Medicinvetarna.
Foto: Andreas AnderssonMedicinvetarna: #106: Vad är autism?
Det finns ingen biologisk markör eller gen som talar om ifall en person har autism och att definiera funktionsnedsättningen kortfattat är inte så lätt. Forskaren Terje Falck-Ytter försöker förstå mer genom att studera spädbarn som har ökad sannolikhet att få diagnosen autism.
Lyssnarfrågan: Beror mitt nattkissande på prostatacancer?
Kan det vara prostatacancer som gör att jag måste kissa på natten? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast.
– Många män blir oroliga när de får besvär och tror att det kan vara cancer men det finns ingen sådan koppling. Men omvänt kan man säga att många litar på att de inte har cancer om de inte har besvär och det stämmer inte heller. Därför är det viktigt att ta PSA-test för besked, säger Lars Henningsohn, överläkare och docent vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.
Han är även lärare inom urologi, det vill säga den medicinska specialitet som fokuserar på kirurgisk och medicinsk behandling av sjukdomar inom urinvägarna hos kvinnor och män. I sin forskning undersöker han livskvaliteten hos personer som drabbats av urologiska sjukdomar.
Nattligt kissande kan enligt Lars Henningsohn bero på förstorad prostata, något som nästa alla män får. Hör honom berätta mer om vanliga urineringsbesvär hos män i Medicinvetarnas lyssnarfråga. Gå inte och kissa för ofta och stå gärna upp om du vill, är två av hans tips!
Mer på temat
Foto: Johanna Sjöblom#170: Kissar du taggtråd?
Urinvägsinfektion drabbar fler kvinnor än män, och det tydligaste symtomet är att det gör ont när man kissar. Orsaken till infektionen är att bakterier tagit sig upp genom urinröret. Hör professor emerita Annelie Brauner berätta om hur urinvägsinfektion kan undvikas och behandlas.
Foto: Andreas AnderssonPodd: Får alla män prostatacancer?
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen. Diagnosen kan leda till oro men de allra flesta tumörer är ofarliga och kommer inte att påverka mannens hälsa alls. Samtidigt finns aggressiva tumörformer som kan vara dödliga. I podden Medicinvetarna berättar KI-forskaren Tobias Nordström om utmaningen att kunna skilja mellan farlig och ofarlig prostatacancer.
Foto: Amanda BerglundJakten på säkra svar om prostatacancer
Flera forskare menar att screening kan minska dödligheten i prostatacancer, men hittills har de diagnostiska metoderna varit för dåliga. Forskarna arbetar för att kunna ställa säkrare diagnos, bland annat med hjälp av artificiell intelligens.
Lyssnarfrågan: Kan hörselhjälpmedel minska risken för demens?
En lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast hörde av sig apropå att hon hört att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och demens, och hon undrar om man kan minska risken för demens om man skaffar sig hörselhjälpmedel.
– För personer som redan har flera riskfaktorer för demens, som högt blodtryck, diabetes och synnedsättning, eller så kan hörselhjälpmedel minska risken för demens. Det kan öka möjligheten att exempelvis ta emot hjälp från vården men främjar också sociala aktiviteter, säger Dorota Religa, professor i klinisk geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
Hon är också överläkare vid Tema Inflammations och Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hennes forskning inriktar sig på multisjuka äldre, skörhet, demenssjukdomar som Alzheimer och åldrandets mekanismer. Hör hela svaret i Medicinvetarnas lyssnarfråga.
Foto: Katarina SternuddHur behandla Alzheimers?
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och idag lever cirka 100 000 personer i Sverige med sjukdomen. Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik och har ägnat större delen av sin karriär år att forska om diagnostik och behandling av bland annat Alzheimers. I avsnittet berättar hon om forskningsläget kring livsstilsfaktorer och också om nya läkemedel.
Demens och Alzheimers
Ny kunskap har förbättrat vården av demenssjuka på senare år. Med fortfarande är demensvården extremt resurskrävande. Mer forskning behövs för att hitta bättre sätt att hjälpa patienterna och deras anhöriga.
Foto: Andreas Andersson#175: Vad är frontallobsdemens?
Sänkt empati, personlighetsförändringar och hämningslöshet är utmärkande för personer som drabbats av frontallobsdemens. Det är ett samlingsnamn på flera neurodegenerativa sjukdomar som drabbar hjärnans främre delar. Hör professor Lars-Olof Wahlund berätta om riskfaktorer, symtom och hur forskarna försöker hitta behandling.