Arbetsgrupp tar sig an Karolinska Institutets historiska arv

Hösten 2020 tillsatte Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen en arbetsgrupp med uppgift att titta närmare på KI:s historiska arv, inte minst kopplingar till rasbiologi och rasism. Detta bland annat mot bakgrund av Black Lives Matter-rörelsen och hur exempelvis historiska minnesmärken som statyer kommit att uppmärksammas och kritiseras på andra håll i världen för att de ansetts hylla rasistiska personer och personer med koppling till slaveri.

Arbetsgruppen leds av Gert Helgesson, professor i medicinsk etik. Arbetsgruppens arbete har varit uppdelat i två delar. Den första delen handlade om historiska minnesmärken samt namn på byggnader, vägar, undervisningssalar osv. Den andra delen rör Karolinska Institutets anatomiska samling med mänskliga kvarlevor, inklusive dess uppkomst.

Uppgiften är att med stöd av medicinhistorisk sakkunskap göra en etisk bedömning och komma med rekommendationer inför framtiden.

Rapporter och beslut

Arbetsgruppen lade fram delrapport nr 1, Historiska minnesmärken och namngivning på Karlinska Institutet - förslag till hantering, den 27 september 2021. I rapporten föreslås beslut och principer för hantering av problematiska personnamn på Karolinska Institutet. Rapporten inkluderar också en promemoria: Namngivning av fysiska miljöer vid Karolinska Institutet: en historisk översikt och inventering av Petter Hellström, fil. dr. och vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet. 

Rektor fattade beslut den 2 november 2021 i frågan om namngivning och minnesmärken vid Karolinska Institutet. Namnet Retzius tas bort tas bort från lärosalen på campus i Solna. KI rekommenderar också Solna stad att gatunamnet Retzius väg ändras.

Delrapport nr 2 är för närvarande ute på remiss och lämnas in i slutlig form till rektor tidig höst. Därefter fattar rektor eventuella beslut med anledning av förslagen.

Läs också: Detta har hänt i fallet Retzius