Porträtt av professor Lotta Widén Holmqvist

Lotta Widén Holmqvist föddes 1948 i Stockholm. Hon studerade i Lund och blev legitimerad sjukgymnast 1969. 1982-1998 var hon anställd som lärare på Karolinska Institutet och arbetade samtidigt kliniskt. 1997 disputerade Lotta Widén Holmqvist på en avhandling om hemrehabilitering efter stroke. Samma år fick hon specialistkompetens i sjukgymnastik med inriktning mot neurologi.

1998 blev hon universitetslektor och 2002 docent vid Karolinska Institutet.

Lotta Widén Holmqvist har som universitetslektor haft kursansvar för magisterkursen i sjukgymnastik med inriktning mot neurologisk sjukdom/skada. Hon har utvecklat forskningsämnet sjukgymnastik med inriktning mot neurologiska sjukdomar. Hon har internationella samarbeten och tidigare uppdrag inom WHO, EU och Världskonfederationen för sjukgymnaster. Hon har också varit adjungerad som expert till Socialstyrelsen. Sedan 2005 är hon ordförande och vetenskaplig koordinator för Centrum för vårdvetenskap på Karolinska Institutet.

Lotta Widén Holmqvist utnämndes den 15 december 2007 till professor i sjukgymnastik vid Karolinska Institutet.

Om forskningsämnet

Forskning inom sjukgymnastik har lett till nya modeller för träning och rehabilitering av patienter som drabbats av neurologiska sjukdomar och skador som stroke och MS. Det är områden där svensk forskning haft stort internationellt genomslag.

Lotta Widén Holmqvist har starkt bidragit till detta genom att utveckla och noggrant utvärdera nya behandlingsmodeller ofta i tvärvetenskapliga samarbeten. Viktigt är att möta patienten i hemmiljö för att få en helhetsbild av dennes problem och behov av stöd.

Viktigt att se hela patienten

Många strokepatienter kan lämna sjukhuset redan efter kort tid för att i stället rehabiliteras hemma. Fördelarna är många - färre vårddagar, nöjdare patienter och mindre behov av stöd från hemtjänst och närstående. Att ta fram den nya modellen med hemträning var ett pionjärarbete som fått stort genomslag, både här hemma och internationellt. Den bygger på studier som initierats av Lotta Widén Holmqvist, professor i sjukgymnastik. Resultaten har bland annat publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet och modellen rekommenderas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård.

Lotta Widén Holmqvist har under alla sina år på kliniken i huvudsak arbetat med patienter med olika neurologiska sjukdomar och skador, framför allt med strokepatienter och patienter som drabbats av MS, multipel skleros. Också hennes forskning har konsekvent varit inriktad på att utveckla och bättre anpassa sjukgymnastik och rehabilitering för dessa patientgrupper och att utvärdera detta. En viktig aspekt har varit att, om möjligt, genomföra insamlingen av data i patientens hemmiljö.

Successivt har Lotta Widén Holmqvist utvecklat forskningsprogrammet till ett tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt forskningsområde där hon samarbetar med specialister inom bland annat epidemiologi, socialmedicin, neurologi, omvårdnad och arbetsterapi.

- När jag började på neurologikliniken var genomsnittstiden här för strokepatienter tre månader, idag är den några dagar. Vår forskning visar att patienter som är medicinskt stabila, kan äta själva och gå på toaletten, når mycket bättre resultat och dessutom betydligt snabbare om de rehabiliteras hemma med stöd av ett särskilt rehabiliteringsteam, berättar Lotta Widén Holmqvist.

Viktigt med helhetsperspektiv

Varje år insjuknar omkring 30 000 personer i stroke i Sverige, medelåldern är 75 år. Men cirka tjugo procent är under 65 år, befinner sig fortfarande i arbetsför ålder och har en helt annan livssituation än de som är äldre.

- Det saknas idag kunskap om vilka insatser dessa patienter har störst behov av eftersom de flesta studier gäller äldre patienter. Därför gör vi nu en kartläggning av samtliga fall under 65 år som insjuknat i stroke under åren 20002006 och som bor i en viss del av Stockholm. Drygt 230 patienter ingår i studien där data har samlats in men som vi ännu inte har hunnit analysera.

En annan stor patientgrupp gäller dem som insjuknat i MS. I Stockholm finns cirka 2 000 personer med denna diagnos. MS är en kronisk sjukdom där nervvävnaden förstörs och leder till gång- och balansrubbningar och senare förlamningar, stark trötthet och kognitiva problem. Snittåldern för insjuknande är 30 år. Lotta Widén Holmqvist och hennes forskarkolleger har gjort flera studier där de bland annat kartlagt patienterna i deras hemmiljö. Närmare 200 patienter valdes ut slumpmässigt och i stället för att skicka ut en enkät gjorde forskarna hembesök hos var och en.

- Vi får mycket större kunskap om patienten när vi möter denne i sin hemmiljö. Vi upptäckte att den faktor som hade allra störst betydelse för patienten var gångförmågan, och att de får för lite hjälp att träna denna. Så kunde till exempel bara åtta procent av dem passera ett övergångställe i normal takt. Bara knappt en av fyra, 23 procent, klarade av att hinna över gatan innan det slog om till röd gubbe.

Men också förmågan till coping - att kunna hantera sin situation - hade stor betydelse. Studien visade att var femte patient var deprimerad, men fick trots det sällan medicinsk eller psykologisk hjälp. Det är viktigt, påpekar Lotta Widén Holmqvist, att ha ett helhetsperspektiv när man bedömer patienten och inte bara ta hänsyn till den fysiska förmågan.

Ovanlig sjukdom kartläggs

En ovanlig neurologisk sjukdom, som drabbar cirka 150 personer varje år i Sverige, är Guillian-Barrés syndrom. Patienterna insjuknar akut med i vissa fall svår förlamning. Tidigare har det inte gjorts någon noggrann utvärdering av de rehabiliteringsinsatser patienterna fått, men det sker nu i flera studier som Lotta Widén Holmqvist och hennes medarbetare driver. De har kartlagt över hälften av dem som drabbas.

Resultaten hittills visar att många patienter har skrämmande upplevelser av det akuta insjuknandet och långsam återhämtning vilket kräver psykosocialt stöd. Hälften av patienterna vårdas nästan tre månader på sjukhus och är missnöjda med informationen kring sjukdomen. Ännu efter två år är deras livskvalitet påverkad.

Lotta Widén Holmqvist hoppas att studierna ska bidra med kunskap som är viktig för att kunna föreslå vilka råd och stödinsatser som är viktiga och vilka rehabiliteringsåtgärder som är lämpliga under olika delar av återhämtningsfasen.

Mer information

Till forskargruppen