Vad är META?

Utifrån en hierarki över vardagsteknikens grad av utmaning genomförs inledningsvis en intervju där intervjuaren tillsammans med den enskilde individen kan komma fram till vilka tekniska föremål och tjänster som är relevanta och något utmanande för individen. Bedömningen kommer sedan att fokusera på observation av 3-4 av dessa för honom/henne något utmanande tekniker. Observationen åtföljsav intervju för att få en uppfattning om individens egen uppfattning om sina färdigheter. Bedömningen görs således genom en kombination av observation och intervju.

META-bedömningen är uppdelad i fyra områden: A/ Bedömning av observerbara färdigheter vid användning av viss vardagsteknik (11 bedömningskomponenter/items), B/ Samlad bedömning av hur miljöns krav inverkar på användning av viss vardagsteknik (2 items), C/ Samlad bedömning av hur personens förutsättningar inverkar på användning av viss vardagsteknik (3 items), och slutligen D/ frågor om säkerhet och personens värdering av vardagsteknikens angelägenhet. I framtiden är målet att META skall kunna användas då anledning finns att intressera sig för förmågan att använda vardagsteknik både hos individer som grund för intervention, eller hos grupper som grund för generella anpassningar eller utveckling och prövning av ny teknik.

Bakgrund

Arbetetet med att utveckla META inleddes 2006 av Louise Nygård,

i samarbete med kliniska arbetsterapeuter och forskarkollegor. Utgångspunkten var den nya kunskap som då fanns tillgänglig utifrån våra då pågående studier, där specifika svårigheter i användning av vardagsteknik hade identifierats. Detta indikerade att färdigheter då teknik används är en väsentlig aspekt i utförandet av aktiviteter där teknikanvändning förekommer, och därmed en viktig aspekt att kunna undersöka, beakta och stödja. För att identifiera dessa färdigheter behövdes ett redskap.

META bygger således på två tidigare studier: I den ena undersöktes användning av 86 allmänt förekommande vardagstekniska föremål och tjänster bland äldre med demens eller kognitiv nedsättning och äldre utan kognitiv nedsättning, och dessa föremål/tjänster ordnades därefter i en hierarki baserad på hur svåra de visade sig vara (Rosenberg, Nygård & Kottorp, 2009). I den andra, explorativa studien identifierades och beskrevs en taxonomi över typer av svårigheter som visade sig då vardagsteknik användes av äldre ensamboende personer med demens i tidig till medelsvår fas (Nygård & Starkhammar, 2007). I META används hierarkin över utmaningsgraden hos vardagstekniska föremål och tjänster som en utgångspunkt för att identifiera relevant och utmanande teknik för varje individ. Taxonomin över typer av svårigheter vid användning av vardagsteknik har omvandlats till ett antal bedömningskomponenter som bedöms i enskilda situationer då en person använder en viss teknik. Den första versionen av META prövades sedan av Camilla Malinowsky i hennes avhandlingsarbete (2011) och Anders Kottorp hade en särskilt viktig roll i detta arbete.

Vad kan META bidra med i mitt kliniska arbete?

• META erbjuder en systematisk metod att bedöma observerade färdigheter att använda vardagsteknik såväl i hemmet som ute i samhället. META kan komplettera bedömningar inom aktivitetsområdet (ADL/IADL/Sociala aktiviteter) men ersätter inte dessa.
• META bidrar även med information om hur miljöns krav och personens förutsättningar inverkar på förmågan att använda vardagsteknik.
• META kan även bidra med kunskap om individens egen uppfattning om färdigheter i användning av vardagsteknik.
• META är en standardiserad metod som ger detaljerad information om färdigheter och färdighetsbrister i vardagen hos klienter som ofta är självständiga och där subtila förändringar i dagliga livets aktiviteter vara anas.
• META kan bidra till att ringa in områden för arbetsterapeutiska eller andra interventioner, och bidra vid utvärdering av dessa

Hur får jag tillgång till META?

Sedan 2020 har förbundet Sveriges Arbetsterapeuter tagit över META; både utgivningen (svensk och engelsk version) och utbildningen.

Här hittar du mer information om kursen Teknikanvändning i vardagen (I denna svenska kurs ingår ETUQ, META och ett dialogstöd).

Här hittar du mer information om META.

Då det gäller användningen av META i forskningsprojekt görs överenskommelse i varje enskilt fall mellan projektledarna och KI/ Camilla Malinowsky, Louise Nygård, eller Anders Kottorp.

För frågor, kontakta: Camilla Walles Malinowsky.

META i ett forskningssammanhang

META har sitt ursprung och sin hemvist i forskargruppen Cognitive ACcessibility and Technology Use when ageing in home and Society (CACTUS), vid avdelningen för arbetsterapi, NVS, Karolinska Institutet.

Publikationer

Fischl, C., Malinowsky, C., & Nilsson, I. (2021). Measurement of older adults’ performance in digital technology-mediated occupations and management of digital technology. British Journal of Occupational Therapy, 84(6).376-387. https://doi.org/10.1177/0308022620937971.

Bartels, S.L., Assander, S., Patomella, A.-H., Jamnadas-Khoda, J. & Malinowsky, C. (2020). Do you observe what I perceive? The relationship between two perspectives on the ability of people with cognitive impairments to use everyday technology. Ageing & Mental Health, 24 (8). 1295-1305. https://doi.org/10.1080/13607863.2019.1609902.

Ballmer, T., Helle, T., Kaptain., R. J., Malinowsky, C. & Kottorp, A. (2019). Test-retest and inter-rater reliability of the Danish version of the META for use with older adults with and without COPD. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 26(6): 463-474. https://doi.org/10.1080/11038128.2018.1476585.

Malinowsky, C & Fallahpour, M, Larsson Lund, M., Nygård, L. & Kottorp, A. (2018). Skill clusters of ability to manage everyday technology among people with and without cognitive impairment, dementia and acquired brain injury. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25(2), 99-107. https://doi.org/10.1080/11038128.2017.1298665.

Larsson-Lund, M, Kottorp, A. & Malinowsky, C., (2017). Return work in people with acquired brain injury: Association with observed ability to use technology. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 24(4), 281-289. https://doi.org/10.1080/11038128.2016.1194466.

Kottorp A, Nygård L, Hedman A, Öhman A, Malinowsky C, Rosenberg L, Lindqvist E, & Ryd C (2016). Access to and use of everyday technology among older people: An occupational justice issue – but for whom? Journal of Occupational Science, 23(3), 382-388. https://doi.org/10.1080/14427591.2016.1151457.

Kassberg, A. C., Prellwitz, M, Malinowsky, C. & Larsson-Lund, M. (2016) Interventions aimed at improving the ability to use everyday technology in work after brain injury. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 23(2),147-57. https://doi.org/10.3109/11038128.2015.1122835.

Malinowsky, C., Kassberg, A. – C., Larsson-Lund, M. & Kottorp, A. (2016). The stability of the test-retest reliability of the measures in the Management of Everyday Technology Assessment (META) among persons with acquired brain injury. Disability & Rehabilitation, Assistive Technology, 11(5), 395-399. https://doi.org/10.3109/17483107.2014.968812.

Malinowsky, C. & Larsson Lund, M. (2014). The association between perceived and observed ability to use everyday technology in working age people with ABI. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,21(6), 465-472. https://doi.org/10.3109/11038128.2014.919020.

Kassberg, A. C., Malinowsky, C., Jacobsson, L. & Larsson-Lund, M (2013). Ability to manage everyday technology after acquired brain injury. Brain Injury, 27 (13-14), 1583-38. https://doi.org/10.3109/ 02699052.2013.837196.

Malinowsky, C., Kottorp, A. & Nygård, L (2013).  Everyday technologies' levels of difficulty when used by older adults with and without cognitive impairment –Comparison of self-perceived versus observed difficulty estimates. Technology and Disability, 25 (3), 167-176. https://doi.org/10.3233/TAD-130380.

Patomella, A. – H., Kottorp, A. & Nygård, L. (2013). Design and Management Features of Everyday Technology That Challenge Older Adults. British Journal of Occupational Therapy 76(9), 390–398. https://doi.org/10.4276/030802213X13782044946229.

Malinowsky, C., Almkvist, O., Nygård, L. & Kottorp, A. (2012). Individual variability and environmental characteristics influence older adults’ abilities to manage everyday technology. International Psychogeriatrics, 24 (3), 484-495. https://doi.org/10.1017/S1041610211002092.

Patomella, A. – H., Kottorp, A., Malinowsky, C. & Nygård, L. (2011). Factors that impact the level of difficulty of everyday technology in a sample of older adults with and without cognitive impairment. Technology and Disability, 23 (4), 243-250. https://doi.org/10.3233/TAD-2011-0331.     

Malinowsky, C. (2011). Managing technology in everyday activities: A study of older adults with dementia, MCI, and no cognitive impairment. Doctoral dissertation.  Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy. https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/40706. 

Malinowsky, C., Almkvist, O., Kottorp, A. & Nygård, L. (2010). Ability to manage everyday technology: A comparison of persons with dementia or mild cognitive impairment and older adults without cognitive impairment.  Disability & Rehabilitation, Assistive Technology, 5 (6), 462-469. https://doi.org/10.3109/17483107.2010.496098.

Malinowsky, C., Nygård, L. & Kottorp, A. (2011). Psychometric evaluation of a new assessment of the ability to manage technology in everyday life.  Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18 (1), 26-35. https://doi.org/10.3109/11038120903420606.

Publikationer till grund för META

Rosenberg, L., Nygård, L. & Kottorp, A. (2009). Everyday Technology Usage (ETUQ) – evaluation of the psychometric properties of a new assessment of competence in technology use. Occupational Therapy Journal of Research, 29 (2), 52-62. CI: 11.

Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia living alone. Aging and Mental Health, 11(2), 144-155. CI: 20. https://doi.org/10.1080/13607860600844168.