Forskning vid Karolinska Institutet
I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen av den medicinska akademiska forskningen. Forskningen spänner över hela det biomedicinska fältet – från grundläggande experimentell forskning till kliniska studier i samarbete med hälso- och sjukvården. Här bedrivs banbrytande forskning inom till exempel cancer, neurovetenskap, immunologi, epidemiologi, omvårdnad och global hälsa.
Aktuellt
Vaccinforskning
Vacciner har räddat liv i mer än 200 år och covid-19-pandemin har gett forskningen om vacciner en rejäl skjuts framåt. 2023 belönades upptäckterna som ledde fram till de nya effektiva mRNA-vaccinerna mot covid-19 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Här är våra nya professorer
Placebo och långvarig smärta, 3D-modeller för läkemedelsutveckling, kopplingen mellan digitala medier och psykisk ohälsa – det är några av de områden som Karolinska Institutets nya professorer är intresserade av. I mitten av oktober varje år är det dags för installationshögtiden i Aula Medica.
Hur fungerar mRNA-vaccin?
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 gick till upptäckter som innebar att mRNA-vaccin kunde utvecklas och användas under covidpandemin. Adjungerade professorn Ali Mirazimis forskning handlar bland annat om att ta fram ett mRNA-vaccin mot den dödliga fästingsmittan Krimkongoblödarfeber. Hör honom berätta om tekniken.
Möt våra forskare
Rickard Sandberg är en molekylär kodknäckare
Vilka gener som uttrycks i en viss cell vid ett givet tillfälle påverkar vilka proteiner som förekommer i den. Det påverkar i sin tur cellens karaktär. Att förstå mer om vad som styr genuttrycket i en cell har varit professor Rickard Sandbergs forskningsfokus.
Rektor och njurspecialist med fokus på pedagogik
Annika Östman Wernerson är professor i njur- och transplantationsvetenskap, men brinner lika mycket för den pedagogiska forskningen. Den 1 mars 2023 tillträdde hon som rektor för Karolinska Institutet. I sin nya roll vill hon stärka den interna dialogen mellan ledning, studenter och medarbetare.
Christian Rück: ”En nollvision för självmord är inte möjlig”
Tack vare Christian Rücks och andras forskning finns idag behandling för alla tvångsrelaterade sjukdomar. Nu ger han sig på en kanske ännu svårare och viktigare uppgift: Förhindra självmord.
KBT för brustna hjärtan ska ge färre återfall
Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fler får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.
Forskaren som står på de äldres sida
Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.
Hjärtinfarkt + magsårsbakterier = sant?
Forskare ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av kardiologen och forskaren Robin Hofmann vid KI:s institution på Södersjukhuset.
De förenar konst och vetenskap
En akvarellmålning, anatomiska konstverk eller ett helt hus ägnat åt kroppen. När forskare vänder sig till konsten tar sig vetenskapen nya uttryck.
Forskningsteman och fördjupning
Därför mår du illa - och så kan det behandlas
Tuggummi, akupressur, vaccin. Försöken att stoppa illamående är flera. Vi har intervjuat forskarna som studerar en viktig evolutionär försvarsmekanism – som får oss att må räv.
Så påverkar skärmvanor barns hälsa
Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.
När dagens psykiatriska diagnoser inte räcker till
Depression och adhd har du kanske koll på – men gäller det också för p-faktorn, känsloreglering och symtomnätverk? Vi behöver fler begrepp för psykiska svårigheter, menar forskare.
Kan klimatoro användas konstruktivt?
Ungefär hälften av den svenska befolkningen känner en stark klimatoro. Det är i grunden helt normalt eftersom klimathotet är verkligt, menar forskaren Fabian Lenhard som startar en studie om klimatoro. Forskningsprojektet ska försöka kanalisera personers klimatoro till hållbar utveckling.
Så får falska vaccinrykten fäste
I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskarna. Läs en artikel från vår populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.
Rättspsykiatri – straff eller möjlighet?
Hörselnedsättning - lätt att förebygga men svårt att bota
Sepsis – det dolda hotet
Proteinerna som fixar (nästan) allt
Användbart om KI:s forskning
Core-faciliteter
Karolinska Institutet har ett brett utbud av core-faciliteter som erbjuder tjänster, utrustning och kompetens inom hela det livsvetenskapliga området.
Djurförsök på Karolinska Institutet
På KI bedrivs grundforskning för att förstå biologiska mekanismer, ta fram nya behandlingsformer och utveckla vaccin. Inom flera sjukdomsområden behövs fortfarande djurförsök för att få ny kunskap.
Doktorsavhandlingar
Varje år disputerar omkring 350 doktorander vid Karolinska Institutet. Här hittar du "spikade "doktorsavhandlingar, som blivit godkända för disputation.
Forskning vid våra institutioner
KI har 22 institutioner indelade i tre institutions- eller campusgrupper. Här hittar du korta beskrivningar av forskningen vid respektive institution och länkar vidare till deras webbsidor.
Forskarutbildning
Karolinska Institutet har ungefär 2100 aktiva doktorander som utbildar sig till forskare under handledning.
Forskningspersoner sökes
Genom att delta som forsknings/försöksperson kan du hjälpa till att driva forskningen framåt och bidra till nya och mer effektiva behandlingar.
KI i siffror
Här hittar du KI:s nyckeltal för de senaste åren. Visste du till exempel att mer än hälften av KI:s forskning betalas med anslag från externa finansiärer.
Kluriga frågor och svar
Är du nyfiken? Läs forskarnas svar på de många kluriga frågor som skickats till KI:s populärvetenskapliga tidning, Medicinsk Vetenskap.
Tidningen Medicinsk Vetenskap
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa om den senaste medicinska forskningen. Prenumerera nu!
Podd om KI:s forskning
Luktar du friskt? Den frågan och många andra besvaras i KI:s podcast Medicinvetarna. Forskaren Johan Lundström var först ut med att bli intervjuad.
Toppublikationer
Här listas aktuella vetenskapliga artiklar där våra forskare medverkat och som publicerats i ett urval av högt rankade tidskrifter.