Tema: Allergi
Nästan vart tredje barn har någon gång haft en allergisk sjukdom. Var tionde stockholmare har astma. Ändå vet man idag inte varför vi är allergiska. Men det finns ett antal teorier som kopplar ihop allergier med hygien, rökning, luftföroreningar och global uppvärmning, för att nämna några faktorer. Läs mer i vårt tema om allergi.
Nyheter och feature i urval
Inger Kull har bamsekoll på barnallergier
När Inger Kull var ny som sjuksköterska i början av 1980-talet sökte forskarna efter riskfaktorer. Idag är hon professor och vill hellre tala om friskfaktorer. Trettio års forskning på Bamsebarnen har gett svar på många frågor men inte den svåraste: Varför blir barn allergiska?
Ny kunskap om hur astma utvecklas
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilka gener som uttrycks i överaktiva immunceller hos möss med astmaliknande inflammation i luftvägarna. Resultaten, som publiceras i tidskriften Immunity, tyder på att produktion och nedbrytning av fetter spelar en viktig roll.
Självtest i mobilen kan hjälpa vid okontrollerad astma
En behandlingsplan med visuell återkoppling i mobilen kopplad till en trådlös spirometer som enkelt mäter lungfunktionen, kan vara ett effektivt hjälpmedel för behandling av okontrollerad astma. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som nu publiceras i vetenskapstidskriften European Respiratory Journal.
Koppling mellan vaccin och allergiutveckling avfärdas
Forskare vid Karolinska Institutet finner inget stöd för att vaccinationer i barndomen kan öka risken för allergi. I en ny studie har de följt utvecklingen av allergier hos barn som inte vaccineras enligt rekommendationerna och jämfört med barn som följt det nationella vaccinationsprogrammet.
Astmatiker har DNA-förändringar i immunförsvarets celler
Barn med astma har epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret, enligt en omfattande internationell studie där KI-forskare deltagit.
Nickelfria mynt ska minska allergier
Riksbanken inför nya nickelfria mynt och förbättrar därmed hälsan för många allergiker. Det kan vi tacka professor emerita Carola Lidén för.
Din guide i allergidjungeln
Forskning pekar på ökande problem med överkänslighet mot mat, speciellt när det gäller matallergi. Samtidigt har fler än nödvändigt klassats som allergiska. KI:s forskare reder ut begreppen.
Kan allergi botas?
Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år, berättar professor Erik Melén.
Tidslinjen: Från sommarkatarr till folksjukdom
Från att inte veta vad det innebar att ”vara allergisk” till att vi idag kan vaccinera och behandla, allergiforskningen är ett område där det skett enorma framsteg de senaste 200 åren.
Din plats i syskonskaran påverkar risken för astma och förkylning
Yngre syskon, ensambarn och äldre syskon har olika risk att få astma och andra vanliga sjukdomar i barndomen. Det visar en svensk populationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet.
Felaktig märkning av målarfärg en allergirisk
Vanliga inomhusmålarfärger innehåller höga halter av starkt allergiframkallande konserveringsmedel – något som sällan framgår av innehållsmärkning och säkerhetsdatablad.
Fler allergiforskare
Mastcellen har många roller
Gunnar Nilssons forskning är bland annat inriktad på att försöka förstå mastcellens olika roller och att lokalt kunna slå ut mastcellen för att bryta – eller åtminstone dämpa – en kronisk inflammation.
Allergiska besvär hos barn
Allergier hos barn kan bero på en mängd faktorer i inom- och utomhusmiljön som tobaksrökning, kostfaktorer, pälsdjur och kvalster. Magnus Wickmans forskningsområde är komplext.
Arv och miljö i samband med astma
Catarina Almqvist Malmros studerar ett antal mer eller mindre kända riskfaktorer i omgivningen i relation till tidig intrauterin miljö och genetik.
"Mina allergibesvär ansågs vara klena nerver"
När Sven-Erik Dahlén var ung fanns varken astma eller allergi som begrepp. Hans egna tidiga upplevelser av sjukdomen har ökat hans förståelse och forskningsmotivation.