Tidslinjen: Från sommarkatarr till folksjukdom
Från att inte veta vad det innebar att ”vara allergisk” till att vi idag kan vaccinera och behandla, allergiforskningen är ett område där det skett enorma framsteg de senaste 200 åren.
Text: Frida Wennerholm. Publicerat i Medicinsk Vetenskap 2/2015.
1819. Vårens gissel. Hösnuva beskrevs för första gången som en sjukdom som drabbar övre luftvägarna. Till en början kallades tillståndet ”catarrhus aestivus”, eller sommarkatarr.
1878. Skyldiga celler avslöjas. Mastceller identifierades som (tillsammans med de basofila granulocyterna) huvudsakliga producenterna av histamin, det ämne som framkallar allergisk reaktion då vi kommer i kontakt med något vi inte tål.
1892. Man talar om när huden kliar. Hudsjukdomen Besniers prurigo, som senare kommer att döpas om till eksem, skildrades för första gången som en kronisk hudsjukdom som kan variera med årstid.
1906. Tillståndet döps. Termen allergi myntades och definierades som ”förändrad reaktion mot specifika, vanligtvis ofarliga, substanser”. Dessa allergiframkallande substanser kommer att kallas allergen.
1911. Vaccination testas. För första gången testades behandlingen allergenspecifik immunterapi genom att injicera små mängder allergiframkallande ämne under huden på allergiska patienter, så immunsystemet gradvis fick vänja sig. Idag finns vacciner mot geting och bi samt de luftburna gräs, björk, katt och kvalster, med effekt som varar cirka 10 år.
1916. Min hösnuva fick jag från mamma. Genom att jämföra allergikers familjehistoria kunde forskare fastslå att allergi kan vara ärftligt. Men det behöver inte vara det, något som leder till sömnlösa nätter för forskare än idag.
1937. Nu kan vi råda bot. Det första syntetiska antihistaminet framställdes och sattes i bruk på klinik fem år senare. Upptäckten belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin ett par år senare.
1967. Viktig spelare identifieras. Det som triggar celler att släppa ut histamin när vi utsätts för allergen visade sig vara IgE-antikroppar. Allergi brukar delas upp i IgE-medierad, den vanligaste, där symtomen kommer inom 2 timmar eller icke IgE-medierad, där symtom kommer senare.
2005. Dödens kyss. En ung flicka dog strax efter att hon kysst sin pojkvän som tidigare ätit en smörgås med jordnötssmör. Nyheten spreds med rasande fart världen över.
2010. Internationell variation. I en studie toppade USA, Italien, Tyskland och Norge listan för matallergier i befolkningen, runt 22 procent var allergiska mot någon sorts mat. Lägst låg Island på dryga 8 procent medan Sverige låg på runt 17 procent.
2013. Nu kartläggs generna. Ett danskt forskarteam identifierade de tio vanligaste genetiska förändringarna hos allergiker, en kunskap som kan öka förståelsen för orsaken bakom allergi. Forskare fann även ett samband mellan köttallergi och fästingbett.
Forskning idag
Målet är att förhindra allergier helt.
Allergier utvecklas ofta tidigt i livet och var femte ettåring får eller har eksem, vilket kan innebära en ökad risk att utveckla astma och andra allergiska sjukdomar. I ett nytt nordiskt projekt, PreventADAll, vill forskare undersöka om det, via enkla åtgärder i tidig ålder, går att förhindra utvecklingen av allergier. Detta har forskarna misstänkt länge men aldrig fått bekräftat.
− Projektet ska testa två hypoteser. Dels att vi kan förhindra utvecklingen av allergiska sjukdomar genom att förebygga eksem och dels att exponering för födoämnen i väldigt ung ålder kan minska risken för matallergier senare i livet, säger Björn Nordlund, forskare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
I Norge har man redan börjat rekrytera mammor som 18 veckor in i graviditeten får fylla i enkäter om livsstil och lämna prover. Barnen ska sedan, redan vid födseln, delas in i en av de två grupper och därefter följas till vuxen ålder.
− Totalt 3000 barn ska ingå i studien och om tidigast 1,5 år kommer vi ha preliminära resultaten. Om åtgärderna visar sig vara effektiva kan det komma att förändra sättet vi ser på allergier framöver, speciellt riktlinjerna för riskgrupper med benägenhet att utveckla allergi som då med enkla knep skulle kunna förhindra en sådan utveckling.
Framtidens utmaningar
Att förstå varför
Varför bara vissa utvecklar allergi kan forskarna inte svara på idag. Kan vi ta reda på varför kanske vi också kan ta reda på hur allergier kan förebyggas.
Att kunna bota
En utmaning är att få fram en behandling och kunna vaccinera mot alla typer av allergiska besvär.
Öka allmänna kunskaper
Genom tillgänglig och jämlik vård omsätta existerande kunskaper till förbättrad patientutbildning och egenvård.