Frågor om syn

Kan färgseendet rättas till med linser?

Fråga: Jag har två söner som har defekt färgseende när det gäller rött och grönt. I dagarna beställde jag sådana glasögon som sägs korrigera detta så att de ska kunna se och uppleva färger. I samband med detta började jag att fundera varför man inte skulle kunna korrigera detta med hjälp av att byta lins i ögonen. Skulle det vara möjligt? Är det något som det i så fall forskas på? /Jenny

Svar: Jag brukar kalla tillståndet för färgsvaghet i stället för färgblindhet då det låter mindre stigmatiserande. Dessutom så förekommer äkta färgblindhet, det vill säga att se allt i svartvitt, endast hos ett fåtal personer i världen. Det vanligaste är att man som dina söner är grönsvag eller rödsvag vilket förekommer hos cirka 8 procent av alla pojkar och mindre än 1 procent av flickor, och då blandar man samman röda och gröna nyanser. Det har under många år funnits glasögon och även kontaktlinser som förstärker kontrasten i färgerna så att den som är färgsvag lättare kan skilja mellan rött och grönt, men det ger inte upphov till ett ”normalt” färgseende utan det blir bara lite lättare för personen att skilja dessa färger åt. Vad jag vet finns det ingen som har experimenterat med att sätta in dylika linser i ögat, till exempel vid en kataraktoperation, även om det teoretiskt sett inte är otänkbart.

/ Jan Ygge, professor i oftalmiatri

Varför behövs glasögon i rymden?

Fråga: Stämmer det att människor blir blinda eller får nedsatt syn i tyngdlöshet? Varför i så fall? / Karin Lundin

Svar: Det stämmer att vissa av rymdfararna som vistas en längre tid (veckor till månader) i tyngdlöshet får förändrad syn, och då är det framförallt förmågan att se på nära håll som påverkas. För de allra flesta återgår dock synen till det normala när de kommer ner till jorden igen. Förändringarna är små till måttliga och mig veterligen har ingen förlorat synen i rymden. Problemet har varit känt länge och hittills lösts genom att besättningen har tillgång till en uppsättning med glasögon med olika styrkor som de kan använda utifrån eventuellt ökande behov.

Enligt den ledande teorin är det tryckförändringar i skallen till följd av omfördelning av kroppsvätskorna som ligger bakom problemet. Ögonen har normalt ett relativt övertryck vilket håller dem sfäriska och möjliggör deras optiska egenskaper. Detta tryck inne i ögonen påverkas inte så mycket av tyngdlösheten. Däremot stiger trycket i skallen, vilket resulterar i ett ökat tryck mot ögonen och synnerverna som kan påverka ögonen på flera sätt. Det här skulle potentiellt kunna bli ett stort problem då vi planerar längre rymdresor, till exempel till Mars, så just nu bedrivs det mycket forskning i ämnet, bland annat av en grupp vid Umeå universitet. Med fördjupad kunskap om bakomliggande mekanismer finns det förutsättningar för att lindra eller helt undvika dessa problem i framtiden.

/ Lars Karlsson, forskare i omgivningsfysiologi

Varför ser jag stjärnor?

Fråga: Varför ser man stjärnor om man är yr och svimfärdig? / Agnes

Svar: Det som orsakar visuella fenomen när man är yr eller svimfärdig är störningar i blodtillförseln till visuella cortex, alltså storhjärnans mottagningsområde för synintryck. Detta gör att syncellerna aktiveras spontant och det upplevs som visuella fenomen fast ögat och näthinnan inte stimuleras.

/ Rune Brautaset, forskare i optometri

Varför är bara jag färgblind?

Fråga: Jag har en tvillingsyster och vi är ytterst lika både till utseende och personlighet, och när vi testade om vi är enäggstvillingar fick vi svaret 99,9 procents sannolikhet. Ändå har jag defekt färgseende (röd-grön), men inte hon. Hur går det ihop? / Linnea

Svar: Färgblindhet är vanligtvis en genetiskt betingad funktionsnedsättning som man ärver X-bundet recessivt. Det betyder att pojkar (som endast har en X-kromosom) blir färgblinda mycket oftare än flickor (som ju har två X-kromosomer), flickorna ”räddas” av att de oftast har en frisk kromosom också. Eftersom ni är enäggstvillingar så har ni ärvt helt identiska arvsanlag och därmed är det inte troligt att skillnaden i ert färgseende direkt beror på ärvda gener. Det kan i ert fall vara så att utvecklingen av tapparna i näthinnan störts under fosterutvecklingen av någon annan anledning och att det är en sådan icke-genetisk orsak som ligger bakom. En annan möjlighet är att ni har ärvt en färgdefekt och en frisk X-kromosom, men att det främst är den defekta som är aktiv hos dig medan det främst är den friska som är aktiv hos din syster. Fenomenet heter X-kromosominaktivering och finns beskrivet i litteraturen som möjlig orsak till att en enäggstvilling blir färgblind medan den andra inte blir det.

/ Patrik Magnusson, forskare och ansvarig för Svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet

Se med stängda ögon?

Fråga: Jag undrar varför man ibland när man blundar och ligger i ett mörkt rum ändå kan se färger och ibland ljus? /Maria

Svar: Färger och ljus kan förekomma av några olika anledningar när man ligger i ett mörkt rum och även blundar. Plötsliga ljusstimuli, som till exempel en blixt, kan tränga genom ögonlocket och få näthinnans fotoreceptorer att reagera. Om man fysiskt tar på ögat kan man få fotoreceptorerna att reagera och man kommer uppleva ljusfenomen, även färg. Fotoreceptorerna kan även spontanreagera, utan att de stimuleras, vilket kan göra att vi upplever det som ljusfenomen. Även små rubbningar i blodflödet i syndelen av hjärnan kan göra att vi upplever det som ljusfenomen.

/ Rune Brautaset, docent i optometri

Varför ser vi inte bättre?

Fråga: Varför är synfel så pass vanligt som det är i dagens samhälle? Evolutionärt borde det ha utrotats på grund av att det inte är fördelaktigt om man backar till den tiden då jakt var viktigt för att överleva. Jägare som såg dåligt borde ha svultit ihjäl och därmed försvunnit med synfelen. / Emil och Tobias

Svar: Det finns många olika typer av synfel varav de allra flesta är av komplex genetisk natur där ett stort antal gener i arvsmassan bidrar. Hög genetisk risk för synfel kan uppstå genom olika kombinationer av riskgener. Naturlig selektion blir automatiskt ineffektivare när många gener är involverade. Dessutom är det så att gener som minskar risken för närsynthet samtidigt ökar risken för översynthet, och tvärtom. Det gör att det naturliga selektionstrycket för dessa båda vanliga synfel verkar i två motsatta riktningar. Det finns även teorier om att förändringar i livsstilen, med mycket tid inomhus och mycket tid spenderad med fokus på små saker nära, har lett till ökad förekomst av närsynthet. På senare år har ju dessutom selektionstrycket mot alla synfel som går att avhjälpa med glasögon eller linser praktiskt taget helt upphört.

/ Patrik Magnusson, forskare i medicinsk genetik