Frågor om hur kroppen funkar

Hur hänger radon och rökning ihop?

Fråga: Är radon farligt om ingen i familjen röker? /Johan

Svar: Exponering för radon i bostäder ökar risken för lungcancer, både hos rökare och icke-rökare. Den absoluta riskökningen är störst hos rökare, bland annat eftersom bakgrundsrisken är högre i denna grupp. Även exponering för miljötobaksrök, så kallad passiv rökning, ökar risken för lungcancer. Det är dock oklart om passiv rökning samverkar med radonexponering vid uppkomst av lungcancer hos icke-rökare, främst på grund av allt för få studier.
I avsaknad av säkra underlag om motsatsen måste radonexponering anses vara en riskfaktor för lungcancer, även hos icke-rökare som inte utsätts för miljötobaksrök. I vårt land är radon i bostäder den näst viktigaste orsaken till lungcancer, efter rökning, och beräknas orsaka cirka 500 lungcancerfall årligen, varav huvuddelen hos rökare.

/ Göran Pershagen, professor i miljömedicin (april 2024)

Varför blir man kissnödig av stress?

Fråga: Hur hänger stress samman med urinproduktion? Om jag är stressad, exempelvis innan en viktig fotbollsmatch eller en tung tentamen, upplever jag att min urinproduktion sker snabbare. Finns det en evolutionär fördel med det, som att man blir lättare genom att tömma blåsan och lättare kan springa ifrån ett hot? /Hannes

Svar: Det stämmer att njurens produktion av urin ökar under stress som en del av en ”fight or flight”- reaktion.  Det sympatiska nervsystemet aktiveras och adrenalin frisätts och en förhöjd produktion av urin är tillsammans med högre puls och ökad andningsfrekvens en del av denna reaktion. Precis som du nämner kan det antagligen finnas en evolutionär fördel med minskad kroppsvikt genom att göra sig av med kroppens överskottvätska för att snabbare kunna springa från ett hot. Mer antidiuretiskt hormon frisätts också vid stress vilket på sikt bidrar till att minska vätskeförlusten genom att öka vattenupptaget i njurarna. Sedan kan man ju fundera på om det är så ändamålsenligt för nutidsmänniskan att bli akut kissnödig och behöva leta efter en toalett i stressiga situationer.

/ Peter Stenvinkel, professor i medicinska njursjukdomar

När upptäcktes placeboeffekten?

Fråga:  Idag är det välkänt att man behöver kontrollera för placeboeffekten när man till exempel prövar effekten av läkemedel. Men hur och när kom man på det? / Andreas

Svar: Det faktum att kroppsliga symtom kan påverkas av psykologiska processer har man känt till länge, i princip så långt tillbaka i historien som det finns beskrivningar av läkekonst. I antikens Rom fanns en berömd medicinsk författare som hette Galen av Pergamon (år 129–199 efter Kristus) som beskrev människans psyke som en del av kroppens funktioner, och hur dessa två därmed kunde påverka varandra, till skillnad från den rådande uppfattningen att kropp och själ var två olika saker. På ett liknande sätt beskriver Aulus Cornelius Celsus (år 25 före Kristus till 50 efter Kristus) hur patientens förväntningar och en god läkar-patientrelation har betydelse för goda resultat. Däremot dröjer det längre innan vi ser exempel på att man använder placebo som kontrollmetod i behandlingsstudier. 

År 1772 dök ordet placebo (latin: jag ska behaga) upp i medicinska sammanhang för första gången för att beskriva en typ av behandling som läkare använde för att behaga en patient. Det rörde sig alltså inte om en innehållslös behandling, utan ett läkemedel som gavs i ”placebosyfte”. Under samma period växte en skepsis mot diverse mirakelkurer, exempelvis Mesmers ”animaliska magnetism” som påstods bota många olika åkommor. Läkare och vetenskapsmän började ana oråd och år 1784 genomfördes ett experiment i Paris för att testa effekterna av Mesmers metod. Detta var det första kända experimentet där en placebokontroll användes för att avgöra effekten av en medicinsk behandling. Resultatet var nedslående – det fanns ingen skillnad mellan Mesmers metod och placebo. 

Även om man redan i slutet av 1700-talet hade kunskaper om placebo som kontrollmetod skulle det dröja till 1950-talet innan det blev praxis att jämföra läkemedel med placebo i kliniska prövningar. 

/ Karin Jensen, professor i kognitiv neurovetenskap

Kan en människas hjärtslag ta slut?

Fråga: Har människan ett visst antal hjärtslag under sin livstid? Betyder det i så fall att hjärtats livslängd förkortas om fler hjärtslag förbrukas?
/Lars

Svar: Man vet att större djur har långsammare hjärtfrekvens (puls) och lever längre än små djur. Det har lett till den hypotes som du beskriver, att människor och djur har ett visst antal hjärtslag att ”förbruka”. En invändning mot denna hypotes är att fysisk träning innebär ökad puls men har ju samtidigt visat sig förlänga livet. Förklaringen skulle kunna vara att under själva träningen är pulsen förhöjd, men att träning sänker vilopulsen och att under övrig tid är pulsen då lägre än den skulle vara om man inte tränade. Det är således förenligt med hypotesen att fler ”förbrukade” hjärtslag leder till kortare livslängd för hjärtat.
Men det finns många faktorer som påverkar en människas livslängd och hjärtfrekvens skulle i så fall vara endast en liten bidragande orsak. I den mån ”dålig” stress är skadligt så är det av många olika orsaker, inte bara av effekten på hjärtfrekvens.

/ Lars Lund, professor i kardiologi

Vad är fascian?

Fråga: Jag har hört talas om fascian och att den är viktig för hälsan. Vad är fascian? Och finns det forskning som kopplar ihop den med hur vi mår? /Cecilia

Svar: Fascia är en mycket vacker vit, stråkig vävnad när man betraktar den levande. Fascian liknar dina senor och ligament (ledband). De består alla mestadels av seg, kollagen substans, men deras placering och funktioner är olika. Senor förenar dina muskler med dina ben och överför kraft till rörelse. Ligament förenar ett ben med ett annat ben och stabiliserar ledrörelser. Fascian däremot sveper runt alla andra vävnader, exempelvis muskler, ben, senor, och så vidare, och bildar friktionsdämpande höljen som ger struktur och stöd i hela kroppen.

När din fascia är frisk är den avslappnad, flexibel och sträcker på sig när du rör dig. En sjuk fascia ”torkar upp” och drar ihop sig runt dina andra vävnader i kroppen, exempelvis muskler. Detta tillstånd kan leda till försämrad mikrocirkulation, smärta och begränsad rörlighet. Exempel på sådana tillstånd är plantar fasciit, myofascialt smärtsyndrom, frusen skuldra (frozen shoulder) och Dupuytrens kontraktur (vikingasjuka). Generellt kan man säga att fascian fortfarande är en relativt outforskad vävnad.

Ny forskning från Karolinska Institutet och andra internationella universitet visar att långvariga smärtsyndrom från rörelseapparaten, sena och fascia, kan kopplas ihop med en ökad förekomst av sensoriska nerver, smärtreceptorer och vissa smärtreglerande signalsubstanser i dessa vävnader. Fynden kan förhoppningsvis leda till nya behandlingsmetoder.

/ Paul Ackermann, professor i ortopedisk traumatologi (dec 2023)

Funkar choklad bättre än hostmedicin?

Fråga: Jag läste att hostmediciner saknar bevisad effekt. Samtidigt finns indikationer på att choklad lindrar hosta, då den innehåller ämnet teobromin. Varför godkänns mediciner som inte funkar? Och ligger det något i det där med teobromin? Då kunde ju en sådan medicin tas fram så vi slipper äta choklad. / Viktoria

Svar: Begreppet hostmedicin innefattar läkemedel som avser att dämpa hosta, men också läkemedel som avser att främja hosta och exempelvis lösa slem som är svårt att hosta upp. Det stämmer att det finns svagt vetenskapligt stöd för att hostmediciner har effekt, men det betyder inte nödvändigtvis att de saknar effekt.

Vissa av hostmedicinerna har funnits länge och saknar vetenskaplig dokumentation som uppfyller de krav vi skulle ställa i dag. Andra har ett visst stöd för effekt, men ibland är studieresultaten motsägelsefulla. Hosta är också svårare att mäta på ett objektivt sätt än exempelvis blodtryck.

För teobromin finns ett visst stöd för hostdämpande och luftrörsvidgande effekter, men ännu ingen publicerad större klinisk prövning som övertygar. Det har spekulerats i huruvida teobromin via choklad skulle kunna ge större hostdämpande effekt än rent teobromin, men inte heller för det påståendet finns evidens. 

Det pågår en hel del forskning kring olika ämnens effekt på hosta. Bland annat studeras kapsaicin – ett ämne med koppling till förra årets Nobelpris i fysiologi­ eller­ medicin. Vi får hoppas att forskningen bidrar till säkra och effektiva hostmediciner i framtiden. Sedan är det nog en del av oss som gärna tar en chokladbit då och då av helt andra orsaker …

/ Eva Wikström Jonsson, docent i klinisk farmakologi

Påverkar blodgivning blodtrycket?

Fråga: Om en vattenslang är fylld med vatten så är trycket högt och om vi tömmer ut vatten så kommer trycket att sänkas. Funkar det på samma sätt med blodkärlen, om man lämnar blod eller går och åderlåter sig som man gjorde förr i tiden? Jag frågar eftersom mitt eget blodtryck har legat högre under en period då jag har haft ett avbrott från rutinmässig blodgivning. / Johan Bengtsson

Svar: När man ger blod ger man knappt 1/2 liter per tillfälle. Våra kroppar är väldigt bra på att kompensera för denna volymförlust akut genom att de elastiska blodkärlen drar ihop sig något och hjärtat pumpar lite mer. Samtidigt ser njurarna till att spara mer vatten och salter, och stimulerar ny blodbildning. Det är därför man oftast får lite att dricka samtidigt som man ger blod. Det finns inga tydliga studier som visar att blodgivning (eller åderlåtning) ger lägre blodtryck på sikt, men regelbundna blodtryckskontroller i samband med att man ger blod bidrar till bättre medvetenhet om högt blodtryck, som drabbar mer än var annan person över 65 års ålder.

/ Jonas Spaak, överläkare och docent i kardiologi

Kan kopparspiralen göra mig sjuk?

Jag har läst att man kan få Graves sjukdom, eller andra sköldkörtelsjukdomar, av att ha kopparspiral. Tydligen blir kroppen kopparförgiftad och det stör det endokrina systemet i kroppen. Stämmer det?  / Lisa

Nej, det finns inga belägg för att kopparspiral skulle orsaka förgiftning eller Till grund för bedömningen av eventuella hälsorisker vid användning av kopparspiralen NovaT 380, den enda tillgängliga och rekommenderade kopparspiralen i Sverige, ligger ett flertal studier specifikt utförda på just denna spiral. Analys av bland annat frisatt kopparmängd vid användning av NovaT 380 på människa visar att frisättningen av koppar är omkring 30 µg/dygn eller motsvarande 11 mg/år. Den totala frisättningen vid fem års bruk är 55 mg. Den frisatta kopparmängden är omkring 1–3 procent av det dagliga intaget i mat och dryck. Koppar i så låga koncentrationer ”städas undan” genom att det binder till ett särskilt så kallat transportprotein.

Det finns även tidigare studier som gjorts vid utveckling eller utvärdering av andra kopparspiraler. En del data som dokumenteras i samband med att nya mediciner eller medicintekniska produkter tas fram resulterar dock inte i vetenskapliga publikationer utan i rapporter som oftast är sekretessbelagda/konfidentiella. Men ibland kan de lämnas ut från företagen.

En arbetsgrupp inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi har sammanställt de data som finns och kan dra slutsatsen att det inte finns någon koppling mellan Graves sjukdom och kopparspiral.

/ Kristina Gemzell, Professor i obstetrik och gynekologi

Kan huvudvärk bero på vädret?

Man hör ofta att migrän kan utlösas av viss sorts väder, till exempel åska. Stämmer det och vet man vad det beror på? / Pär

Många patienter med så kallad primär huvudvärk, där migrän är den vanligaste formen, rapporterar att deras symtom har koppling till väder och vind. Vetenskapliga studier om effekterna av väder på huvudvärk har dock hittills gett inkonsekventa resultat. Vissa forskningsrapporter har gett stöd för att högt tryck ökar risken för huvudvärk, medan andra tyder på att lågt tryck (som ofta är förknippat med åskväder) ökar risken.

I en av de största studierna på området, med fler än 7 000 deltagare, kunde forskarna koppla både högt lufttryck och hög temperatur till att ett ökat antal personer fick diagnosen primär huvudvärk på en akutavdelning de efterföljande 72 timmarna.

Mekanismerna bakom hur väder-förändringar skulle kunna ge upphov till huvudvärk är idag okända. Vad vi vet är att substanser som leder till att blodkärl vidgas, så kallad vasodilatation, triggar huvudvärk. Hit hör exempelvis signalsubstansen CGRP (calcitonin-genrelaterad peptid). Eftersom vasodilatation också kan vara en konsekvens av både förhöjd kroppstemperatur och lågt lufttryck så skulle det mycket väl kunna vara en gemensam nämnare.

/ Andrea Carmine Belin, docent i neurovetenskap

Varför behandlas inte alla cellförändringar?

Hur resonerar man när man väljer att inte ta bort lättare cellförändringar orsakade av HPV på livmoderhalsen utan i stället väntar för att se hur det utvecklas? Är det inte säkrare för patienten och eventuella partners att behandla direkt?

/ Kent Andersson

För att upptäcka cellförändringar i tid screenas kvinnor i Sverige med cellprov från livmodertappen från 23 till 64 års ålder. Det tas 700 000 prover årligen inom screeningprogrammet. Av dessa cellprover är cirka 3 procent lätta cellförändringar. Avvikande cellprov testas för humant papillomvirus (HPV). Enligt nya riktlinjer ska screeningen från 32 års ålder i stället göras med HPV-test. Om kvinnan då är HPV-positiv tas ett cellprov, som vid avvikelse utreds gynekologiskt.

Fyra av fem kvinnor i fertil ålder smittas någon gång av HPV. De flesta infektioner läker ut av sig själva, men för cirka fem procent blir infektionen kronisk, vilket kan leda till cellförändringar och cancer i livmoderhalsen. Män smittar kvinnor, men hos män läker de flesta HPV-infektioner spontant inom 3–6 månader och risken att bli återinfekterad av en kvinnlig part-ner är minimal. Av de lätta cellförändringarna läker 60 procent ut spontant och majoriteten av dessa är hos yngre kvinnor.

 Behandling av cellförändringar kan medföra risk för komplikationer vid graviditet och förlossning. Det är därför viktigt att inte behandla yngre kvinnor i onödan utan avvakta och se ifall förändringarna läker ut spontant. Däremot hos äldre kvinnor, där läkningen är sämre, är det klokt att utreda och behandla snabbt.

Dock ska man veta att även kvinnor under 30 år som är positiva för HPV-typerna 16 och 18 har en högre risk att på sikt utveckla höggradiga cellförändringar och cancer, jämfört med HPV-negativa kvinnor i samma ålder. Detta betyder att även kvinnor under 30 år som är HPV 16/18 positiva bör följas noggrant.

/ Sonia Andersson, professor i obstetrik och gynekologi

Varför finns PCOS?

Fråga: Hur kan PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, finnas kvar, trots att det leder till minskad fertilitet? Borde inte evolutionen ha selekterat bort syndromet? / Julia, en nyfiken läkarstudent

Svar: PCOS leder till nedsatt fertilitet, inte infertilitet. Många kvinnor med PCOS blir spontant gravida eller kan bli det med hjälp av hormonstimulering eller assisterad befruktning. Dock har de mer graviditetskomplikationer som graviditetsdiabetes och missfall. Det finns en stark ärftlighetsfaktor kopplat till PCOS, dels i form av genetiska faktorer men även i form av epigenetik där mammans förhöjda nivåer av manligt könshormon potentiellt kan påverka det växande fostret.

En förklaring till att PCOS inte har selekterats bort i evolutionen kan vara att de genetiska faktorer som ger upphov till syndromet inte är enbart negativa. Kvinnor med syndromet har ofta välutvecklad muskelmassa och starkt skelett vilket kan ge en ökad prestationsförmåga och därmed vara positivt i vissa idrottssammanhang. Vissa forskare tror att samma egenskaper kan ha utgjort en evolutionär fördel genom att öka chansen för kvinnor och deras barn att överleva i miljöer med knappa resurser. Det kan också vara så att de svåraste formerna av PCOS uppstår i ett samspel mellan genetiska förutsättningar och vår moderna miljö, som bland annat präglas av mycket stillasittande och överflöd av kalorier. Under tidigare delar av mänsklighetens historia kan alltså de negativa effekterna av PCOS ha varit mildare medan de positiva sidorna var mer framträdande än de är idag.

/ Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi

Lyssna på ett poddavsnitt om PCOS.

Vad är det som gör att man dör av elektricitet?

/ Emma Jönsson, lärare

Svar: Elolyckor kan delas in i sådana med låg och högspänning. I våra väggkontakter finns växelström (ström som växlar polaritet) med 50 Hz som räknas som lågspänning. Denna ström kan, på grund av att polariteten växlar, påverka hjärtats rytm och utlösa så kallat kammarflimmer, en snabb och helt oregelbunden hjärtrytm som leder till döden inom fem till tio minuter. Om man får växelström genom kroppen kan det vara svårt att lösgöra sig från kablarna, då musklerna ofrivilligt spänns så att man sitter fast. Vid åska och högspänningsolyckor genom kontakt med kraftledningar är det istället framför allt fråga om inre och yttre brännskador som kan förorsaka stora skador på inre organ.

/ Mårten Rosenqvist, senior professor i kardiologi

Gammal i ung kropp?

Fråga: Vi lever längre, men är vi också yngre? Skulle en läkare kunna säga ”du är 70 men har en fysik som en 40-åring” och baseras det i så fall på något annat än en godtycklig uppskattning? / Viktoria

Svar: Det stämmer att vi lever allt längre och att man brukar säga att vi är friskare än tidigare generationer. I tidningar kan man läsa att ”60 är det nya 40” och liknande. För att förklara vad som menas måste man skilja på kronologisk ålder – som är den faktiska tiden man levt – och biologisk ålder – som är den upplevda åldern där den egna kroppens funktion jämförs mot den allmänna befolkningen. Biologisk ålder kan uppskattas med hjälp av olika hälsodata och mätningar av biomarkörer som är kopplade till åldrandet. Ett exempel är längden på telomererna, änden på våra kromosomer, som förkortas vid varje celldelning. För den enskilda individen är det dock svårt att få en exakt uppskattning av den biologiska åldern. De tester som finns kommersiellt tillgängliga är inte tillräckligt bra än, men om några år kan möjligheterna vara större. Risken att utveckla sjukdomar ökar med den biologiska åldern. Både genetik och miljö (livsstil) påverkar hur vi åldras och vilken biologisk ålder vi har. Yngre generationer har generellt sett lägre biologisk ålder än äldre generationer vid samma kronologiska ålder på grund av att vi lever mer hälsosamt än förut. Därmed lever vi också längre.

/ Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi

Samma blodtryck ung som gammal?

Fråga: Om man har lågt som ung slipper man då problem med högt blodtryck när man blir gammal? / Agnes

Svar: Ja, chansen att slippa få högt blodtryck ökar om man har lågt blodtryck när man är ung. Det är dock ingen garanti att blodtrycket förblir lågt hela livet. Dels kan olika tillstånd som höjer blodtrycket uppstå (så kallad sekundär hypertoni). Dels stiger blodtrycket med tilltagande ålder hos de flesta personer. Risken för högt blodtryck med stigande ålder minskar dock om man börjar från en lägre nivå.

/ Jan Östergren, professor i medicin

Vad är poängen med värmevallningar?

Fråga: Det mesta i naturen har ju en mening. Finns det någon mening med värmevallningar, vad har de för uppgift? Har även andra däggdjur värmevallningar i samband med klimakteriet? / Nyfiken och undrande

Svar: Värmevallningar i samband med klimakteriet är vanligt och drabbar upp till 75 procent av alla kvinnor. Omvänt finns det kvinnor som passerar klimakteriet utan några som helst symtom eller mycket lindriga sådana. Man brukar förklara variationen i symtom med bland annat genetik eftersom det finns samband mellan hur mödrar och deras döttrar upplever klimakteriet. Värmevallningar hänger ihop med avtagande östrogenproduktion från äggstockarna och anses bero på rubbad temperaturreglering som normalt stabiliseras av östrogen i mellanhjärnan (hypotalamus). Även män kan få liknande symtom vid brist på testosteron, som vid behandling av prostatacancer. Vad vi vet finns det inget särskilt ändamål med värmevallningar, utan dessa symtom uppfattas mest som besvärliga. Tänkvärt är att medellivslängden för kvinnor har ökat stadigt under de senaste 100 åren medan åldern för sista mens (menopaus) har legat relativt stabilt på i genomsnitt drygt 51 år. För cirka hundra år sedan levde kvinnor i mindre än 10 år efter menopaus medan vi idag lever mer än en tredjedel av livet efter menopaus! Det återstår att se om menopausåldern kommer att förskjutas med tiden. De flesta djurslag har inte klimakterium utan slutet på den reproduktiva perioden blir även slutet på livet. Vissa djurslag, som valar, kan dock leva länge efter att de har slutat att reproducera sig. Om de har samma symtom som hos kvinnor i samband med klimakteriet är däremot inte känt.

/ Angelica Lindén Hirschberg professor i obstetrik och gynekologi

Kan ungt blod föryngra kroppen?

Fråga: Jag undrar om det går att frysa in sitt blod när man är ung för att sedan injicera det när man blir äldre för att motverka ålderströtthet? Kan man få göra det lagligt i Sverige nu eller i framtiden? / Amanda Roa Torén

Svar: Det finns inga sådana möjligheter i dag, men ny forskning tyder på att det medicinskt sett kanske inte är ett helt otänkbart framtidsscenario. Ända sedan 1950-talet har man känt till att blod från unga möss kan få vävnader i äldre möss att fungera bättre. Det finns faktorer i ungt blod som verkar kunna aktivera stamceller i gammal vävnad, vilket bidrar till att en del av de skador som finns i åldrad vävnad repareras. Nyligen har forskare visat att ungt blod kan förbättra hjärnans funktion och leda till bland annat bättre minne. Man har också kommit fram till att en faktor som isolerats från ungt blod, proteinet GDF11, ensamt kan förbättra funktionen hos gamla hjärtan och muskler samt leda till ökat blodflöde och nervnybildning i delar av hjärnan. Allt detta gäller möss och det återstår att ta reda på om liknande effekter kan uppnås hos människor. Ett eventuellt framtida läkemedel måste också visas vara säkert, så att aktivering av stamceller inte medför ökad risk för till exempel ohämmad celldelning och cancer.

/ Bengt Winblad, professor i geriatrik

Hur ofta byts cellerna ut?

Fråga: Hur lång tid tar det för kroppen att reproducera alla sina celler?  / Vladimir Nyberg

Svar: En vanlig myt säger att alla våra celler ersätts med några års mellanrum. Vi vet att det inte stämmer, men faktum är att vi ännu inte har en samlad bild av hur snabbt alla våra celler omsätts. Vi vet att olika celltyper nybildas olika snabbt. I vävnader med högt slitage, såsom huden och insidan av tarmarna, är omsättningen av celler hög. Där ersätts nästan alla celler inom loppet av bara några dagar eller veckor. I andra vävnader är omsättningen lägre. En av tio fettceller, och bara en av hundra hjärtmuskelceller, förnyas per år. I hjärnan förnyas de flesta nervceller inte över huvud taget, förutom i några små specialiserade områden där nya nervceller ständigt bildas. I kroppen finns alltså stor variation, och forskning pågår för att försöka svara på din fråga.

/ Jens Magnusson, stamcellsforskare

Hur länge håller en njure?

Fråga: Hur länge kan en transplanterad njure fungera utan att behöva ”renoveras”? / Yudichi

Svar: Det enkla svaret på frågan är 40-50 år, men det är många saker som påverkar. När vi idag ser njurtransplantat som har fungerat i så mycket som 40 år innebär det också att patienterna transplanterades på den tid då relativt få transplantationer utfördes och med en behandling som var annorlunda än den vi idag kan erbjuda. Även om njurtransplantation startades i mitten av 60-talet i Sverige så var det inte förrän under 80-talet som behandlingen blev alltmer vanlig i och med nya mediciner som minskade risken för avstötning. Vi kan därför räkna med att dagens transplantat kan fungera ännu längre. En långsam avstötning kan förkorta livslängden på njuren. Det kan motverkas med immunhämmande medicinering som dock kan ge biverkningar som förkortar både transplantatets och mottagarens livslängd. Vi har idag inget sätt att se vilka mottagare som möjligen på sikt skulle klara sig utan immunhämmande läkemedel. Ett gott samarbete mellan patient och sjukvård kring noggrann medicinering och uppföljning är därför ett viktigt inslag för att säkerställa en god organfunktion under lång tid. En viktig del av forskningen idag gäller just att förbättra långtidsöverlevnaden hos transplantat och mottagare genom att minimera behovet av läkemedel.

/ Bo-Göran Ericzon, professor i transplantationskirurgi

Varför föds människor ibland med extra organ?

Fråga: Varför har en del människor fler än två bröstvårtor? / Elis

Svar: En eller flera extra bröstvårtor kan förekomma, vilket har beskrivits av de lärde sedan antiken. Forskningen ger dock inte en klar bild av hur vanligt det är. Anlagen för att utveckla bröstvårtor (och bröst) utvecklas tidigt under fosterperioden, innan manligt och kvinnligt kön utvecklas, vilket är skälet till att även män har bröstvårtor. Charles Darwin diskuterade förekomsten av extra bröstvårtor i sitt viktiga verk The descent of man (1871), Människans härledning i svensk översättning. Han tänkte sig att detta var en så kallad atavism, en rest från evolutionen, som ibland släpps fram när vi utvecklas. Många andra däggdjur har som bekant fler än två bröstvårtor och Darwins hypotes låter rimlig, men är förmodligen inte korrekt (i motsats till nästan allt annat han har uttalat sig om!). Snarare kan de betraktas som något av ett ”olycksfall i arbetet” under kroppens utveckling. En indikation på detta är att de kan dyka upp lite varstans på kroppen, även om det är vanligast att de sitter längst två ”linjer” på bröst och mage. Cancer kan utvecklas i dem liksom i vanliga bröst, och ibland orsakar de obehag och får opereras bort av det skälet. Ovanliga fall har beskrivits, där ett tredje bröst utvecklats, fullt fungerande vid amning.

/ Johan Frostegård, professor i medicin

Säger kroppen till att det är dags för barn?

Fråga: Många kvinnor, och även män, känner i 30-årsåldern att den ”biologiska klockan” tickar och att det är dags att skaffa barn. Pågår det processer i kroppen eller hjärnan under just de åren som ger upphov till känslan? Eller inbillar man sig detta bara, blir uppfostrad på det sättet eller påverkad av samhällets normer och värderingar? / Lisa-Marie

Svar: Jag känner inte till någon forskning som visat strukturer eller processer i hjärnan som direkt signalerar att det är dags att börja reproducera sig. Statistik från olika delar av världen visar att åldern vid första barnet varierar från i genomsnitt 18 år i många fattiga länder till runt 30 år i många rika länder. Det tyder på att kunskap, ekonomi och kultur är mer avgörande än biologi. I våra epidemiologiska studier om medicinska risker har vi försökt närma oss vad som är den biologiskt optimala åldern vid första barnet. Vi har då tittat på allvarliga, men sällsynta, graviditetsutfall som fosterdöd och mycket för tidig födsel, men också på risken för analsfinkterskada vid vaginal förlossning. Riskökningen i dessa fall är mest påtaglig efter 35 års ålder. För den enskilda kvinnan är riskerna väldigt små, men den som vill ha fler än ett barn och samtidigt minimera åldersrisken bör helst få första barnet före 30-årsåldern.

/ Ulla Waldenström, senior professor i omvårdnad

Varför blir sterilisering vanligare?

Fråga: Jag har hört att det blir allt vanligare att män steriliserar sig. Stämmer det och vad beror det på? Är det inte många som ångrar sig senare i livet? / Jacob

Svar: Det stämmer, de senaste åren har en fördubbling skett i Stockholms län. Samtidig har det skett en minskning av användningen av preventivmedel hos kvinnor, vilket är kopplat till oro för biverkningar. Min gissning är att fler män väljer att ta ett långsiktigt ansvar för att undvika graviditet. Ingreppet sker genom att sädesledarna, de som för spermierna vidare till penisen, knyts eller skärs av. Det är en mycket effektiv preventivmetod. Om 100 kvinnor under ett år förlitar sig på mannens sterilisering så blir färre än 1 gravid. En eventuell graviditet beror på att det kan ta upp till tre månader innan spermierna helt har försvunnit eller att sädesledarna har vuxit ihop igen. Hur många som ångrar sig finns det mig veterligen ingen statistik på, men ingreppet är inte helt permanent. Antingen kan sädesledarna opereras ihop igen eller ”knuten” knytas upp. Sterilisering och kondom är de två preventivmetoder som finns tillgängliga för män idag. Även om båda har sina fördelar finns det ett stort behov av fler alternativ. Vår forskargrupp på Karolinska Institutet planerar ett projekt där vi ska undersöka ett nytt hormonbaserat preventivmedel för män.

/ Niklas Envall, doktorand

Hur länge går det att leva i rymden?

Fråga: Hur länge överlever en människa som släpps ut i rymden utan rymddräkt och håller andan så länge det går? / Thomas

Svar: Hur länge går det att leva i rymden? Inte så värst länge! Ombord på ISS, den internationella rymdstationen, är trycket ungefär som vid havsytan här på jorden och temperaturen är drygt 20 °C. Utanför stationen är det dock nästan vakuum och beroende på om du vistas i skuggan eller solen skiftar temperaturen mellan -160 och +120 °C. Både trycket och temperaturen utanför ISS är dödligt men mest akut är det låga trycket. När kroppen utsätts för vakuum kommer luften i lungor, mage och tarmar kraftigt att öka i volym vilket leder till allvarliga skador på många organ. Och om du till exempel håller andan kommer lungorna att brista. Gas som naturligt är löst i kroppsvätskorna kommer också att ”bubbla upp” likt bubblorna i en flaska champagne som korkas upp. Bubblorna kommer sedan att bilda proppar i blodbanor och lungor vilket leder till medvetslöshet inom cirka 15 sekunder när hjärnan inte längre får syre, och efter cirka en minut inträffar en fullständig cirkulationskollaps vilken är dödlig om inte trycket snabbt återställs. Inför månresorna under Apolloprogrammet på 60-talet utförde NASA studier med schimpanser som utsattes för vakuum. Aporna fick många skador men överlevde drygt tre minuter vid vakuum utan bestående neurologiska men. Så, stanna helst inuti rymdstationen och om du ändå hamnar utanför, håll inte andan!

/ Lars Karlsson, forskare i omgivningsfysiologi

Är det okej att knäcka fingrarna?

Fråga: Vad händer när man ”knäcker” med fingerlederna? Är det farligt? / Gona Baftiri

Svar: Orsaken till ljudet vid fingerknäckande har under lång tid varit debatterat. Den senaste forskningen är utförd med magnetkamera, där man visat att det ”knäckande” ljudet uppstår till följd av gasutformning. Med magnetkameran kunde man, samtidigt som ljudet uppstod, tydligt visa hur gas bildades mellan ledytorna när benen separerades från varandra genom dragning. Detta fenomen, som kallas tribonucleation, visar alltså att det är själva gasbildningen, som orsakar ljudet, och inte att det uppkommer när bildade gasbubblor spricker, vilket den tidigare teorin menat.

/ Seppo Koskinen, professor i bild- och funktionsmedicin

Svar: En studie har jämfört 74 individer som regelbundet knäckt sina fingrar med 226 personer som inte gjort det. Artros/ artrit var lika vanligt i båda grupperna men i den senare gruppen hade något fler svullna händer och överlag lägre handstyrka. En läkare har rapporterat att han knäckt fingrarna i enbart sin vänstra hand flera gånger dagligen under hela sitt liv, men aldrig dem i sin högra hand. Efter mer än 50 års knäckande visade en röntgenbild vare sig artrit eller artros i någon hand. Men naturligtvis räcker inte ett enda exempel som bevis. Sista ordet är kanske inte sagt men jag tror i alla fall inte att du behöver oroa dig alltför mycket.

/ Ronald van Vollenhoven, reumatolog och professor i klinisk behandlingsforskning

V­ad är gla­sshuvudvärk?

Fråga: Ibland när jag äter glass eller dricker något kallt får jag plötsligt intensiv huvudvärk som om hjärnan fryser till is. Vad är det som händer? / Greta

Svar: Kortvarig, plötslig huvudvärk efter att man ätit eller druckit något kallt, så kallad ”glasshuvudvärk” är vanligt och har till och med en egen diagnos i den internationella huvudvärksklassifikationen. Huvudvärken är oftast lokaliserad till pannan eller tinningen och uppträder inom några minuter efter att man ätit eller druckit något kallt. Den är vanligare hos individer som har migrän. Enligt en teori uppstår huvudvärken genom att kylan aktiverar köldkänsliga mottagare i gommen, så kallade TRPM8-receptorer. Detta leder till att blodflödet ökar för att värma upp hjärnan, vilket orsakar huvudvärken. Huvudvärken kan också vara överförd, så kallad refererad smärta, det vill säga den sitter i gommen men upplevs som huvudvärk. / Malin Ernberg, professor i klinisk oral fysiologi

Behövs alla organ?

Fråga: Finns det organ som är onödiga i kroppen (utöver blindtarm och visdomständer)? / Bodil Lindqvist

Svar: Om man definierar ”organ” brett så kan man nog säga att det finns några onödiga organ. Blindtarmen är ett vanligt men omdebatterat exempel. Somliga menar att den trots allt kan har en betydelse för bakteriefloran i tarmen och för tarmens immunologi. Jag känner dock inte till några belägg för att det skulle gå sämre för blindtarmsopererade personer. Ett annat exempel är männens bröstvårtor, som är en sorts rest från fosterutvecklingen. Alla foster utvecklas till en början likadant men ett testosteronpåslag styr sedan ungefär hälften av fostren mot manligt kön – men då är redan anlagen till bröstvårtor färdiga. Att naturen uppenbarligen inte har brytt sig så mycket om männens bröstvårtor visar att våra kroppar inte alls är perfekt anpassade, utan tvärtom ofta bara hyggligt anpassade. En ingenjör hade knappast konstruerat sådana. Än mindre hade han eller hon låtit luftstrupe och matstrupe korsas så att man kan sätta saker i halsen och dö, eller låtit kvinnornas förlossningar vara så väldigt komplicerade jämfört med i stort sett alla andra djurs. Somliga organ eller kroppsdelar är ett slags rester från tidigare arter från vilka vi utvecklats. Ett sådant är svanskotan, en rest från svansen som behövs om man är apa och klättrar i träd. Något liknande kan gälla för visdomständerna, som är säte för infektioner och ställer till mycket besvär. Människan har blivit mer gracil, med minskande storlek på käken, och det är möjligt att visdomständerna inte hängt med riktigt i denna utveckling. / Johan Frostegård, professor i medicin

Varför gör det ont att växa?

Fråga: Varför får man växtvärk på natten? / Petra

Svar: Många barn klagar över smärtor i knän eller underben, särskilt på kvällar eller nätter. Typiskt för växtvärk är att den är dubbelsidig eller byter sida. Vi vet inte varför barn får växtvärk, eller varför det är värre på natten, men det finns en hypotes om att det beror på att en snabbare tillväxt i skelettet sker just då. Om värken inte ger med sig eller om värken kommer på dagen bör man söka läkare för bedömning. Det gäller också om barnet får svårt att gå, börjar halta eller om värken endast är i ena benet eller alltid på samma ställe.

/ Lars Sävendahl Professor i pediatrik