Frågor om mat och hälsa

Får man fettlever av socker?

Fråga: Jag har läst en studie om att 75 procent av de med fettlever har icke-alkoholrelaterad fettlever. Fetma, diabetes, ålder, manligt kön, insulinresistens och ärftlighet är riskfaktorer som tas upp. Min undran är, vad vet man kring ämnet fettlever och levercirros när det kommer till stort intag av socker under lång tid? /Christina

Svar: Mycket riktigt orsakas fettlever idag inte bara av alkohol utan även till stor del av andra faktorer så som fetma och typ 2-diabetes. Det finns studier som tyder på att högt sockerintag ökar risken för fettlever, men det är i de studierna svårt att skilja ut den direkta effekten av socker från till exempel ett generellt högt kaloriintag. I förlängningen innebär fettlever ökad risk för levercirros, skrumplever, men det saknas idag tydliga bevis för att koppla just sockerintag till utveckling av levercirros.

/ Axel Wester, forskare i epidemiologi

Får laktosintoleranta i sig all näring?

Fråga: Jag undrar om laktosintoleranta får i sig lika mycket näring som icke laktosintoleranta? Jag har förstått det som att uppblåstheten som upplevs vid laktosintolerans beror på att bakterier, snarare än enzymet laktas, bryter ned laktosen. Kan sockret ändå absorberas tack vare bakterierna? Eller blir det bara fisar av allt? / Måns

Svar: Det enkla svaret på din fråga är nej, men det finns några olika saker att tänka på eftersom laktosintolerans inte är ett enhetligt begrepp. Av din fråga att döma så sätter du likhetstecken mellan laktosintolerans och brist på enzymet laktas. Det är emellertid inte hela sanningen.

De flesta människor har detta enzym endast som barn. Majoriteten av den ursprungliga svenska befolkningen har dock en mutation som gör att de behåller enzymet i vuxen ålder. Ungefär 5 procent av vuxna saknar enzymet. Hos många invandrargrupper är andelen som saknar enzymet betydligt högre. Laktos som inte spjälkas av tunntarmens enzymer kommer att spjälkas av bakterierna i tarmen. De tenderar att göra lite olika saker av laktos som till exempel mjölksyra, som sedan blir energi för andra bakterier. Den bakteriella spjälkningen leder till produktion av gaser, mest koldioxid och vätgas med symtom som uppblåsthet, gaser och diarré. Mellan 10 och 15 procent av befolkningen upplever sådana symtom av laktos trots att de har normal enzymnivå. Denna form av laktosintolerans, tror man (ingen vet med säkerhet) kan bero på bakterieflorans sammansättning i tarmen. Den bakteriella spjälkningen av laktos ger i vart fall inte någon näring till individen.

/ Greger Lindberg, professor i medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Behöver vi dricka till maten?

Fråga: Är det bra, dåligt eller irrelevant för matsmältningen att dricka vatten till maten? / Ann

Svar: Du behöver dricka ungefär en och en halv liter vatten eller vätska per dag för att kroppens metabolism ska fungera, och man kissar ungefär lika mycket. För de flesta spelar det ingen roll för matsmältningen om man dricker till maten eller mellan måltiderna. De som har besvär med dyspepsi (magkatarr) eller orolig tarm (IBS, irritable bowel syndrome) rapporterar ofta att vätskeintaget i relation till övrig föda har betydelse, men det finns inget entydigt mönster och därför är det svårt att ge evidensbaserade råd. Kroppen reglerar själv törsten, och därmed när du behöver dricka. Det är alltså ingen vits med att dricka ”för mycket”. Modetrenden att ha en vattenflaska att ”pimpla” ur i tid och otid har inget med bättre hälsa att göra, även om njurfunktionen hos en frisk person gör att det inte är skadligt.

/ Lars Agreus, senior professor i allmänmedicin

Varför blir vi törstiga?

Fråga: Jag undrar vad det är för signaler som släcker vår törst när vi dricker, så att vi inte vill dricka mer? Gör socker att signalerna förminskas? Om vi är törstiga och dricker till exempel saft så kan vi ju ofta dricka mycket mer än om vi bara dricker vatten. / Elina Nilsson

Svar: Den vanligaste orsaken till törst är vätskebrist när vi inte druckit tillräckligt eller att vi förlorat vätska i form av svett. När kroppen har vätskebrist ökar osmolaliteten, koncentrationen av lösta partiklar, i blodplasman. I hjärnans törstcentrum i hypothalamus finns celler som känner av osmolaliteten i plasma och svarar med att utlösa en känsla av törst. Hjärnan ser samtidigt till att till exempel öka produktion av ett hormon som minskar urinproduktionen för att spara på vätska. När vätskebalansen är återställd släcks törsten. Hur snabbt törsten släcks beror på hur stor vätskebristen är, hur mycket vätska man behöver dricka. Känslan av törst kan tillfälligt lindras genom att till exempel fukta munnen med svalt/kallt vatten eller suga på en isbit. Hunger och törst regleras av olika mekanismer och när man äter och dricker samtidigt, då minskar både hungern och törsten. Att det är lättare att dricka saft än bara vatten kan bero på smakupplevelsen. Att ofta dricka sockerhaltiga drycker är inte att rekommendera då det kan påverka hälsan negativ. Sockret i drycken kan också leda till ökad törst. Törst kan också upplevas i samband med stress och muntorrhet eller om blodvolymen minskar till följd av blödning. Hos äldre personer kan förmågan att känna törst vara nedsatt på grund av försvagad känslighet i kroppsliga mekanismer som svarar på förändringar i kroppens vätskebalans.

/Nana Waldréus, forskare i omvårdnad

Kan ananas döda cancerceller?

Fråga: Jag läste nyligen att ananas innehåller enzymet bromelain som ska kunna göra så att cancerceller begår självmord och dör, stämmer detta? / Jenny

Svar: Bromelain är ett protein som finns i ananas och som tillhör en grupp enzymer som kallas proteaser. Proteaser är specialiserade på att bryta ner andra proteiner. I våra kroppar är dessa typer av enzymer viktiga för nedbrytning av mat och upptag av näring i tarmarna, samt vid en rad olika sjukdomsprocesser som inflammation och cancer. När det gäller bromelain och cancer finns en del studier som antyder att bromelain kan ha tillväxthämmande effekter på cancerceller. I vissa fall har bromelain även visat sig kunna få cancerceller att ”begå självmord” genom att aktivera en process som kallas apoptos. Apoptos står för programmerad celldöd, och är ett program som kan aktiveras där olika molekyler samarbetar för att framkalla celldöd. Apoptos aktiveras kontinuerligt i våra kroppar då äldre celler städas undan för att göra plats för nya.

Men apoptos kan ibland även triggas av utomstående faktorer, exempelvis vid inflammation då infekterade celler kan städas undan genom apoptos. När det gäller bromelains förmåga att framkalla apoptos är de flesta studier gjorda på cancerceller som odlas i  plastskålar, det vill säga utanför kroppen. Det är ännu inte klarlagt om bromelain har den effekten i djurmodeller och inga studier har gjorts på människa. Sammantaget kan man säga att det inte finns bevis för att bromelain skulle kunna användas för cancerbehandling.

/ Jonas Fuxe, cancerforskare

Finns måndagshunger?

Fråga: Jag har hört talas om att skolbarn äter mer mat på måndagar. Stämmer det och vad beror det på? / Viktoria

Svar: Måndagshunger är ett begrepp som många som har jobbat med skolmåltider har hört talas om, och vissa hävdar bestämt att det förhåller sig på det sättet. Trots detta saknas det bra belägg för detta. Och dessutom påstås en rad potentiella, ibland motstridiga, förklaringar till varför det skulle kunna vara så – till exempel att elever får för lite mat eller för mycket av fel mat på helgerna, eller för mycket eller för lite sömn. Det vore såklart intressant att reda ut om detta med måndagshunger stämmer – är det ett tecken på ett folkhälsoproblem eller handlar det om en seglivad myt? Förhoppningsvis kan vi säga något mer definitivt relativt snart då måndagshunger är ämnet för en examensuppsats i nutrition under vårterminen 2019. Vi kommer att titta på konsumtionsdata på skolnivå och se om det äts mer på vissa veckodagar och om skolans socioekonomiska position spelar roll. Detta görs med hjälp av data som har inkommit via SkolmatSverige, ett verktyg som tagits fram av bland annat Karolinska Institutet där skolor kan utvärdera, utveckla och dokumentera kvaliteten på sina skolmåltider.

/ Emma Patterson, forskare i nutrition

Är varmvatten drickbart?

Fråga: Ska man helst dricka varmt eller kallt kranvatten? Jag hörde att varmt kranvatten innehåller mer bakterier, stämmer detta?/ Maibel

Svar: Jag skulle tro att bakgrunden till frågan är risken för tillväxt av legionellabakterier i vattenledningar och vattenbehållare. Dessa bakterier förekommer naturligt i miljön och växer till som bäst strax under 40 grader. Därför bör man ha minst 50 grader på varmvattnet (men ej över 65 grader på grund av risken att skålla sig). Att dricka vatten med dessa bakterier anses inte kunna ge problem, men det finns risk för så kallad legionärssjuka, en allvarlig lunginflammation, vid inandning av vattendimma som innehåller bakterierna, till exempel vid dusch. Det finns dock andra skäl att helst välja kallvatten för förtäring. Kopparledningar är vanliga för varmvattnet, vilket kan orsaka förhöjda kopparhalter i vattnet. Metaller som finns i komponenter i kranar och kopplingar, framför allt bly och nickel, fälls ut i både varmvatten och kallvatten när det blir stående i ledningarna. Bly kan vara skadligt vid långvarig exponering, även i relativt små mängder. Därför har man utvecklat blyfria kökskranar som nu finns på marknaden. I äldre varmvattenberedare kan det dessutom finnas lödningar som innehåller tungmetaller, och då är det ju varmvattnet som blir kontaminerat. Mitt råd är därför att alltid spola flera sekunder på morgonen eller efter bortavaro, innan man tappar upp vatten för förtäring, samt att helst ta kallvatten, framför allt till barn.

/ Marie Vahter, professor i miljömedicin

Får man cancer av coca-cola?

Fråga: Jag har hört att det finns ett samband mellan coca-cola och koloncancer. Stämmer det? Är andra hälsoeffekter studerade?
/ Andreas

Svar: Läskedrycker innehåller mycket socker (gäller ej light-varianter) och kan därmed bidra till övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för många sjukdomar som exempelvis diabetes, cancer och hjärtkärlsjukdomar. De flesta stora befolkningsstudier har dock inte kunnat visa att konsumtion av coca-cola och andra läskedrycker ökar risken för koloncancer eller andra vanliga cancerformer. Däremot har flera stora studier visat att en ökad risk för diabetes och eventuellt hjärtkärlsjukdomar. På grund av den höga sockerhalten i läskedrycker kan högt intag av dessa även bidra till karies. Förutom socker innehåller coca-cola små mängder koffein som kan ha en blodtryckshöjande effekt.

/ Susanna Larsson, forskare i nutritionsepidemiologi

Vad vet vi om gurkmeja?

Fråga: Det skrivs mycket om hälsoeffekter av gurkmeja. Finns det något stöd forskningen? / Sanna

Svar: Gurkmeja (Curcuma longa) är en vanlig ingrediens i det indiska köket med en svagt bitter smak som påminner om ingefära. Växten har sedan länge också använts i både Kina och Indien som traditionell medicin vid olika hälsobesvär såsom matsmältningsbesvär, leverbesvär, hudproblem, inflammationer, menstruationssmärtor, dålig sårläkning och ledvärk. I modern forskning har det gula pigmentet kurkumin, som utgör cirka 3 procent av gurkmeja, rönt stort intresse och legat till grund för fler än 12 000 forskningsartiklar. En del studier, ofta gjorda i celler eller i djurförsök, antyder att kurkumin har en potentiell förmåga att ge skydd mot cancer, diabetes och hjärtkärl-sjukdom. Många, men inte alla, av de kliniska studier som gjorts har visat att gurkmeja (500 mg/dag) har gynnsamma effekter på markörer för inflammation och oxidativ stress och blodfetter. Då det saknas större randomiserade studier vet vi dock ännu inte säkert om dessa förändringar verkligen kan minska risken för sjukdom. Jag hoppas att i min egen forskning få möjlighet att undersöka om regelbundet intag av kurkumin kan ha gynnsamma effekter på inflammation och tarmflora hos kroniskt njursjuka patienter. Tills de mer än 100 kliniska studier med gurkmeja som just nu pågår har gett oss svar bör vi dock kunna fortsätta att inta detta högintressanta gula födoämne då USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet, FDA, har listat det som ett säkert födoämnestillskott.

/ Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin

Är ekologiskt nyttigare?

Fråga: Har ekologiskt odlade grönsaker generellt ett högre näringsinnehåll? / Janos

Svar: Det finns mycket forskning kring halten av näringsämnen i ekologiskt jämfört med konventionellt producerade frukt och grönsaker. Skillnaderna är ganska små och har troligen ingen betydande effekt för hälsan. Ekologiskt producerad mat innehåller i genomsnitt cirka 20 procent högre halt av polyfenoler, till följd av den generellt lägre växtnäringstillförseln i ekologisk produktion. I begreppet polyfenoler döljer sig flera tusen substanser, bland annat många av de ämnen som ger frukt och grönsaker sina färger. När det gäller mineraler eller vitaminer så finns det inga eller bara små skillnader som härrör från produktionssystemet. Däremot finns det annat som talar för ekologiskt lantbruk, och för de metoder som används där. Restriktioner för användning av bekämpningsmedel leder exempelvis till att konsumenter i minskad omfattning exponeras för kemiska bekämpningsmedel. Epidemiologiska studier pekar på att vissa insektsmedel kan vara skadliga för hjärnans utveckling.

/ Axel Mie, forskare i analytisk kemi

Är frystorkat kaffe onyttigt?

Fråga: Efter att ha läst artikeln ”Den nyttiga drogen” om kaffets väl och ve kvarstår en fråga kring de olika kaffesorterna i sig. Kaffets mer negativa effekter är tydliga i kokkaffe till exempel. Men ett slags kaffe som aldrig tas upp i artiklar och undersökningar är det frystorkade, det så kallade Neskaffet. Finns det fakta kring detta också? Vad innebär själva frystorkningen i positiv eller negativ bemärkelse? / Kelly Lindblom

Svar: Jag känner inte till någon studie som undersökt sambandet mellan konsumtion av frystorkat kaffe/snabbkaffe specifikt och insjuknande i olika sjukdomar. Eftersom snabbkaffet har tillagats till färdig kaffedryck genom bryggning och därefter frys- eller spraytorkats så är hälsoeffekterna av snabbkaffe troligen samma som för bryggkaffe. Men för att helt säkert kunna besvara frågan skulle det alltså behövas göras mer forskning.

/ Susanna Larsson, forskare i nutritionsepidemiologi

Hur känner barn igen bra mat?

Fråga: Kan barn från början skilja på bra eller dålig mat? Lär de sig föredra mat med söt smak genom bröstmjölken, eller är det inprogrammerat från början? Gäller det även fet mat, då bröstmjölk ofta har hög fetthalt? / Agneta

Svar: Antagligen föds man med en förmåga att identifiera giftig mat, vilket är viktigt ur evolutionär synvinkel. Barn tycker därför oftast inte om grönsaker, då det finns flera giftiga växter. Nyfödda tycker inte om salta, sura och beska smaker. Men de gillar sött och umami, den femte grundsmaken. Man har sett att om man tillsätter söta lösningar i fostervattnet så sväljer barnen mer vatten medan bittra smaker minskar sväljbeteendet. Man har även sett att nyfödda börjar suga mer när de utsätts för söta smaker och umamismaker. Bittra smaker är tydligast negativa, barnen börjar då vifta med armarna, och minskar sugbeteendet. Man har också sett att barn till mammor som ätit mycket morot under sista delen av graviditeten och under amning väljer att äta mer av mat som smakar morot än de barn vars mammor inte gjorde detta. Smakerna under graviditet och amning kan alltså påverka senare preferenser. Efter de första åren så har sociala faktorer och miljöfaktorer större påverkan av matval än de tidigt inlärda preferenserna. Barn som får prova smaker de är skeptiska till under positiva förhållanden kan lära sig tycka om dem medan barn som tvingas äta viss sorts mat snarare får en aversion mot den.

/ Hugo Lagercrantz, senior professor i pediatrik
Jakob Frie, forskare i pediatrik

Borde nyttig mat vara billigare?

Fråga: Jag tycker frukt och grönsaker borde vara billigare och chips och godis dyrare så att fler väljer de nyttigare alternativen. Finns det forskning som undersökt ifall det är en strategi som fungerar? / Cissi

Svar: Jag tror nog att det är många som delar din åsikt! Det finns flera exempel på att sockerskatt påverkar, exempelvis i Berkley i USA så medförde en drygt tioprocentig skatt på läsk en 20-procentig minskning i konsumtionen. Eftersom kostnaden således påverkar vad vi köper så skulle rimligen en sänkning av priset för nyttiga varor i samband med höjning av det som bör konsumeras i mindre mängd ge en större positiv effekt. Såvitt jag vet så är det inte studerat vetenskapligt. Men din tanke ligger nära ett förslag som lagts fram i Sverige avseende ”söt skatteväxling” det vill säga att skatt på socker skulle finansiera ett borttagande av moms på färsk frukt och färska grönsaker. En fördel med ett sådant förslag är också att det inte skulle medföra dyrare levnadsomkostnader för familjer med svagare ekonomi. Men det är inte bevisat att det skulle ge bättre effekt än enbart en skatt på socker/godis/ läsk.

/ Claude Marcus, professor i pediatrik

Varför tål svenskar mjölk?

Fråga: Stämmer det att vi i Sverige tål laktos extra bra? Varför är det så? /Cecilia

Svar: Laktosintolerans i vuxen ålder är det normala för människan. När vi föds har tarmens epitelceller förmåga att bilda enzymet laktas som bryter ner laktos, mjölksocker, i modersmjölken. Den genetiska koden för laktas finns i den så kallade LCT-genen, men det normala är att denna gens produktion nedregleras av en annan gen, MCM6, när vi blir vuxna. Det leder till att laktos istället bryts ner av tarmens bakterier, vilket kan leda till symtom som gasbildning, diarré och uppblåsthet, det vill säga laktosintolerans. Detta ska inte förväxlas med mjölkallergi eller annan överkänslighet då immunförsvaret är aktiverat. De flesta svenskarna har dock en mutation i MCM6 som gör att de förblir laktostoleranta livet ut. Mutationen är mindre vanlig bland personer med ursprung i Finland eller andra delar av världen. Denna lilla förändring leder till att laktas fortsätter att bildas och aktiveras och det räcker att ha mutationen i den ena av de två allelerna, genvarianterna, för att individen skall förbli laktostolerant. Mutationen anses ha bildats för 7200-7800 år sedan i östra delarna av Centraleuropa i den så kallade Bandkeramikkulturen. I Europa finns ytterligare en mutation som har sitt ursprung på den arabiska halvön men som också finns bland människor på den iberiska halvön och sydvästra Frankrike. En tredje mutation, också i MCM6, har nyligen rapporterats från östra Asien. Att kunna tillgodogöra sig mjölk från djur under hela livet har utgjort en evolutionär fördel, och mutationerna har bevarats och förekommer i högre grad i befolkningar som hållit boskap under lång tid.

/ Greger Lindberg, professor i medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Hur nyttigt är havregrynsgröt?

Fråga: Finns det någon forskning om hur hälsan påverkas av att äta gröt regelbundet? / Erik

Svar: Gröt innehåller flera ämnen som har visats kunna minska inflammationer i tarmen. Djurstudier tyder också på att havregryn kan påverka bakteriefloran i tarmen, men det finns få studier om effekterna i människokroppen. Med finansiering från Lantmännen och Tvärlivs, ett forskningsprogram som drivs av staten och livsmedelsbranschen, har jag tillsammans med norska forskare kunnat genomföra en pilotstudie om effekterna av havregrynsgröt på tarmfloran. I studien lät vi tio personer äta havregrynsgröt varje dag i en vecka. Därefter analyserade vi deltagarnas andedräkt och avföring. Det visade sig att tarmbakteriernas produktion av metangas, som mättes genom andedräkten, var oförändrad. Likaså sammansättningen av fettsyror i avföringen. Men grötkosten gav en minskad nivå av beta-galaktosidas, ett bakteriellt enzym som bryter ner mjölksocker. Vi såg även minskade nivåer av ureas, ett bakteriellt enzym som omvandlar urinämne till giftig ammoniak, som kan vara skadligt för hälsan. Vi behöver göra mer forskning för att veta vilka hälsoeffekter havregrynsgröt har, men det är intressant att en liten kostförändring redan efter en vecka gav grundläggande förändringar i metabolismen i tarmen. Vi tror att den viktigaste hälsobringande komponenten i havregryn är betaglukan, och har därför även inlett studier där vi noggrant studerar effekterna av betaglukan i havre på friska personer.

/ Tore Midtvedt, professor emeritus i medicinsk mikrobiell ekologi

Är socker farligt vid cancer?

Fråga: Kan man hämma tumörcellers tillväxt genom att utesluta socker i kosten, så kallad ketogen kost? / Helena

Svar: Nej, det finns i dagsläget inga tillförlitliga studier som visar att ketogen kost är effektivt som cancerbehandling. Några experiment på tumörer i möss tyder på en viss effekt av lågt kolhydratintag, men i de få studier som har gjorts på cancerpatienter har man hittills inte sett någon nämnvärd effekt av ketogen kost. Ett vanligt argument för ketogen kost är att cancerceller konsumerar stora mängder socker (glukos). Detta är ett väletablerat faktum, och man kan till och med avbilda tumörer genom att mäta sockeransamling med så kallad PET-scanning. Men detta betyder inte nödvändigtvis att tumörer är mer känsliga för lågt blodsocker än kroppen i övrigt. Cancerceller ”äter” också andra näringsämnen, som aminosyror och fetter, och i laboratoriet kan cancerceller växa vid mycket låga sockerhalter. Det går inte heller att sänka blodsockret särskilt mycket med ketogen kost: alltför lågt blodsocker är livsfarligt, och kroppen kompenserar snabbt för lägre kolhydratintag genom minskad sockerförbrukning och genom att bilda nytt socker. Det finns också idéer om att kost kan påverka tumörer genom hormonförändringar eller andra sidoeffekter, men detta är hypoteser som ännu inte prövats ordentligt. Just nu pågår ett antal kliniska studier av ketogen kost för olika cancertyper, så om ett par år vet vi förhoppningsvis lite mer.

/ Roland Nilsson, forskare i cellulär metabolism

Kan kroppen vara för sur?

Fråga: Bland personer som är intresserade av hälsokost hör man ibland påståendet att kroppen är för sur, och man ska tillföra baser för att återställa balansen. Vissa tar därför bikarbonat. Hur vetenskapligt är det egentligen? / Nyfiken KI-student

Svar: Balansen mellan syror och baser kallas för pH-balansen, och ett överskott på baser respektive syror kan leda till en pH-obalans. Till exempel kan allvarlig njur- eller lungsjukdom medföra acidos, försurning, vilket kan motverkas med natriumbikarbonat (NaHCO3) som neutraliserar ansamling av sura produkter. Överbehandlar man med NaHCO3 uppkommer istället metabol alkalos, överskott av baser, som kan ge upphov till illamående, domningar, muskelspasmer och muskelryckningar. Inom hälsokostbranschen förespråkar många extra intag av NaHCO3 då man hävdar att det kan ha gynnsamma effekter på hälsan. Då ökad produktion av sura metaboliter är en konsekvens av ökad anaerob metabolism i en cancertumör har man bland annat spekulerat i om behandling med NaHCO3 kan göra området runt tumören mer basiskt och hämma tillväxt. Efter hård träning får man acidos till följ av ansamling av mjölksyra, varför man även har spekulerat i att NaHCO3 kan förbättra prestationsförmågan. Det finns dock inga studier på människa som entydigt stödjer dessa påståenden. Men även om det idag inte finns vetenskapliga belägg för att tillskott med NaHCO3 medför hälsovinster hos friska kan detta heller inte uteslutas eftersom kontrollerade studier på människa saknas. Sammanfattningsvis; en frisk kropp har en fantastisk förmåga att behålla ett stabilt pH. En frisk människa bör i första hand se till att inta tillräckligt med frukt och grönsaker som anses ha alkaliniserande effekter. Ett kontinuerligt intag NaHCO3 innebär ett extra tillskott av natrium (salt) som kan medföra interaktioner med vissa läkemedel och magtarmbesvär som diarré eller gaser i magen.

/ Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin

Är alkohol verkligen nyttigt?

Fråga: Man läser ofta att det är nyttigt för hälsan med en mindre mängd alkohol, säg ett halvt glas vin om dagen. Finns vetenskapligt belägg för att säga det? / Ninni

Svar: Enligt min mening finns det i dag inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att ge ett säkert svar på frågan. Under ett stort antal år har studier publicerats som visat ett samband mellan måttlig alkoholkonsumtion och minskad dödlighet, framför allt avseende minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Man talar om ett J-format samband där risken förefaller vara högre bland icke-konsumenter samt högkonsumenter, än bland dem med en måttlig alkoholkonsumtion. Det finns inga exakta definitioner på vad måttlig konsumtion är i detta sammanhang, men en mängd motsvarande ett halvt till ett glas per dag är vanliga i litteraturen. På senare år har dock denna forskning fått kritik från olika håll. Kritiken har framför allt uppmärksammat metodologiska problem med tidigare forskning. Forskningen kring sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödlighet grundar sig på så kallade observationsstudier där olika grupper i befolkningen jämförs. Sådan forskning lider av problemet att det är svårt att kontrollera för alla faktorer som kan påverka det man vill mäta, i detta fall andra faktorer än alkoholkonsumtion som kan påverka dödligheten. Den viktigaste kritiken handlar om att jämförelsegruppen – personer som avstår helt från alkohol – vid närmare betraktelse är svårare belastad i olika avseenden som är viktiga för hälsan. Det är exempelvis vanligt att avstå från alkohol i samband med stigande ålder och därmed sammanfallande ökad sjuklighet. Enkelt uttryckt – människors alkoholvanor kan vara resultatet av deras allmänna hälsotillstånd snarare än tvärtom. Om personer med bakomliggande hälsoproblem tenderar att avstå från alkohol så kan en måttlig alkoholkonsumtion hos andra i viss mån betraktas som en indikation på allmänt välbefinnande och en god hälsa. Det är därför förväntat att de två grupperna uppvisar hälsoskillnader, men det är svårt att säga exakt hur alkoholvanor spelar in. Sista ordet i denna debatt är troligtvis inte sagt, men mycket tyder på att det skenbara orsakssambandet mellan måttlig alkoholkonsumtion och minskad dödlighet snarare kan förklaras av metodologiska brister i tidigare forskning.

/Anders Hammarberg, klinisk alkoholforskare