Frågor om stress, sömn och ångest

Är det skillnad mellan stress och ångest?

Fråga: Finns det några fysiska skillnader mellan att ha stress och ångest eller är det samma hormon som utsöndras men att vi uppfattar det annorlunda?
/Lisa

Svar: Det är en viktig och vanlig fråga du ställer. Det som händer i kroppen vid stress och ångest är egentligen precis samma sak. Det är vårt autonoma nervsystem som reagerar på någon händelse eller förändring och förbereder oss för att hantera situationen. Det autonoma nervsystemet påverkar alla funktioner i vår kropp och svarar på signaler både inifrån kroppen, exempelvis en smärtsignal eller en tanke, och utifrån, exempelvis ett obehagligt ljud i natten eller en anklagelse från chefen. Reaktionen påverkas i intensitet och varaktighet av hur du tolkar situationen och det som händer i din kropp. 

Så varför kallar vi vissa reaktioner för stress och andra för ångest? Det är förmodligen mest en språkfråga som har att göra med vad som är socialt brukligt och acceptabelt, samt vad som drog igång den fysiologiska reaktionen. Vi är till exempel mer benägna att använda begreppet ”stress” om vi upplever en stor arbetsbelastning eller tidspress, medan vi kanske oftare använder begreppet ”ångest” om vi upplever en malande oro över hur det ska gå framåt. En del kopplar ångest till en extremt kraftig fysiologisk reaktion som för tankarna till ”panikångest” eller en ”ångestattack”. Sådana kraftiga reaktioner handlar ofta om att man tolkar den autonoma reaktionen som farlig i sig, vilket gör att systemet drar igång ytterligare. Men i grund och botten handlar både ångest och stress om en ofarlig grundläggande funktion som finns hos människor och djur och som är helt nödvändig för att vi ska kunna anpassa oss efter omständigheter och hantera utmaningar på ett optimalt sätt.

/ Elin Lindsäter, forskare i klinisk psykologi (april 2024)

Hur kan barn sova så djupt?

Fråga: Ett litet barn kan somna trots en fartfylld omgivning och kan flyttas runt hursomhelst utan att vakna. Vad i barnets biologi är det som förklarar detta och som verkar saknas hos den vuxne människan? / Hannes Ivert

Svar: Det beror sannolikt på att relationen mellan vakenhet och sömn är omvänd under tidig utveckling. Det vuxna däggdjuret inklusive människan måste vara vaken större delen av dygnet och när det sover vara relativt lättväckt ifall det hotas exempelvis av ett rovdjur. 

Fostret befinner sig så gott som ständigt i ett tillstånd av aktiv sömn, motsvarande drömsömn eller så kall­ad REM-sömn (rapid eye movement). När det växlar kortvarigt till passiv sömn kan det öppna ögonen, men är sannolikt då ej vaket. Även spädbarnet tillbringar en större del av dygnet i ett sömntillstånd, särskilt om det är för tidigt fött. 

Om den vuxna individen blir skrämd och väcks upp reagerar han eller hon med en kamp- och flyktreaktion och hjärtklappning på grund av ett adrenalinpåslag. Fostret och det omogna spädbarnet reagerar omvänt med en paralysreaktion, varvid det slutar röra sig och får ett pulsfall. Det är en adekvat reaktion som även finns hos andra djur, exempelvis kaninungar och lamm som genom att spela döda kan undvika att bli rovdjursoffer. 

Den biologiska orsaken till skillnaden mellan ungar och vuxna kan vara att ett område i hjärnstammen som kallas locus coeruleus mognar först senare under utvecklingen. Detta lilla nervknippe utlöser en uppväckningsreaktion vid stress genom frisättning av noradrenalin, vilket aktiverar hjärnan. 

Att det lilla barnet sover mycket och helst ostört är sannolikt bra för hjärnans utveckling. Intressant är att foster och spädbarn verkar kunna lära sig exempelvis språkljud under sömn.

/ Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin särskilt nyföddhetsmedicin (april 2024)

Finns det ångestvaccin snart?

Jag har läst i en tidning att det snart finns vaccin mot ångest. Stämmer det? / Ulla

Svar: Nej, det stämmer inte. I media har man kunnat läsa om ett vaccin mot ångest, men här åder nog en viss begreppsförvirring.

I studien man hänvisar till har forskare använt ett modifierat virus för att öka produktionen av ett visst ämne, till-växtfaktorn neurotrofin-3, i hjärnceller på apor. Vissa vaccin förs in i kroppen med liknande teknik. Men eftersom immunsystemet inte aktiveras och inga antikroppar bildas, är det inte fråga om något vaccin i det här fallet.

Forskarna har använt tekniken för att studera om mängden neurotrofin-3 i amygdala, en del av hjärnan som är viktig för rädsla, kan påverka graden av ångest. De såg att när det finns mycket neurotro-fin-3 i amygdala, beter sig djuret mindre oroligt.

Det här kan inte testas hos människor i nuläget. Man vet inte riktigt vad neu-rotrofin-3 gör i hjärnan och kroppens nervsystem, eller vad de långvariga konsekvenserna kan bli om man manipulerar det här systemet. Vi kan bara iaktta beteenden i djur, och det som ser ut som minskad ångest kan dölja även andra förändringar som inte är önskvärda, men som vi inte kan fråga djuret om. Studien är intressant då den ger en fingervisning om varför vissa personer kanske är mer ångestbenägna, men tyvärr är vi långt ifrån något vaccin mot oro och ångest.

/ Bianka Karshikoff, Forskare i psykoneuroimmunologi

Vilka förråd fylls på under nattsömnen?

/ Helene Emneborg

Kunskapen om just förråd är begränsad, men en hypotes är att förråden av ATP, cellernas bränsle, fylls på. Det finns dock bara någon enstaka studie om denna fråga, så vi kan inte dra några säkra slutsatser. Däremot sker en utrensning av många biprodukter från hjärnans arbete, det vill säga dess elektriska aktivitet. Det sker också en utrensning av onödiga minnen (vilket är det mesta av allt vi upplever) och ett befästande av nödvändigt minne – ett slags ”påfyllning”. Immunsystemet stärks av sömn, men vi kan inte riktigt säga om det handlar om påfyllning. Vidare får vi en ökad insöndring av tillväxthormon och testosteron under sömnen.

/Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi

Sover man bättre med tyngdtäcke?

Varför sover vissa människor bättre med tyngdtäcken? / Helene Emneborg

Svar: Det är vetenskapligt obevisat att man sover bättre med tyngdtäcke. Det är visserligen många som tycker att de sover bättre, men det är inget vetenskapligt bevis för att man faktiskt gör det. Det är nämligen lätt att önsketänka eller att påverkas av marknadsföring. Därför behövs vetenskapliga studier där man med kontrollgrupper/kontrollbehandling försöker få bort sådana inflytanden, så kallade placeboeffekter, på resultaten.

/Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi

Kan man tyda drömmar?

/ Cecilia

Svar: Länge trodde man att drömmar kunde ”tydas” av ”experter”. Detta förefaller med nuvarande kunskaper inte sannolikt. Under sömnen bearbetar hjärnan nya intryck och avgör vilka upplevelser som ska sparas i form av varaktiga minnen. Denna process involverar aktivitet i storhjärnbarken vilket leder till en sorts upplevd vakenhet, det vill säga drömmar. Dessa pågår till stor del under så kallad.REM-sömn (rapid eye movement) – man kan se hur ögonen rör sig under ögonlocken. Tillsammans med vissa andra hjärnområden försöker hjärnbarken se logiska sammanhang i det upplevda, och mellan nya och befintliga minnen, för att hänga upp de nya minnena på kunskaper som redan finns. Detta leder till drömsekvenser som kan te sig bisarra, utan att drömmen i sig behöver ha något specifikt budskap till oss. Se den snarare som ett kvitto på ännu en natt på jobbet för hjärnans minnesmaskineri.

/ Lars Olsson, senior professor i neurobiologi

Vad händer vid en panikattack?

Vad är det som gör att det känns som alla normala funktioner i hjärnan stängs av och bara panikkänslan finns kvar? / Lina

Svar: Vi vet idag ganska mycket om vad som händer under en panikattack, ”kroppens brandlarm”. Rent kroppsligt finns det likheter med det tillstånd som uppstår efter ett hårt träningspass. Forskningen har nu också börjat studera vad som händer i hjärnan. Man har sett att vissa hjärncentra blir hyperaktiva under en panikattack. Ett sådant är amygdala som också brukar kallas ”rädslocentrat”. När amygdala aktiveras går hjärnan in i en typ av katastrofläge vilket gör att man får sämre tillgång till frontalloberna och andra hjärncentra som är involverade i rationellt tänkande, planering och viljestyrda handlingar. Det kan leda till att hjärnan tolkar ofarliga kroppsliga symtom som farliga, hjärtklappning tolkas som en hjärtattack, och panikattacken förstärks och förlängs på grund av detta. Forskning har också visat att hjärnområdet PAG (periaqueductal gray) aktiveras under en panikattack, vilket normalt händer när kroppen förbereder sig på att fly från ett upplevt hot. Denna automatiska försvarsreaktion involverar ett stresspåslag som hjälper oss att snabbt agera när det behövs. Men vid en panikattack där det inte finns något yttre hot att fly från bidrar den snarare till att panikattacken förstärks. Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa boken ”Ingen panik fri från panik och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi”, av Per Carlbring och Åsa Hanell.

/ Olof Molander, doktorand i psykologi

Hur fungerar mindfulness?

Kan mindfulnessmeditation bota eller förebygga negativ stress? I så fall, vad exakt är det som händer i kroppen när vi utövar mindfulness, som kan fungera mot stress? /Angelica Arnqvist

Svar: Ett sätt att få reda på om behandlingar är effektiva är att se om Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har sammanställt det aktuella kunskapsläget. Och i en rapport från 2014 konstaterar de att mindfulnessmeditation minskar ångest och stress. Effekten bedöms som måttlig, det vill säga att framtida forskning skulle kunna komma fram till ett annat resultat. När det gäller den förebyggande effekten är ett av målen för mindfulnessträning ett kärleksfullt och glädjerikt liv trots yttre och inre påfrestningar. Därmed blir ett liv i mindfulness ett skydd mot negativ stress, ältande och självkritik. Exempelvis finns en studie som visar att mindfulness skyddade brandmän mot depression och missbruk. Mindfulnessträning påverkar vår hjärnas anatomi och funktion. Studier har visat att hjärnan bygger ut delar som styr inlärning, minne, reglering av känslor och förmågan att sätta sig in i andras situation. Vana mediterare visar sig även använda hjärnan på ett annat sätt när de exempelvis ska fatta beslut som involverar både känslor och mer rationellt tänkande. Mindfulnessträning har även använts vid behandling av till exempel irriterad tjocktarm (IBS), där forskaren Brjánn Ljótsson och hans medarbetare vid Karolinska Institutet fann att träningen minskade symtomen från mag-tarmkanalen och ökade livskvaliteteten.

/ Åsa Nilsonne, senior professor i medicinsk psykologi

Hur kan jag ändra min dygnsrytm?

Jag är extremt morgontrött och undrar hur man bäst ändrar på sin egen dygnsklocka/dygnsrytm utan att det medför stress för kroppen? /Stina Johansson

Svar: Den biologiska klockan ruckas bäst genom ljus. För att tidigarelägga klockans inställning stiger man upp litet tidigare än man skulle vilja och exponerar sig för starkt ljus (helst dagsljus) mellan sju och åtta på morgonen (gärna ännu tidigare). En ljusbehandlingslampa är ett relativt bra alternativ. Detta måste kompletteras med mörkerexponering på kvällen, det vill säga undvik dagsljus efter klockan åtta på kvällen, liksom starkt inomhusljus – så mörkt som möjligt. Gå sen till sängs något lite tidigare på kvällen. Stig upp litet tidigare nästa dag och gör om samma sak. Var noga med att inte få ”återfall” genom att sova länge på morgonen eller gå till sängs senare. Medicinering med sömnhormonet melatonin förekommer i till exempel i USA för att tidigarelägga insomnandet (Melatoninet tas då tidig kväll) men det är inte lättillgängligt i Sverige.

/ Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi

Är meditation bra för hälsan?

Jag undrar vilka effekter meditation har på människan. Vad säger forskningen? / Linn

Svar: Mindfulness är en populär typ av meditation som i flera studier visat sig kunna minska nedstämdhet, ångest och stress. Dessutom finns det forskning som antyder att även hjärnan och immunförsvaret kan påverkas i positiv riktning. Problemet är att långtidseffekterna inte är solklara och en viktig fråga är hur pass ofta och länge man bör ägna sig åt mindfulness. Psykologiska behandlingsmetoder är ofta tidsbegränsade och så är även fallet i studier om mindfulness. Samtidigt lärs mindfulness ut som ett livslångt lärande. Ett annat frågetecken är hur pass viktigt det är med just mindfulness och om exempelvis avslappningsövningar fungerar lika bra. Här finns det inte så mycket forskning gjord. I några studier om depression har mindfulness visat sig hjälpa. Men i en aktuell översikt av Hedman och medarbetare vid Karolinska Institutet kunde man visserligen se att mindfulness var bättre än att inte få något alls men inte jämfört med placebo. I detta fall gällde det studier om mindfulness för psykisk ohälsa.

/ Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi

Måste man sluta dricka helt?

Många menar att personer som dricker för mycket helt måste sluta med alkohol. Vad säger forskningen? / Clive

Svar: Länge har den rådande uppfattningen bland svensk allmänhet och även inom vården varit att personer med alkoholproblem bör avrådas helt från fortsatt alkoholkonsumtion. Denna bild har grundat sig i en gammaldags bild av alkoholproblem som modern forskning har avvisat för ganska länge sedan. Idag finns det en stor mängd både svenska och internationella studier som visat att många personer med en riskabel alkoholkonsumtion (vilka utgör cirka 15 procent av Sveriges befolkning) kan återgå till en måttlig konsumtion, oftast med ganska enkla medel. En viss andel av de med alkoholproblem har dock visat sig ha svårt att återgå till ett kontrollerat drickande, och för dessa bör rådet naturligtvis vara att avstå helt. Studier har visat att andelen som lyckas förefaller variera med graden alkoholproblem. Alkoholproblem varierar mycket i svårighetsgrad, och är inte ett tydligt avgränsat tillstånd. Människor kan vara allt ifrån riskkonsumenter till milt, måttligt och svårt alkoholberoende. Forskningen tyder på att andelen som lyckas med att dricka måttligt minskar med graden av problemens svårighetsgrad. Dock finns det inga exakta gränser – exempelvis antal beroendekriterier eller poäng på beroendeskalor – för när man bör avstå. Troligtvis finns också andra faktorer som påverkar, exempelvis konsumtionsmönster, psykologiska faktorer (exempelvis impulsivitet), genetiska och socioekonomiska faktorer. Om dessa vet vi idag relativt lite.

/ Anders Hammarberg, klinisk alkoholforskare