Frågor om munhälsa

Varför gnisslar vi tänder?

Vad är det som händer när vi gnisslar tänder, varför gör vi det och hur påverkas man av det? / Elsa

Svar: Gnissla tänder har människor gjort i alla tider, ”gråt och tandagnisslan” finns nämnt i flera av våra äldsta skriftliga källor. Gråt är ju en känsla och känslor, till exempel stress, är starkt kopplade till nattlig tandgnissling. Sannolikt gnisslar alla människor tänder på natten i varierande omfattning. De flesta är bara inte medvetna om det! Tandgnissling, eller sömnbruxism som det heter på fackspråk, är en sorts sömnstörning som sker vid uppvaknanden och är förknippad med ökad hjärtfrekvens, blodgenomströmning, sväljning och svettning. Varför man gnisslar tänder vet man inte, men det har föreslagits att det kan vara kroppens strategi för att minska stress. Stress leder ju till frisättning av hormoner som dopamin, adrenalin och serotonin. Dessa hormoner påverkar en så kallad rytmgenerator i hjärnstammen, som sätter igång den rytmiska aktiviteten i käkmusklerna. Nattlig muntorrhet, där stress kan bidra, har också föreslagits som förklaring. Genom att bita ihop tänderna kan kroppen aktivera en sorts känselceller i munnen (mekanoreceptorer), vilket gör att salivflödet ökar. Genetiken spelar också in, det är vanligare att barn gnisslar tänder om någon av föräldrarna gör det. Man brukar anse att tandgnissling är ett problem om den orsakar smärta eller uttalat tandslitage, eller stör den egna eller sängkamratens sömn. I så fall kan man sätta in en bettskena på natten. Den brukar minska smärta, morgonstelhet och trötthet i käkarna och skyddar tänderna från fortsatt slitage.

/ Malin Ernberg, professor i klinisk oral fysiologi

Kan visdomständer komma sent i livet?

Finns det forskning som visar att människan kan utveckla nya visdomständer på äldre dagar? / Afaf

Svar: Visdomständerna är de tänder som ligger sist i tandutvecklingskedjan. Frambrottet för dessa tänder varierar betydligt från individ till individ, men vanligen bryter de fram i 18-20-årsåldern. Men min äldsta patient som, till sin förvåning, fick uppleva frambrott av en ny visdomstand var i 80-årsåldern. För övrigt var han helt tandlös sedan länge, så det var något att visa barnbarnen! Ibland saknas anlag för visdomständerna helt och ibland finns de kvar i käkbenet men har inte brutit fram. Det förekommer också att det finns anlag för ”extra” tänder utöver våra 32 permanenta tänder. Om din fråga gäller om ett helt nytt tandanlag kan bildas på äldre dagar så finns inget tydligt svar, då det inte är tillräckligt studerat.

/ Björn Klinge, professor i parodontologi

Okej att äta tandkräm?

Är det farligt för mina barn att svälja tandkräm med fluor i? / Frida

Svar: Det finns idag inga indikationer på att den mängd fluorid som finns i tandkräm för barn skulle påverka deras hälsa, även om tandkrämen sväljs. Men barn ska inte använda stora mängder tandkräm med högt fluoridinnehåll utan följa de rekommendationer som tandläkare ger. En välkänd positiv effekt av fluorid är att det stärker tändernas emalj och skyddar mot karies. Fluorid är en naturligt förekommande fluorförening som finns i jordskorpan, och därför också i dricksvatten och livsmedel. Ett högt fluoridintag kan orsaka vita eller bruna fläckar på tandemaljen och barn är känsligare under den period som de permanenta tänderna utvecklas. Därför bör barn upp till cirka 8 års ålder inte dricka vatten med fluoridhalter över 1 mg/liter. Gränsvärdet för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter, men är oftast lägre utom i områden med naturligt höga halter där fluoridhalten i grundvattnet kan vara flera gånger högre än gränsvärdet. Det är därför viktigt att hushåll med egna dricksvattenbrunnar kontrollerar sitt vatten. Fluorid lagras även i benvävnad. Vid långvarigt intag av dricksvatten med höga halter (över 6 mg/liter) ökar risken för hälsoproblem i form av ökad benmassa, smärta, stelhet och ökad risk för frakturer.

/ Marika Berglund, forskare i toxikologi

Svar: Det är inte farligt att svälja lite tandkräm, men att låta barn ”äta” tandkräm avråder vi från. Fluoret i tandkrämen gör ingen nytta i magen utan det är i munhålan som det är effektivt. Ett kontinuerligt för högt intag av fluortandkräm kan göra att vuxentänderna som är under utveckling hos ett barn blir fläckiga, något som brukar kallas för fluoros. Därför är det viktigt att kontrollera mängden tandkräm som barnet får i sig. Detta görs genom att minska mängden tandkräm på tandborsten. De allra minsta barnen (0-2 år), som inte kan spotta, ska bara ha ett ytterst tunt utstryk på tandborstens främre spets. Om barnet sväljer detta blir det en så pass låg dos att det ligger inom de rekommenderade gränsvärdena. Från två års ålder, när barnet kan spotta, kan barnen få en mängd motsvarande barnets lillfingernagel på tandborsten. Ju äldre barnet blir desto fler tänder har barnet och mängden fluortandkräm på tandborsten måste då ökas. Från sex års ålder är det lämpligt att applicera en två centimeter lång sträng med tandkräm på tandborsten. Efter borstning spottas tandkrämsresterna ut. Fram till tonåren bör en vuxen hjälpa barnet med tandborstningen.

/ Maria Anderson, leg. tandläkare och doktorand.

Kan tandtråd vara farligt?

Stämmer det att det är viktigt att använda tandtråd mycket regelbundet? Jag har hört att det annars är bättre att låta bli för det kan vara farligt. /Maria

Svar: Om det ska vara meningsfullt att använda tandtråd måste tråden användas dagligen. Att använda den till exempel en gång varannan vecka är inte skadligt men gör heller inte någon egentlig nytta, eftersom de bakteriebeläggningar och inflammation mellan tänderna man vill få bort snabbt kommer tillbaka. Det uppstår lätt en viss blödning när man använder tandtråd, särskilt om man gör det sällan, vilket medför att bakterier kan spridas i blodomloppet. Men den relativt lilla spridningen av bakterier kan inte anses som farlig. Att säga att det skulle vara skadligt att använda tandtråd ibland är att alltså att gå för långt även om det knappast gör någon nytta då.

/ Anders Gustafsson, professor i parodontologi

Hur dåligt är kaffe för tänderna?

Jag har läst att kaffe kan ha flera positiva hälsoeffekter. Men hur påverkas egentligen tänderna av regelbundet kaffedrickande? Finns det något man kan göra att för att minska eventuella skadeverkningar (förutom att sluta med kaffe)? / Hilda

Svar: Kaffe påverkar tänderna genom att ge missfärgningar samt att det är surt vilket kan ge skador i emaljen. Det mesta vi äter kan ge missfärgningar, men de saker som mest brukar förknippas med detta är kaffe, te, rökning och rödvin. Kaffe ger missfärgningar även i måttliga mängder på emaljen, men 1–2 koppar om dagen brukar anses vara en gräns. Emaljen, som är kroppens hårdaste material, är en yta som lätt drabbas av missfärgningar då den inte är så jämn som man kan tro, utan den är full av porositeter. Det som orsakar missfärgningarna i kaffe är tanniner (garvsyra) som finns i växtriket och som tillhör gruppen fenoler. Närvaro av dessa tanniner gör att olika färgämnen lättare binder och fastnar på tandytan och kan bilda en mörkgul missfärgning som senare är svår att få bort med en tandborste och tandkräm. Tyvärr hjälper det troligen ringa att ta mjölk eller grädde i kaffet då garvämnena fortfarande finns kvar i kaffet. För att få någon effekt behöver du i så fall minska kaffedelen betydligt. Men om du vill minska risken för missfärgningar kan du dricka kaffet under en ganska kort tid och sedan dricka ett glas vatten efteråt. Du ska helst inte borsta tänderna direkt efter att du druckit något surt utan vänta en stund, då detta kan skada emaljen. Du kan ju också använda sugrör när du dricker kaffe, men det är kanske inte så roligt… Ett tredje sätt är ju att polera tänderna när du går till din tandläkare/tandhygienist.

/ Kåre Buhlin, docent i parodontologi