Frågor om allergi och överkänslighet

Varför reagerar jag på maten?

Så vitt jag vet är jag inte allergisk mot något, men vid ett par enstaka tillfällen när jag ätit fisk eller skaldjur och druckit vin till har jag reagerat kraftigt med kliande utslag över stora delar av kroppen. Vad beror en sådan reaktion på och hur kan jag undvika det i framtiden? / Jill

Svar: Biogena aminer, däribland histamin, är ämnen som finns naturligt i våra kroppar. Vid en allergisk reaktion släpper vissa celler ut sitt innehåll av histamin, vilket leder till olika allergisymtom. Histamin kan också bildas i mat om det finns hög halt av vissa aminosyror samt vissa bakterier och om maten inte förvaras rätt. Det här är den naturliga nedbrytningsprocessen av livsmedel. Fisk, skaldjur, kött och mjölkprodukter har särskilt lätt att bilda histamin vid felaktig förvaring så som för hög temperatur och dålig hygien. Om man får i sig mat som innehåller höga halter histamin kan man drabbas av allergiliknande symtom som illamående, kräkningar, magont, nässelutslag, rodnad och huvudvärk. Makrillfisk eller tonfisk, som har förvarats i burk med öppet lock under några dagar, innehåller mycket stora mängder histamin. Även färsk tonfisk som förvarats felaktigt kan innehålla höga mängder histamin. En del upplever att vin ger allergilika symtom, ibland endast med viss mat. Detta beror troligen på att vin kan påverka kroppens egen frisättning och omsättning av histamin. Om man äter flera sorters mat som innehåller histamin samtidigt, förstärks effekten. De allra flesta reagerar inte på måttliga halter av histamin som kan finnas i olika livsmedel. Vissa har dock en försämrad förmåga att bryta ned histamin och även vissa läkemedel leder till en sämre nedbrytning. Det leder till en ökad känslighet mot histamin hos dessa individer. Läs mer på Svenska livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se

/ Caroline Nilsson, forskare i barnallergologi

Varför får vissa glutenintolerans och andra inte?

Varför är glutenintolerans vanligare i Sverige än i Kina? /Johanna

Svar: Förekomsten av celiaki (som ofta kallas glutenintolerans) varierar över världen. I många länder i Västeuropa ligger förekomsten kring en procent, men i vissa grupper är den högre (som bland svenska barn, och i vissa grupper i Finland) och i andra grupper lägre (Danmark och Tyskland). Hur vanlig diagnosen celiaki är beror på två saker: 1. I vilken utsträckning vi inom vården letar efter sjukdomen. Eftersom sjukdomen kan ha mycket diffusa symptom, tänker inte alla läkare på att testa för sjukdomen. 2. Den sanna förekomsten. I vissa länder är medvetenheten om celiaki låg, då får mycket få diagnosen. Min gissning är att medvetenheten om celiaki är som högst i Sverige och Finland, medan den är låg i Kina, och där har också mycket få människor fått diagnosen celiaki, men vi vet att sjukdomen förekommer även där! Den viktigaste faktorn som bidrar till att man får celiaki är gluten, som förekommer i vete, råg och korn. I länder där man inte äter gluten, finns inte celiaki. Faktor nummer två är arvsmassan. I länder där många i befolkningen har en genetik som ökar risken för celiaki så ser vi många fall (exempelvis i Sverige). Utöver dessa två faktorer kan vi bara spekulera kring orsaker. Tidigare trodde många att hur länge ett barn blev ammat var avgörande för risken att få celiaki. Men ny forskning visar att amningslängden och tidpunkten för glutenintrodukton nog inte är så viktig. En annan möjlig faktor är tarmfloran, men på det området vet vi ganska lite. Jag tror alltså att den låga förekomsten av celiaki i vissa länder beror på att läkare inte letar efter celiaki, att patienter med celiaki inte söker för sina symtom, att man äter lite gluten, och att arvsmassan i vissa länder ser annorlunda ut än i Sverige. Men sedan finns det andra faktorer, och de ska jag försöka ta reda på!

/ Jonas F. Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi

Ger latex och nickel samma sorts allergi?

Många av mina vänner är allergiska mot nickel, flera av dem är även allergiska mot latex. Är dessa allergiska reaktioner av liknande art? / Johan

Svar: Nickel- och latexallergi tillhör olika kategorier av allergi och den allergiska reaktionen yttrar sig olika i de båda fallen. Nickelallergi är en så kallad kontaktallergi. För att bli allergisk mot nickel krävs någon form av exponering med direkt hudkontakt. Nickeljoner som frisatts i kontakt med huden kan då tränga igenom de yttersta hudlagren och bilda ett komplex med ett protein. Först då bildas ett allergen, som är det som ger en allergisk reaktion och som kroppens immunförsvar kan lära sig att känna igen. Det kan ta lång tid och krävas många kontakter. Men har man en gång utvecklat allergin så är den livslång. Kontakt med nickel orsakar då en fördröjd allergisk reaktion (inflammation) i form av eksem med små kliande blåsor där huden varit i kontakt med nickel. Latexallergi är däremot en så kalllad antikroppsförmedlad typ 1-allergi mot proteinerna i gummit. Den första gången man kommer i kontakt med det allergiframkallande ämnet så bildas antikroppar mot allergenet. Nästa gång man exponeras fångas det allergiframkallande ämnet av antikropparna och då frigörs ämnen, till exempel histaminer, som orsakar den allergiska reaktionen. Den allergiska reaktionen visar sig som nässelutslag i huden eller som förändringar i andningsvägarna inom några minuter. Det kan vara förenat med astmatiskt tillstånd med rinnande ögon och snuva samt svårigheter att andas. Ibland är latexallergi förenat med överkänslighet mot bananer, avokado, ätlig kastanj och kiwi.

/ Klara Midander, forskare i arbets- och miljödermatologi

Kan vuxna bli allergiska?

Flera av mina vänner säger att de nyligen har blivit allergiska mot pollen. Är det vanligt att plötsligt bli allergisk i vuxen ålder? Vad kan det bero på? / Felicia

Svar: Ja, man kan bli allergisk mot pollen i vilken ålder som helst även om många utvecklar allergin under barndomen eller i tidig vuxenålder. De som flyttar till Sverige och inte har stött på björkpollen tidigare kan bli allergiska när de utsätts för en eller ett par pollensäsonger här. Man kan också ha en lindrig allergi som man inte är medveten om förrän det blir mycket höga halter pollen. Då får man besvär som man kanske under tidigare mer beskedliga pollensäsonger inte märkt alls eller tolkat som lindrig förkylning. Bästa sättet att själv ta reda på om det är allergi eller förkylning är att köpa receptfria antihistamintabletter på apoteket och testa om de hjälper.

/ Gunilla Hedlin, seniorprofessor i barn- och ungdomsallergologi