Perspektiv på vårdvetenskap

Vi har ställt tre frågor om vårdvetenskap till personer som forskar om eller på annat sätt arbetar inom det strategiska forskningsområdet vårdvetenskap. Här kan du ta del av dessa personers perspektiv på begreppet och forskningsområdet vårdvetenskap.

Ulrica Nilsson & Lina Bergman

Hur skulle ni beskriva begreppet vårdvetenskap?

Porträtt av Ulrica Nilsson, professor vid avdelningen för omvårdnad, NVS.
Ulrica Nilsson, professor vid avdelningen för omvårdnad, NVS. Foto: Angelica Liljenroth

Vårdvetenskap är ett ämne som innefattar flera kunskapsdiscipliner, däribland omvårdnad med fokus på hälsa, vård, promotion och prevention. Inom vårdvetenskapen står människan i fokus och ofta betonas personers/patienters perspektiv och delaktighet i olika vård- och omsorgssammanhang.

Vad gör ert forskningsområde vårdvetenskapligt?

Vi utgår från den äldre personens upplevelser och behov av vård/stöd efter en operation, framför allt deras kognitiva återhämtning. Att drabbas av en kognitiv svikt efter en operation inte helt ovanligt om man är äldre och inget som man följer upp eller informerar patienten eller dess anhöriga om. Vi studerar därför postoperativ kognition både med objektiva och subjektiva utfallsmått som tex biomarkörer, PROM/PREM, neurokognitiva tester och intervjuer av upplevelser. Vi vill förstå fenomenet/problemet och utifrån det skapa en intervention i samverkan med patient- och närståenderepresentanter för att förbättra uppföljning och kognitiv återhämtning efter operation.

Lina Bergman, Postdoktor vid avdelningen för omvårdnad, NVS.
Lina Bergman, Postdoktor vid avdelningen för omvårdnad, NVS. Foto: Stefan Zimmerman

Vilken kommer att vara den främsta vårdvetenskapliga utmaningen inom ert område i framtiden?

Vi är redan där nu. Forskning och utvecklingen har lett till att vi kan genomföra mycket avancerad kirurgi och anestesi oavsett ålder men de korta vårdtiderna kvarstår. Vilket innebär att den största delen av den postoperativa återhämtningen sker efter att patienten skrivits ut från sjukhuset, med eller utan stöd från närstående. Här måste vi bli bättre med att ta fram olika sätt att följa upp och intervenera för en tryggare och så komplikationsfri återhämtning som möjligt.

David Moulaee Conradsson

Hur skulle du beskriva begreppet vårdvetenskap?

David Moulaee Conradsson, leg fysioterapeut, docent, NVS. Foto: NVS.

Vårdvetenskap är för mig ett brett paraplybegrepp. Det omfattar flera discipliner, inklusive fysioterapi, som är mitt huvudsakliga forskningsområde. För mig kännetecknas vårdvetenskap ofta av en tvärvetenskaplig ansats, där olika discipliner och fält samverkar för att besvara komplexa frågeställningar och samhällsutmaningar. Centralt är också att förbättra vården och välbefinnandet för människor.

Vad gör ditt forskningsområde vårdvetenskapligt?

I min forskning utvecklar och utvärderar vi digitala lösningar för att främja träning och stöd för fysisk aktivitet hos personer som har haft stroke eller TIA. Vårt arbete är inom fysioterapi, men det kännetecknas av interprofessionalism. Förutom fysioterapeuter ingår även medarbetare med bakgrund inom psykologi, arbetsterapi, fysik och medicin i vårt team. Därutöver kännetecknas vår forskning av tät samverkan med slutanvändare, tillämpning av en mångfacetterad verktygslåda för utvärdering av interventionens införande och effekter. Det är alla vårdvetenskapliga element för mig.

Vilken kommer att vara den främsta vårdvetenskapliga utmaningen inom ditt område i framtiden?

Träning på distans med hjälp av digitalt verktyg.
Träning på distans med hjälp av digitalt verktyg. Foto: David Moulaee Conradsson

Digitala interventioner har en betydande potential att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård, vilket i sin tur kan stödja individens hälsa på lång sikt. I teorin kan digitala lösningar också bidra till en mer jämlik vård över hela landet. Tyvärr uppnår vi inte alltid dessa fördelar i praktiken. Till exempel är nyttjandet av digital vård ofta kopplat till geografi och socioekonomisk status; personer med högre utbildning i storstadsområden använder digitala tjänster mer frekvent. Utmaningen ligger i att utveckla och implementera digitala lösningar som når en bred användargrupp.

Tekniker för att mäta hälsa
Teknik som stöd i behandling. Foto: Gettyimages.

En annan viktig aspekt i utvecklingen av digitala interventioner är balansen mellan terapeut-patientkontakt och teknikens vägledande roll i behandlingen, särskilt med stöd av artificiell intelligens (AI). Vår forskning visar att personer som haft stroke värdesätter kontakt och vägledning från fysioterapeuter med kompetens inom neurologi. Samtidigt är det nödvändigt att utnyttja möjligheterna med automatiserade AI-baserade beslutsstöd för att främja skalbarhet och effektiv resursanvändning. Att hitta en balans mellan digitala möten med terapeut och att låta tekniken agera som ett självspelande piano är en spännande utmaning inför framtiden.

SJ
Innehållsgranskare:
Andreas Wallin
2024-05-03