Frågor om lukt och smak

Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning, Medicinsk Vetenskap, publicerar i varje nummer ett antal läsarfrågor och svar från våra forskare inom olika områden. På den här sidan hittar du frågor och svar om lukt och smak.

Foto: Pixabay, CC0.

Kan vi lugnas av dofter?

Fråga: När jag tog min katt till veterinären fick jag tips om att köpa en spray med syntetiska feromoner som liknar kattens egna och spruta lite i väskan. Feromonerna ska bidra till att skapa trygghet och göra så att katten blir lugnare – och jag tror att det funkade. Min fråga är nu, går det att göra något liknande för människor? Till exempel om man är flygrädd eller har svårt att släppa jobbet i tankarna efter en stressig dag? 
/Othellos matte 

Svar: Feromoner är ämnen som avsöndras från kroppen hos många djurarter, ibland via speciella organ, och via luften har en specifik effekt på mottagaren. De verkar vara tillkomna genom evolutionen för att stödja en viktig funktion, till exempel fortplantning.

Hos människor har dock inte existensen av feromoner säkert kunnat fastslås. Däremot har vi många ”doftkörtlar” på vår kropp och vi har ett luktsinne som kan känna av effekten av körtlarnas flyktiga ämnen. Vi har framför allt förmågan att lära oss värdera luktämnen som varande bra eller dåliga i olika sammanhang. Om en lukt har en association till något bra som hände i dåtid kan lukten bidra till en positiv sinnesstämning i nutid (minns Prousts exempel med Madeleinekakan som ingav luktaren känslor förknippade med ett ljuvt barndomsminne av en kär faster, lindblomste och dessa kakor!) och vice versa.

Ett exempel från forskningen har visat att ett barns stressreaktion vid smärta mildras om det får känna doften av den egna mammans bröstmjölk. En annan studie har visat att sömnkvalitet ökar om man exponeras för sin partners doft.

Kort sagt, så ja, det finns lukter som till exempel kan lugna oss. Men hur vi reagerar på en given lukt har mindre med dess molekylära sammansättning att göra och mer med våra erfarenheter av den.

/ Mats J. Olsson Professor i psykologi

Hjälp, min smak har förändrats!

Fråga: Jag misstänker att jag har haft covid-19 eftersom mitt lukt- och smaksinne försvann i några veckor. Vissa saker, som ägg och köttfärs, har nu ändrat smak, ungefär som att min hjärna glömt bort hur dessa saker smakar och nu gett dem en gemensam ”coronasmak”. Är det något forskarna känner till? / Martin

Svar: Det är nu etablerat att det finns ett klart samband mellan covid-19 och förlust av främst luktförmåga men även till mindre grad smak. Cirka 50 till 80 procent av de som har covid-19 förlorar luktförmågan vilket ofta upplevs som att just smaken försvinner då det mesta av smaksensationen vi känner faktiskt är lukt. Det kan man uppleva enklast om man håller för näsan när man äter. Problemet är att vi överlag är dåliga på att reflektera över hur bra vår näsa är och personer som förlorar en del av sin luktförmåga märker ofta inte detta. Är man intresserad av att testa sin luktförmåga kan man besöka webbsidan www.lukttest.se.

Om luktsinnet har varit borta under en period och börjar komma tillbaka kan man uppleva så kallad parosmi. Det är ett fenomen där lukter luktar annorlunda för individen och då ofta illa/negativt. Detta är vanligtvis ett tecken på att luktsinnet försöker ”återstarta” sig och det kan då i början hacka sig igång, likt en gammal motor som inte har använts på ett tag. Detta är inte ovanligt och det är bra att använda luktsinnet som vanligt för att träna det.

Så det enkla svaret är att det du upplever är lukter, inte smaker, och det är ett sätt för luktsinnet att försöka reparera sig själv.

/ Johan Lundström, forskare i psykologi

Är luktfria avgaser mindre farliga?

Fråga: Är de luktfria avgaserna från nya bilar lika farliga att andas in som avgaserna från gamla bilar som luktar avgaser? / Tommy

Svar: Frågan är komplicerad eftersom det finns partiklar av olika slag såväl som ett stort antal gasformiga ämnen i motoravgaser. Dessa har olika hälsoeffekter. Allmänt kan man säga att det har skett en positiv utveckling både när det gäller bränslen och motorer så att dagens motoravgaser är mindre hälsoskadliga än de som förekom tidigare. Frånvaron av lukt kan innebära att hälsoriskerna är mindre, men det är ingen säker indikator.

/ Per Gustavsson, senior professor i yrkes- och miljömedicin

Varför känns chili hett?

Fråga: Vi undrar över kopplingen mellan smak och upplevd temperatur. Hur kommer det sig till exempel att det känns väldigt varmt av stark mat eller kallt av mint? / Två begåvade elever

Svar: Olika maträtter kan ge en upplevelse av att det blir varmt eller kallt i munnen där värmen från chilipeppar eller kylan från pepparmint är de vanligaste exemplen. Dessa upplevelser förmedlas dock inte av smaksinnet utan av en sällan nämnd nervbana som kallas för det trigeminala systemet. Vissa kemikalier som kan förekomma i det vi äter aktiverar det trigeminala system som i vanliga fall förmedlar bland annat temperaturer. I exemplet chili så aktiverar ämnet capsaicin en receptor som i vanliga fall reagerar på, och varnar oss för, varma temperaturer (>43°C). Receptorn signalerar då till hjärnan, felaktigt, att det är varmt i munnen och vi upplever det som sådant. Då det trigeminala systemet till viss del aktiverar smak och luktregioner i hjärnan så ökar dessa kemikalier lukt och smaksensationerna, och är orsaken till att kockar ofta använder dem i matlagning. Värt att veta är även att etanol aktiverar samma receptor som capsaicin vilket gör att om man dricker en alkoholhaltig dryck för att minska den varma känslan så förlänger man istället sensationen av hetta.

/ Johan Lundström, docent i psykologi

Vem gillar vin mest?

Fråga: Jag njuter gärna av ett gott vin, men jag har ofta svårt att hitta andra ord än just ”gott” för att beskriva smaken. En erfaren vinkännare kanske istället skulle utbrista något i stil med: ”stor, kryddig doft med fatkaraktär, inslag av korinter, pinjenötter, katrinplommon, pomerans och mörk choklad”. Betyder det att vinkännaren har en större smakupplevelse än jag? / Isak

Svar: Flera studier har visat att individer som jobbar med lukter professionellt (cirka 90 procent av våra ”smaker” framkallas av luktämnen), som vinkännare eller parfymörer, inte har ett bättre luktsinne än oss andra. De har dock utvecklat ett bättre språk och är bättre på att namnge och känna igen just de lukter som de dagligen jobbar med. Svaret på frågan är således nja; de har inte en mer intensiv perception av lukterna och smakerna men de kan nog ändå ha en rikare smakupplevelse än du, då de i egenskap av sitt brinnande intresse kan känna en större njutning av vinet som ni båda smakar på.

/ Johan Lundström, forskare i neuropsykologi

Varför ger lukter huvudvärk?

Fråga: Hur kommer det sig att starka lukter som till exempel parfym, ibland kan ge huvudvärk? Och vad är det för ämne/-n i parfymen som orsakar detta? / Christel och Ida

Svar: Att lukter, som parfym, kan utlösa huvudvärk rapporteras ofta av migränpatienter. Framförallt anges ”blommiga” dofter som speciellt besvärliga. Den första rent experimentella studien kom nyligen. Här utsattes patientgrupper med olika typer av huvudvärk för starka lukter. Bara migränpatienter rapporterade huvudvärk och illamående som följd av luktexponeringen. Mekanismen för hur lukt leder till huvudvärk är inte känd men den smärtkänsliga trillingnerven, som bland annat fångar upp nervsignaler från mun- och nässlemhinnor, ansikte och huvudsvål och som är känslig för kemiska stimuli och tryck, verkar spela en roll både i migrän och i uppfattningen av starka lukter. En annan idé är att luktstimuli hos just migränpatienter utlöser noradrenalin som i sin tur leder till frisättande av ämnen som påverkar inflammation och kärlutvidgning med smärta som följd. Forskning vid Umeå Universitet på personer med så kallad kemisk intolerans (överkänslighet för lukt) visar att just luktutlöst huvudvärk är ett vanligt symtom. Förekomsten av migrän i denna grupp är visserligen något förhöjd, men det stora flertalet har inte migränbesvär. Så bland personer med kemisk intolerans är det troligen andra förklaringar till huvudvärken som på något sätt signalerar till individen att undvika lukterna.

/ Mats Olsson, professor i psykologi

Varför blir vi törstiga?

Fråga: Jag undrar vad det är för signaler som släcker vår törst när vi dricker, så att vi inte vill dricka mer? Gör socker att signalerna förminskas? Om vi är törstiga och dricker till exempel saft så kan vi ju ofta dricka mycket mer än om vi bara dricker vatten. / Elina Nilsson

Svar: Den vanligaste orsaken till törst är vätskebrist när vi inte druckit tillräckligt eller att vi förlorat vätska i form av svett. När kroppen har vätskebrist ökar osmolaliteten, koncentrationen av lösta partiklar, i blodplasman. I hjärnans törstcentrum i hypothalamus finns cellersom känner av osmolaliteten i plasma och svarar med att utlösa en känsla av törst. Hjärnan ser samtidigt till att till exempel öka produktion av ett hormon som minskar urinproduktionen för att spara på vätska. När vätskebalansen är återställd släcks törsten. Hur snabbt törsten släcks beror på hur stor vätskebristen är, hur mycket vätska man behöver dricka. Känslan av törst kan tillfälligt lindras genom att till exempel fukta munnen med svalt/kallt vatten eller suga på en isbit. Hunger och törst regleras av olika mekanismer och när man äter och dricker samtidigt, då minskar både hungern och törsten. Att det är lättare att dricka saft än bara vatten kan bero på smakupplevelsen. Att ofta dricka sockerhaltiga drycker är inte att rekommendera då det kan påverka hälsan negativ. Sockret i drycken kan också leda till ökad törst. Törst kan också upplevas i samband med stress och muntorrhet eller om blodvolymen minskar till följd av blödning. Hos äldre personer kan förmågan att känna törst vara nedsatt på grund av försvagad känslighet i kroppsliga mekanismer som svarar på förändringar i kroppens vätskebalans.

/ Nana Waldréus, forskare i omvårdnad

Mer läsning