Avdelningen för Ögon och syn

Andrew Nolan är doktorand vid Karolinska Institutet (KI) och ögonspecialist vid S:t Eriks Ögonsjukhus. Han har subspecialiserat sig inom neurooftalmologi, en särskild ovanlig specialitet som fokuserar på synproblem orsakade av hjärnskador. Hans forskningsprojekt handlar om att använda ögonrörelsemätningar, eye tracking, för att bedöma behandlingseffekter, och upptäcka avvikelser hos patienter med multipel skleros (MS).

Filippo Locri är forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus. Han tillhör Anders Kvantas forskargrupp och ägnar sig åt regenerativ oftalmologi, det vill säga forskning som syftar till att återställa förlorad syn. På längre sikt vill Filippo bidra till att föra fotoreceptortransplantation hela vägen till kliniska prövningar. Hans mål är att se de första patienterna återfå delar av sin syn innan år 2035. Han vill också utveckla strategier för att producera tillräckligt många celler för transplantation och förstå hur näthinnans miljö kan anpassas för långsiktig funktion.

Daniel R. Muth, MD, verksam vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet, har publicerat nya forskningsdata som visar hur geografisk atrofi växer och förändras hos patienter som ännu inte fått behandling. Resultaten ger en tydligare bild av sjukdomens naturliga förlopp och kan bli viktiga för utvecklingen av framtida terapier. Nedan besvarar han frågor om studien och diskuterar vad forskningsläget kan innebära för framtida behandlingsmöjligheter.

Ett projekt som engagerar Abinaya extra mycket är introduktion av en högteknologisk kamera baserad på adaptiv optik. Kameran har mycket hög upplösning som gör det möjligt att se detaljerade strukturer i näthinnan, såsom de minsta blodkärlen och enskilda celler.

 – Den här tekniken är särskilt användbar vid neurologiska sjukdomar och sjukdomar som påverkar näthinnan, eftersom den möjliggör övervakning av hur näthinnans celler förändras över tid eller i samband med en behandling, berättar hon med stor entusiasm. 

Gustav Stålhammar är överläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och adjungerad professor vid Karolinska Institutet (KI). Han är den enda i Sverige som är både ögononkolog och patolog. 

Dessutom ansvarar han för diagnostiken vid sjukhusets patologisektion, som är Sveriges enda laboratorium för ögonpatologi. Parallellt leder han en forskargrupp med fokus på ögononkologi och ögonpatologi vid KI, i samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus.

Steffi Jonk är doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet (KI) och bedriver translationell forskning i samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus, där hon arbetar med att omsätta forskningsresultat till kliniken. Ett av forskningsområdena är metabolomik och mitokondriernas roll i neurodegenerativa sjukdomar. Metabolomik innebär att studera metaboliter, det vill säga små molekyler som är inblandade i ämnesomsättning. 

Maria Nilsson är lektor, docent och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet, och har ett nära samarbete med S:t Eriks Ögonsjukhus.

Maria har spelat en viktig roll i att introducera Optical Coherence Tomography (OCT) i svensk ögonsjukvård, som nu är en integrerad del av ögonundersökningar i Sverige. Hennes team arbetar med ögonsjukdomar som glaukom, åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) och diabetesretinopati.

– OCT tekniken gör det möjligt för optiker att se inuti ögats olika nerver och cellager och upptäcka sjukdomar, helt utan att vidröra ögat. Det bidrar till en effektiv och hållbar vårdkedja och avlastar den avancerade specialistvården, berättar hon.

James Tribble, assisterande lektor och forskare vid Karolinska Institutet, studerar alternativa orsaker till glaukom och hur störningar i ögats lokala immunsystem kan påverka sjukdomsutvecklingen.

– Vi vet att ögats ämnesomsättning är en viktig drivkraft vid glaukom. Men även störningar i ögats immunsystem kan vara en bidragande orsak, eftersom ögat har ett eget lokalt immunsystem som är separat från kroppens immunsystem, förklarar han.

Pete Williams är professor i neurobiologi vid Karolinska Institutet (KI) och forskargruppsledare på KI och S:t Eriks Ögonsjukhus, där han ansvarar för bland annat Sveriges främsta translationella glaukomforskning. 

– Tidigare har majoriteten av glaukomforskningen fokuserat på att sänka ögontrycket, men det är bara relevant för 50–60 procent av patienterna. Många fortsätter att förlora synen trots behandling med trycksänkande ögonläkemedel. Vi vill utveckla strategier som skyddar själva synnerven snarare än att bara reglera ögontrycket, säger Pete.