Avdelningen för Neuro

Professor Robert A. Harris har utsetts till hedersdoktor vid Iuliu Hatieganu University of Medicine and Pharmacy (UMF) i Cluj-Napoca, Rumänien. Utnämningen är ett erkännande av Bob Harris exceptionella bidrag till universitetets utveckling, särskilt i samband med European University Alliance NeurotechEU-projektet.

Neuroförbundet delar ut ett rekordstort bidrag på närmare 14 miljoner kronor till tre forskningsprojekt inom ALS. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya läkemedel och precisionsläkemedel.

Stefan Skare får medel från Barncancerfonden för utveckling av rörelserobusta MR-metoder (magnetröntgen) för undersökning av vakna barn med tumörer i hjärna och ryggmärg. Projektet får totalt SEK 3,9 miljoner under tre år.

Läkarstudenten Julie Cheung vid Karolinska Institutet (KI), affilierad till Eric Thelins forskargrupp, tog nyligen hem första pris i den prestigefulla uppsatstävlingen ”The Global Undergraduate Awards” i kategorin Medical Sciences.

Universitetet i Bergen har i samarbete med forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tilldelats ett betydande bidrag finansierat av Horizon Europe med 7 miljoner euro under 2024-2028. Detta som ett resultat av forskarnas engagemang med att rikta in Epstein-Barr-virus i syfte att behandla och förebygga multipel skleros.

Per den 1 juli 2023 anställdes vår forskargruppsledare Karin Jensen som professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Ingrid Kockum vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som lett den europeiska delen av studien, säger att detta ger oss en möjlighet att utveckla nya behandlingar för att kontrollera sjukdomsprogress, något som många MS-patienter är i stort behov av.

Forskare vid Karolinska Institutet, Olivia Thomas och Mattias Bronge i Hans Grönlunds forskargrupp, har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. 

Tomas Olsson vid avdelningen för Neuro, har av den ledande akademiska plattformen Research.com rankats som #35 av landets främsta forskare 2023 inom det medicinska fältet. Det är den högsta placeringen inom institutionen för klinisk neurovetenskap.

Forskare vid Karolinska Institutet, Centre for Imaging Research (CIR), SciLifeLab och RISE har tillsammans erhållit ett anslag på över 100 miljoner kronor från EU-kommissionens program för ett digitalt Europa. Projektet, kallat TEF-Health, ska bland annat verka för ett snabbt införande av nya lösningar för artificiell intelligens (AI) och robotik inom hälso- och sjukvården.

Den 4 oktober 2022 blev vår forskargruppledare Niaz Ahmed anställd som adjungerad professor vid institutionen för Klinisk neurovetenskap, CNS, avdelningen Neuro.

Karolinska Institutet har tecknat samarbetsavtal med den europeiska forskningsinfrastrukturen EBRAINS, som erbjuder digitala verktyg och tjänster för forskning om hjärnan. Syftet är både att ge KI:s forskare tillgång till ny digital teknik och resurser i framkant och att bidra till att vidareutveckla EU:s kraftsamling inom neurovetenskap.

Det nationella MEG-labbet vid Karolinska Institutet är redan i dag det enda labbet i Sverige med utrustning för att i realtid mäta hjärncellernas aktivitet över hela hjärnan. Nu uppgraderas den tekniska utrustningen med ett nytt sensorsystem vilket gör att labbet blir internationellt ledande inom sitt fält.

Priset för innovation och nyttiggörande 2022, tilldelas Staffan Holmin på institutionen för klinisk neurovetenskap.
Priset delas ut till en eller flera forskare som utmärkt sig genom framstående nyttiggörande av forskningsresultat som lett till en innovation.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Grönlunds forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap har i samverkan med professor Tomas Olssons forskargrupp vid Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera de T-celler som reagerar på vissa målmolekyler, så kallade autoantigener.

StratNeuro tilldelar årets startanslag om 1,000,000 kronor till tre forskare vid Karolinska Institutet, Enric Llorens, Arvid Guterstam och Jeroen Goos. Syftet med anslaget är att hjälpa framstående forskare som befinner sig i början av sin karriär, som erhållit ett startbidrag från Vetenskapsrådet eller beviljats en anställning som biträdande lektor vid Karolinska Institutet.

Intressant avhandling från en av våra kollegor på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, om betydelsen av kopplingen mellan hjärnan och tarmen för Parkinsons sjukdom

Ett heldagsmöte online samlade 300 deltagare och forskare inom neurovetenskap från hela Europa. Under mötet reflekterade vi över vad vi uppnått hittills och våra framtida planer för Europauniversitet NeurotechEU.

Per Svenningsson har tilldelats ett anslag på cirka 1,86 miljoner US-dollar under tre år från initiativet Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP) för en ambitiös, tvärvetenskaplig satsning för att studera hur onormala proteinaggregat kan spridas från tarmen till hjärnan och driva på de tidiga stadierna av Parkinsons sjukdom. 

Det totala belopp som delas ut i år av Vetenskapsrådet (VR) i kategorin medicin och hälsa är 1,1 miljard kronor. Av dessa erhåller Professor Robert Harris 9 800 000 kr till projektet ”Nya immunterapier för neurodegenerativa sjukdomar”.

Per Svenningsson gästar Medicinvetarna. 

Förutom mer kända rörelsesymtom som stelhet och skakningar kan patienter med Parkinsons sjukdom även drabbas av trötthet, oro och depression. Professor Per Svenningsson berättar om orsaker, behandlingar och om forskningsläget i stort.