Startskottet för Stockholms demensforskning och en bättre demensvård

I mitten av 1980-talet var geriatriken ett mycket ungt ämne, särskilt i Stockholm. Kunskaperna om demensvård var låga och forskningsmetoderna outvecklade. Samtidigt pågick en utveckling av samhället mot en allt äldre befolkning. Detta fick dåvarande Stockholms läns landsting att inleda en satsning på en akademisk demensforskning och en uppbyggnad av demensvården i regionen.

Samverkan akademi och sjukvård

Porträtt av Bengt Winblad, professor, NVS.
Bengt Winblad, professor, NVS. Foto: Ulf Sirborn

Två professurer inrättades vid KI för att bygga upp kunskapen. Från Umeå universitet rekryterades Bengt Winblad till en kombinationstjänst som professor i geriatrik och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Till den andra  professuren i geriatrik rekryterades Åke Seiger från University of Miami School of Medicine. Professuren inriktades särskilt på åldrandets biologi och finansierades av Stockholms sjukhem. Både Seiger och Winblad tog med sig sin pågående forskning som 1988 blev grunden till institutionen för geriatrik, med placering vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

”Då var geriatrik ett rudimentärt akademiskt ämne i Stockholm med endast en enda disputerad specialist i hela länet, och en enda vårdavdelning med 20 platser. I dag har vi besatt vårdutbildningarna med kunskap. Vi har satt demensfrågorna på schemat för sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, psykologer och läkare. Det är en explosion i spridningen av kunskap.”

Bengt Winblad, professor i geriatrik

Banbrytande befolkningsstudier

Porträtt av Åke Seiger, professor, NVS.
Åke Seiger, professor, NVS. Foto: Ulf Sirborn

Åren som följde skedde en dramatisk utveckling av den akademiska miljön, mycket med hjälp av ett antal strategiska rekryteringar av forskare och lärare. Detta skedde parallellt med flera satsningar på att bygga ut och omforma hälso- och sjukvården för att de verksamheterna skulle kunna samverka med akademin. 

Förutom professorstjänsten fick Bengt Winblad också rollen som klinikchef vid Karolinska Universitetssjukhuset med Åke Seiger som biträdande chef. Under deras ledning 1988-1993 växte den geriatriska universitetskliniken från en avdelning med två läkartjänster till åtta avdelningar och 52 läkartjänster. En omfattande laboratorieverksamhet byggdes upp, inte minst inom forskningsparken Novum, med hjälp av bland andra professor Jan-Åke Gustafsson. 

Den första tiden beskrivs av flera som en period som präglas av en pionjäranda, och en kraftig tillväxt. Utvecklingen sammanföll dessutom med politiska initiativ att bygga upp en starkare akademisk miljö söder om Stockholm. 

Både Winblad och Seiger drevs av en vilja att involvera all vårdpersonal i både utbildning och forskning. Det ledde till att en stark samverkan med sjukvården utvecklas vilket i sin tur resulterade både i en stark klinisk forskning och i förlängningen en omvälvande utveckling av regionens demensvård. 

Porträtt av Lars Bäckman, professor, NVS.
Lars Bäckman, professor, NVS. Foto: Stefan Zimmerman

Bland de första större forskningsprojekten inom epidemiologi som initierades var Kungsholmsprojektet: en befolkningsstudie om åldrande med omkring 2 500 medverkande. Projektet drevs av den nystartade Stiftelsen Äldrecentrum i samarbete med KI. Från Umeå rekryterades Lars Bäckman som disputerat på minnesfunktioner hos friska åldrande personer. Ungefär samtidigt rekryterades även Laura Fratiglioni som var forskare och neurolog i italienska Florens. 

Valet att bedriva denna studie på Kungsholmen i Stockholm förklaras av att det på 1980-talet var ett av de områden i världen med störst andel invånare över 65 år.  

Projektet blev starten av uppbyggnaden av ett unikt material som följer ett stort antal äldre personer över tid. Här undersöktes hur olika livsstilsfaktorer påverkar demens, som högt blodtryck, kolesterol, fysisk aktivitet, och kartlade även flera genetiska riskfaktorer. En slags förlaga till projektet fanns i Betulaprojektet som hade initierats av Bengt Winblad i Umeå. 

Kungsholmsprojektet drevs fram till år 2000 då det övergick till det nationella Swedish National Study of Aging and Care, SNAC. Projektet pågår fortfarande och har sedan år 2000 utvecklats vidare inom forskningscentrumet Aging Research Center, ARC. 

”Starten av ARC år 2000 var en verklig pionjärinsats där vi knöt samman forskningen vid två universitet: KI och Stockholms universitet. ARC blev resultatet av fyra framstående forskares kunskaper och blev en fantastiskt stimulerande plats där vi kompletterade varandra: jag, Bengt Winblad, Lars Bäckman och Mats Thorslund, gerontolog vid Stockholm universitetet.”

Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi

Porträtt av Laura Fratiglioni, professor, NVS.
Laura Fratiglioni, professor, NVS. Foto: Stefan Zimmerman

Aging Research Center är i dag även en avdelning inom NVS och sysselsätter där drygt 50 forskare inom interdisciplinär forskning kring åldrande och hälsa, jämlika livsvillkor, geriatrisk epidemiologi och åldrandets psykologi.

Första läkemedlet mot Alzheimers 

Bland dem som arbetade vid institutionen för geriatrik under 1990-talet fanns Lars Lannfelt, senare professor i geriatrik i Uppsala. Han deltog i upptäckten av den första genetiska mutationen som kunde leda till Alzheimers sjukdom: den svenska mutationen. Tillsammans med bland andra Bengt Winblad publicerade Lannfelt resultaten i Nature Genetics 1992. 

Senare upptäcktes ytterligare en mutation, den arktiska mutationen, som lade grunden till företaget BioArctic och utvecklingen av en ny antikropp som kan minska mängden skadlig beta-amyloid i hjärnan. Baserat på denna antikropp godkände amerikanska läkemedelsverket FDA i januari 2023 det första läkemedlet som påverkar sjukdomsprocessen i Alzheimers sjukdom.

Porträtt av Marianne Schultzberg, professor, NVS.
Marianne Schultzberg, professor, NVS. Foto: Ulf Sirborn

Fördjupat kunskapen om inflammation

Sedan början av 1990-talet har även Marianne Schultzberg, professor i klinisk neurovetenskap, varit en del av institutionen. Hennes forskning har fokuserat på inflammation i nervsystemet. Intresset väcktes av upptäckten att patienter med reumatoid artrit inte lika ofta drabbades av Alzheimers sjukdom. Förklaringen troddes vara att de hade fått en långvarig medicinering med antiinflammatoriska läkemedel som bidrog till ett skydd. Under sin karriär har Marianne Schultzberg fördjupat kunskapen om vilken roll inflammation har vid neurodegenerativa sjukdomar, särskilt vid Alzheimers sjukdom. Kunskaperna har öppnat för nya potentiella behandlingsmetoder där flera olika angreppssätt kombineras.  

Under åren 2001-2011 var hon studierektor för forskarutbildningen vid NVS, och efter det fortsatte hon som prodekan och dekan för hela forskarutbildningen vid KI. Där var hon initiativtagare bland annat till införandet av så kallad ”grönt ljus” för huvudhandledare och även uppbyggnaden av flera forskarskolor. 

Nya metoder för medicinsk bild

Porträtt av Lars-Olof Wahlund, professor, NVS.
Lars-Olof Wahlund, professor, NVS. Foto: Ulf Sirborn

Ytterligare en forskare som kom till institutionen i början av 1990-talet var Lars-Olof Wahlund, i dag professor i geriatrik. Han rekryterades från S:t Görans sjukhus där han deltagit i uppbyggnaden av landets första magnetkameraverksamhet. Motsvarande forskningsmiljö byggdes upp vid institutionen för geriatrik och magnetkameran visade sig snabbt bli mycket viktig som forskningsinstrument. I dag är magnetkameran en av de bildtekniker som används för att diagnostisera olika demenssjukdomar, tillsammans med datortomografi och EEG. 

Lars-Olof Wahlund har även varit en drivande kraft i Socialstyrelsens nationella arbete för att ta fram riktlinjer för demenssjukdomar. 

År 2017 var Lars-Olof Wahlund en av grundarna till det multidisciplinära konsortiet Swedish FTD Initiative. Konsortiet är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Science for Life Laboratory. I dag leds Swedish FTD Initiative av en av de andra grundarna Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning vid NVS. 

Porträtt av Agneta Nordberg, professor, NVS
Agneta Nordberg, professor, NVS. Foto: Stefan Zimmerman

Ytterligare en bildteknik som utvecklades vid institutionen under denna period var PET, positronemissionstomografi. Här var Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap, drivande. Hon kom från Uppsala universitet 1992 där hon byggt upp unika kunskaper om användningen av PET-kamera. Ett mål med tekniken blev snart att undersöka förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, i samarbete med bland andra professor Bengt Långström vid Uppsala universitet. 

År 2002 gjorde Agneta Nordberg världens första PET-undersökning av amyloida plack hos en levande patient med hjälp av den amyloidbindande föreningen C-PIB. Tekniken gjorde det möjligt att få en detaljerad bild av hur Alzheimers sjukdom utvecklas. Agneta Nordbergs senare forskning har även gjort det möjligt att på liknande sätt visa utbredningen av proteinet tau och även utbredningen av inflammation i hjärnan. 

”När jag också kom till KI och Karolinska Universitetssjukhuset så fanns väldigt lite kunskap om Alzheimers sjukdom och hur den skulle diagnostiseras. I dag har vi utvecklat instrument som tidigt kan upptäcka Alzheimers sjukdom och skilja från andra demenssjukdomar, vilket gör det möjligt att på ett tidigt stadium ställa rätt diagnos och starta behandling.”

Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap

År 2015 grundade Agneta Nordberg, Gunilla Johansson och Bengt Winblad nätverket Centrum för Alzheimerforskning  som ett nav för all forskning vid KI kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. 

Starka internationella samarbeten

Framgångarna för den svenska Alzheimerforskningen fick snart internationell uppmärksamhet. År 2000 grundades forskningssamarbetet Kaspac, KI Dainippon Sumitomo Alzheimer Center, vid institutionen. Med hjälp av finansiering från ett japanskt läkemedelsföretag anställdes drygt 20 forskare för att bidra till Alzheimerforskningen. Samarbetet pågick i tio år och finansierades med cirka 20 miljoner kronor per år. 

Gunilla Johansson rekryterades som vetenskaplig koordinator för satsningen. Senare ledde hon tillsammans med Bengt Winblad nätverket European Alzheimers Disease Consortium, som är ett nätverk av 23 länder och cirka 70 forskningscentrum. 

År 2005 startade det nationella nätverket Swedish Brain Power. Nätverket blev snabbt en nationellt samlande kraft och hade de första fem åren en bred finansiering.

Swedish Brain Power drevs mellan åren 2005-2018 och resulterade i ett stort kunskapsutbyte med ett internationellt nätverk över disciplinerna. 

Här samlades cirka 27 forskargrupper från tio akademiska enheter i landet, med flera av de mest namnkunniga forskarna inom NVS. Swedish Brain Power blev även en internationell förebild då forskningen bar fram resultat i världsklass. 

Kvalitetsregister för demens

Inom ramen för Swedish Brain Power togs initiativet till ett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem. Idégivare till registret var Bengt Winblad och Kalle Spångberg, medan Maria Eriksdotter, professor i geriatrik 2010 och överläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge blev huvudman för projektet. 

Syftet var att samla in data om personer med demenssjukdom för att förbättra och utveckla vården. Registret startades 2007 och är idag ett av världens största register över personer med olika former av demenssjukdomar och finns vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

”I dag är SveDem en guldgruva för forskningen och har fått stå modell för liknande register i flera andra länder. Vårt register rymmer över 100 000 patienter med demensdiagnos och utvecklas i dag för att kunna användas i hela vårdkedjan.”

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik

Porträtt av Maria Eriksdotter, professor, NVS.
Maria Eriksdotter, professor, NVS. Foto: Ulf Sirborn

Maria Eriksdotter var under åren 2013-2018 prefekt vid NVS, och 2019-2023 dekan för KI Syd med ansvar för samordningen av samtliga sju institutioner vid Campus Flemingsberg och KI SÖS. Hon har sin hemvist vid avdelningen för klinisk geriatrik. Här finns närmare tio forskargrupper som  i nära samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset driver en kliniskt orienterad forskning på äldre patienter.

En av forskargrupperna drivs av Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi och chef för Tema Åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset. Även hon rekryterades av Bengt Winblad och har sedan arbetat inom både Swedish Brain Power och ARC. I dag leder hon världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner, den så kallade Fingerstudien, (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability). Resultaten från studien har fått stor betydelse för synen på demenssjukdomar.

Porträtt av Maria Ankarcrona, professor och prefekt, NVS.
Maria Ankarcrona, professor och prefekt, NVS. Foto: Ulf Sirborn

Dagens NVS leds av prefekten Maria Ankarcrona, professor i experimentell neurogeriatrik, med sin hemvist vid avdelningen för neurogeriatrik. Maria Ankarcrona forskar om bakomliggande mekanismerna på cellulär och molekylär nivå vid Alzheimers sjukdom. Hennes fokus ligger på cellens mitokondriefunktioner, som till exempel förmågan att producera energi. Tidigt i sjukdomsförloppet finns en nedsatt glukosmetabolism som påverkar nervcellernas förmåga att kommunicera. Maria Ankarcronas forskargrupp arbetar bland annat med att ta fram molekyler som ökar både glukosmetabolism och energiproduktion.

I dag återfinns avdelningen för klinisk geriatrik och en mindre del av neurogeriatrik i Neo, Flemingsberg. Huvuddelen av avdelningen för neurogeriatrik har flyttat till Bioclinicum i Solna där det nu finns cirka tio forskargrupper. Bioclinicum invigdes 2018 som ett nav för den kliniska forskningen och målet att öka integrationen mellan forskning, utbildning och vård.

”Även om dagens NVS rymmer vitt skilda områden och olika forskningsfält så finns här en stark sammanhållning, som kan spåras till de allra första åren då institutionen för geriatrik skapades. I dag knyts vi samman av flera samarbeten över ämnesgränserna där vi flitigt sampublicerar våra resultat. ”

Maria Ankarcrona, professor i experimentell neurogeriatrik

TEXT: Magnus Trogen Pahlén

Annika Clemes
2023-12-20