Från sjukgymnastik till fysioterapi
I slutet av 1950-talet grundades Sjukgymnastinstitutet i Stockholm. Här utbildades sjukgymnaster fram till år 1977 då verksamheten slogs samman med KI och en akademisering av ämnet inleddes.
Institutionen för sjukgymnastik var framgångsrik men väl liten, därför uppmanades prefekten Elisabeth Olsson av rektor att slå samman verksamheten med en annan institution. Valet föll på NVS och institutionen blev till sektionen för sjukgymnastik. Vid sammanslagningen utökades NVS med en externfinansierad professor, ett antal externa forskningsanslag och fem forskargrupper.
Forskningsledare vid sektionen var professor Karin Harms-Ringdahl (rörelse- och stödjeorganen) och docenterna Helga Hirschfeld (rörelseanalys), Eva Mattsson (andning och cirkulation), Christina H. Opava (då Stenström) (reumatiska sjukdomar) och Lotta Widén-Holmqvist (neurologiska skador och sjukdomar).
Professor Karin Harms-Ringdahl blev en särskilt viktig kraft i uppbyggnaden av sektionen. Hon blev mångas förebild tack vare en excellent forskning och undervisning med handledning av otaliga examensarbeten på alla nivåer, inklusive forskarutbildningsnivå. Karin Harms-Ringdahl representerande även sjukgymnastik, vårdvetenskap och KI i såväl externa som interna sammanhang.
Två personer som haft Karin Harms-Ringdahl som handledare och mentor är Christina H. Opava och Lena Nilsson Wikmar.
”När jag drabbades av reumatism var jag 24 år och tog cykeln till sjukhuset. Väl där innebar behandlingen att packas in i värme och helst inte röra på lederna vid muskelarbete. Jag tyckte det var en världsfrånvänd behandling och intresserade mig därför för nyttan av fysisk aktivitet och träning.”
Christina H. Opava anslöt till institutionen för sjukgymnastik 1994. Så småningom grundade hon en egen forskargrupp och under hela sin karriär har hon haft ett starkt fokus på fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom. Tidigt fokuserade hon på fysisk nytta av organiserad träning på sjukhus och hur den kan utföras på ett säkert sätt. Senare har hennes forskning inriktats på hälsofrämjande fysisk aktivitet både i vardagen och på gym.
Inom projektet PARA, Physical Activity in Rheumatoid Arthritis, samarbetade hennes forskargrupp med Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ), samt kliniker, gymföretag och sjukgymnaster över hela landet. Här tränades sjukgymnaster att använda beteendevetenskapliga tekniker för att främja fysisk aktivitet hos patienterna samtidigt som deras förmåga att göra det studerades.
Christina H. Opava har prioriterat den så kallade tredje uppgiften för att sprida budskapet om hälsofrämjande fysisk aktivitet, bland annat tillsammans med Reumatikerförbundet. Ett av hennes mål var att förändra praxis så att nyinsjuknade personer med ledgångsreumatism uppmanas att vara fysiskt aktiva, vilket i dag också är normen.
Som forskare har hon haft ett starkt fokus på att bygga upp internationella nätverk. Hon har bland annat varit vice president vid European Alliance of Associations for Rheumatology, samt gästprofessor vid både University of Missouri i Columbia, USA, och Dr. APJ Abdul Kalam College of Physiotherapy, Pravara Institute of Medical Sciences i Loni, Indien. Hennes grupp har regelbundet tagit emot internationella studenter som genomfört examensarbeten vid KI.
Forskningsanknytningen stärks ytterligare
Lena Nilsson Wikmar kom till institutionen för sjukgymnastik redan i början av 1980-talet. Under 1990-talet disputerade ett stort antal sjukgymnaster vid institutionen, vilket stärkte ämnets forskningsanknytning betydligt.
Lena Nilsson Wikmars forskning har rört sig inom flera områden, bland annat graviditetsrelaterad ryggproblematik, kronisk smärta och traumatisk ryggmärgsskada.
Ett särskilt fokus har funnits på hur pedagogiken kan utvecklas för att öka studenternas lärande ur både professionellt och interprofessionellt perspektiv. Särskild kraft har hon ägnat till fysioterapeutprogrammet, bland annat med målet att stärka utbildningens forskningsanknytning. Men även att skärpa det studentcentrerade lärande och interaktionen mellan lärare och studenter.
Hennes starka engagemang för pedagogiken gav henne KI:s pedagogiska pris 2018. Lena Nilsson Wikmar har även initierat kunskapsutbyten med flera länder i Afrika, och handlett flera afrikanska doktorander.
”Samgåendet med NVS har gagnat vår profession. Det gav möjligheten att interagera med många andra områden, som geriatrik, arbetsterapi, omvårdnad och allmänmedicin, där det krävs att man argumenterar för sin egen sak. Sitter man i en egen bubbla får man ingen input.”
Fysioterapeut en skyddad titel
Sedan år 2014 är fysioterapeut den nya benämningen på sjukgymnasternas yrkeskår och en skyddad yrkestitel. I dag rymmer avdelningen för fysioterapi åtta forskargrupper och omfattar såväl epidemiologiska som experimentella och translationella studier, liksom kliniska interventions- och implementeringsstudier. Nya forskningsresultat integreras kontinuerligt i undervisningen i fysioterapi.
Avdelningen har en stark samverkan med sjukvården bland annat genom att flera forskare har förenade anställningar med bland annat Karolinska Universitetssjukhuset och Akademiskt primärvårdscentrum. Avdelningen finns sedan 2002 i Zanderska huset i Flemingsberg (ANA23).