Arbetsterapi akademiseras under NVS paraply
Efter många års planering går den dåvarande Hälsohögskolan i Stockholm samman med KI år 1998. I ett slag får KI sju nya utbildningar: arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, sjuksköterska, röntgensjuksköterska och tandhygienist. Målet med förstatligandet av vårdutbildningarna är bland annat att höja kvaliteten och öka närheten till forskningen.
Ifrågasatta forskningsområden
I dåvarande Neurotec inlemmas Hälsohögskolans forskning och utbildning i arbetsterapi. Bland de som blev en del av institutionen fanns Lena Borell, professor i arbetsterapi. Hon var den första lärare vid utbildningen som disputerade i arbetsterapi år 1992 med Bengt Winblad som huvudhandledare. Nu inledde hon arbetet med att vidareutveckla arbetsterapeutprogrammet vid KI till en akademisk universitetsutbildning med forskning och forskarutbildning.
”Det var naturligt att vi anslöt till dåvarande institutionen för geriatrik eftersom vi hade ett gemensamt perspektiv inom demensforskning. Vi var mycket tidiga, även internationellt, att bygga upp forskningen inom arbetsterapi. Och blev därför ständigt ifrågasatta: ska dessa outbildade kvinnor, inte ens riktiga medicinare, verkligen hålla på med forskning? Men vi var övertygade om att vi hade något att bidra med, och det gällde alla från arbetsterapeuter till fysioterapeuter och sjuksköterskor. Vi gav oss inte. ”
Sverige var tidiga med att utveckla forskning inom arbetsterapi, men det var också en kamp med många revirstrider. År 2001 blev Lena Borell Europas första professor i arbetsterapi. Hennes forskning har ständigt rört sig i skärningspunkten mellan vardagsliv, vård och omsorg. Fokus har funnits på arbetsterapi och rehabilitering, ofta med målet att skapa en bättre vardag för personer som bor på vård- och omsorgsboenden.
Bland resultaten finns Verklighetslabbet vid Stureby vård- och omsorgsboende, som är ett demensboende med cirka 90 platser. Verklighetslabbet är en permanent testbädd och utvecklingsmiljö för att testa projekt med fokus på jämställd välfärdsteknik och digitalisering, samt utveckling av nya omsorgs- och boendeformer. Här drivs en tvärvetenskaplig forskning där forskare från bland annat KI, Kungliga Tekniska Högskolan och Södertörns högskola samarbetar.
Inspirerat internationellt
Från starten har utvecklingen av arbetsterapin spunnit starka internationella samarbeten. Den tidiga akademiseringen av ämnet har gjort NVS avdelning för arbetsterapi till modell för universitet i andra länder. Hit sökte sig tidigt doktorander från de länder som saknade egna forskarutbildningar i arbetsterapi.
År 2005 startade Lena Borell forskningsprogrammet Aging in Place som under de kommande sex åren kom att involvera i princip alla vid den dåvarande sektionen. Programmet betydde mycket för utvecklingen och resulterade i ett pärlband av doktorander. Aging in Place har senare följts av ytterligare fleråriga program med fokus på att utveckla kunskapen inom de fyra områdena: användning av digitala produkter, att förebygga ensamhet bland äldre, utformning av äldreboenden, och tekniska stöd för att bidra till äldres hälsa och välbefinnande.
En av forskarna som tidigt tog sig an teknikens betydelse för personer med demens var Louise Nygård. Hon var också Lena Borells första doktorand och disputerade 1996. Hennes forskning har utgått från de äldres perspektiv och bland annat undersökt hur teknik kan användas för att stödja möjligheten att bo kvar hemma.
Resultatet har bland annat blivit bedömningsinstrument som kan ge ett mått på olika personers förmåga att använda teknik i vardagen. Instrumenten har kommersialiserats och används i dag kliniskt av arbetsterapeuter samt har exporterats till andra länder.
”Vi tog oss an frågan: hur klarar man av att använda vardagsteknik om man har en kognitiv svikt eller en demens? Eftersom vi var först med att titta på detta så utvecklade vi både forskningsmetoder och redskap. Vårt arbete ledde till ett stort internationellt genomslag.”
Louise Nygårds forskning har också skapat en helt ny forskningslinje som undersöker delaktighet i livet utanför hemmet för personer med demens eller kognitiv svikt. Forskningen är internationell med deltagande från länder som Schweiz, Kanada och England. Bland målen finns att jämföra och lära sig från hur personer i de olika länderna kan hantera vardagen. Vilket stöd och vilka hjälpmedel finns det i olika länder och kan metoder, teknik och arbetssätt delas mellan länderna?
Louise Nygård ingick även i nätverket Swedish Brain Power för att undersöka hur förmågan att använda vardagsteknik kunde användas som en markör för tidig kognitiv svikt. Hon har även varit mycket aktiv inom utvecklingen av forskarutbildningen och forskarskolan i hälsovetenskap.
Lena Borell handledde även Kerstin Tham, i dag professor och rektor vid Malmö universitet, då hon var doktorand. Kerstin Tham disputerade vid institutionen för neurologi men anslöt sedan till NVS och sektionen för arbetsterapi.
”NVS har ända sedan starten rymt en nybyggaranda som skapat ett mycket kreativt arbetsklimat. Institutionen har över åren haft en mycket viktig roll för att knyta forskningen till den kliniska verksamheten inom hälso- och sjukvården. ”
Kerstin Thams forskning hade tidigt målet att skapa en bättre förståelse för de som drabbats av hjärnskador eller neuropsykologiska nedsättningar, som till exempel stroke. Här har hon utvecklat nya bedömningsinstrument och även bidragit till utvecklingen av nya rehabiliteringsmetoder.
Hon var en av dem som lade grunden till dåvarande sektionen för arbetsterapi, för att sedan bli prefekt vid NVS, och därefter fortsätta vidare till allt högre chefsbefattningar inom KI. Under hela resan har Kerstin Tham haft ett starkt fokus på att öka samverkan och samarbete med Stockholms läns landsting (i dag Region Stockholm).
Kerstin Tham var även en av initiativtagarna till nätverket Stockholms akademiska vårdcentraler. När nätverket slogs samman med Centrum för allmänmedicin, CeFAM, år 2015 bildades Akademiskt primärvårdscentrum. I dag är detta ett av naven för regionens kliniska samverkan mellan akademin och hälso- och sjukvården.
Kerstin Tham utsågs till rektor vid Malmö universitet år 2015.