Enheten för urologi

• Ansvarig kontaktperson: Med dr Anders Kjellman 
• Disputerad forskare: Per-Olof Lundgren, Maria Hermann, Helena Thulin och Ove Gustafsson
• Doktorander: Linnéa Ekström-Ehn, Jari Radros

Prediktorer för malignitetsgrad av och återfall i njurcancer – Biobankstudie

Behandling av misstänkt njurcancer är i de allra flesta fall kirurgisk. Ca 15 procent av alla som opereras visar sig ha en godartad tumör och kirurgin hade kunnat undvikas. Ungefär 20 procent av alla som visar sig ha njurcancer får återfall i sin sjukdom under uppföljningsperioden. Nya behandlingar med onkologiska läkemedel, framför allt s.k. immunologiska behandlingar möjliggör mer effektiv behandling av återfall och förebyggande behandling, adjuvant behandling, för att förhindra återfall.

Genom att kontrollera nivåer av två biomarkörer i blodet vill vi kunna avgöra på förhand huruvida en tumör är elakartad eller inte och samtidigt riskstratifiera hur aggressiv cancern är. I förlängningen kan dessa data hjälpa oss att avgöra av vilka som har nytta av onkologisk behandling.

Utfall och preoperativa faktorer för avancerad njurcancer – registerstudie

Vi vill skaffa oss bättre kunskap om vilka patienter som riskerar att få återfall i sin sjukdom och i och med det vilka som har mest nytta av adjuvant behandling. Förutom att etablera nya markörer enligt projektet ovan vill vi kartlägga vilka faktorer som skiljer sig hos de patienter som redan är behandlade för sin njurcancer och har fått återfall från de som INTE har fått återfall.

Projektet är en registerstudie som baserar sig på redan registrerade kliniska upplysningar samt på Socialstyrelsen register.

Ablation versus resektion av njurtumörer

Mindre njurtumörer kan behandlas med både kirurgisk resektion och termal ablation. Retrospektiva data tyder på färre komplikationer vid termalbehandling men större risk för återfall och behov av upprepad behandling. Bägge metoder utvärderas både genom analys av genomgångna interventioner och en planerad randomiserad interventionsstudie.

Kirurgisk teknik vid behandling av njurcancer

Njurcancer behandlas med avancerade kirurgiska metoder där den tekniska utvecklingen sker snabbt. Nya kirurgiska metoder, exempelvis övergång från konventionell laparoskopisk kirurgi till robotassisterad teknik utvärderas vetenskapligt.  Postoperativ smärtlindring med sårkateter versus epiduralanestesi utvärderas med en interventionsstudie.

Faktorer som förutser konklusiv biopsi av små njurtumörer och kliniskt utfall beroende på biopsisvar

Accidentellt upptäckta njurtumörer har ökat över det senaste decenniet vilket sannolikt beror på ökad användning av datortomografi generellt. Små tumörer (< 4cm), dvs. T1a tumörer är vanligast.

Tumörstorlek är associerat med malignitetspotential. Små njurtumörer kan behandlas med kirurgi eller termal ablation (t.ex. kryoablation och mikrovågsablation). Det saknas konsensus gällande njurbiopsins roll i det preoperativa skedet och de flesta njurtumörer går till definitiv behandling utan föregående vävnadsdiagnostik.

20 procent av de små tumörerna som vi behandlar kirurgiskt är benigna, samtidigt som resultat entydigt visar god sensitivitet och specificitet för preoperativ njurbiopsi.

Vårt syfte är att utvärdera prediktorer för konklusiv njurbiopsi och presentera kliniskt utfall vid inkonklusiv njurbiopsi.

• Ansvarig kontaktperson: Med dr Anders Kjellman
• Disputerade forskare: Per-Olof Lundgren och Axel Gertsson
• Doktorand: Anna Thor.

Biomarkörer för testikelcancer - MiR Studien

Vid avancerad testikelcancer med spridning till lymfkörtlar i buken får patienterna cellgiftsbehandling och efter denna görs en retroperitoneal lymfkörtelutrymning (RPLND). Den mikroskopiska analysen av de bortopererade körtlarna bestämmer sedan om patienten behöver ytterligare cellgiftsbehandling. MikroRNA är små icke-kodande RNA-molekyler och har setts kunna vara en biomarkör för aktiv sjukdom inom flera sjukdomsfält. Genom att ta prover före och efter RPLND-kirurgi vill vi undersöka om markören går att använda så att en del patienter kan slippa genomgå den stora operationen. Vi undersöker också nivåerna innan och efter orkidektomi (borttagande av testikel), och innan, under och efter cellgiftsbehandling. Studierna genomförs i samarbete med Haukelands sjukhus i Bergen, Norge.

Utvärdering av kirurgi vid avancerad testikelcancer

Vi har i tidigare forskningsarbeten studerat hur RPLND-kirurgin har gjorts och hur det gått för patienterna populationsbaserat i Norge och Sverige. Sedan 1 november 2017 har körtelkirurgin nivåstrukturerats i Sverige till två centra Karolinska och Sahlgrenska. Vi samlar nu in data för att göra en sammanställning av våra resultat.

Indikationen för kirurgi har också utökats med primära utrymningar vid seminom. Här följer vi patienterna avseende återfall i sjukdom men även uppföljning av komplikationer

• Ansvarig kontaktperson: Med dr Tomas Thiel
• Disputerad forskare: Alexandra Grahn och Helena Thulin
• Doktorand: Gun Danielsson

Intravesikal behandling vid icke-muskelinvasiv urotelial cancer

I ett annat projekt undersöker vi om instillationsbehandling med en kombination av cytostatika kan användas mot urotelial cancer i urinblåsan när BCG inte har haft tillräcklig effekt. Även i detta projekt rapporterar deltagare in sina symtom under och efter behandling.

Diagnostiska och prognostiska markörer vid blåscancer

Ytlig blåscancer är en tumörform med olika prognos beroende på en rad faktorer där växtsätt är det viktigaste. När tumören växer på djupet ökar risken för spridning och återfall. Behandlingen sträcker sig från resektion lokalt i blåsan, via instillationsbehandling till borttagande av hela blåsan, s.k. cystektomi. För de djupare växande tumörerna kan det ibland vara svårt att avgöra om det räcker med instillationsbehandling, eller om man ska ta bort blåsan med en gång. I ett av våra projekt försöker vi hitta nya faktorer, ämnen i urin och blod, som kan hjälpa oss att avgöra vilken behandling som är bäst på sikt.

• Ansvarig kontaktperson: Med dr Anders Kjellman
• Disputerad forskare: Per-Olof Lundgren & Ove Gustafsson, docent emeritus Jan Adolfsson
• Doktorand: -

På enheten bedrivs sedan länge forskning om prostatacancer. Vi utvärderar livstidsrisk att avlida i prostatacancer genom att analysera en ”mogen” screeningstudie som startade i slutet av 1980-talet.

• Ansvarig kontaktperson: Med dr Tomas Thiel 
• Disputerad forskare: Alexandra Grahn
• Professor emeritus: Hans-Göran Tiselius
• Doktorand: -

På enheten bedrivs forskning om riskfaktorer för samt diagnostik och behandling av njursten. 

Riskfaktorer och preventiv behandling 

Symptomgivande njursten drabbar upp till var tionde svensk. De allra flesta drabbas bara en gång i livet men för en mindre andel är risken högre för återfall. Behandling för denna grupp är inriktad på både förändringar i kosthållning och läkemedel. Behandlingsval styrs av faktorer som stentyp, urinsammansättning och samsjuklighet. Vilken inverkan dessa faktorer eller behandling faktiskt har, inte minst på lång sikt, är fortfarande relativt lite utforskat. Genom systematisk uppföljning av patienter som drabbats av och utretts för njursten hoppas vi kunna få en klarare bild av vilka faktorer som mest bidrar till njurstensbildning och vad vi kan göra åt det.

Diagnostik

Datortomografi är central i diagnostiken av njursten. Med hjälp av denna undersökningsmetod kan man med stor säkerhet fastställa om en patient har njursten eller inte. Man kan också i många fall utifrån röntgenfyndet avgöra vilken typ av kirurgisk behandling som är lämpligast. Viktiga faktorer i detta avseende är stenens storlek, täthet, läge och sammansättning. Med konventionell datortomografi är det svårt att avgöra vad stenen består av. Med ny röntgenteknik har man dock tagit fram maskiner som bättre kan avbilda stenen och därmed särskilja olika stentyper från varandra. I ett av våra projekt undersöker vi om man med en ny typ av datortomograf bättre kan avgöra vad en sten består av.

ESVL-behandling

ESVL, stötvågsbehandling, är en av de mest använda behandlingstyperna ofta vid njursten. Med stötvågor som genereras utanför kroppen slår man med denna metod sönder stenar inuti kroppen, i njurar och urinledare, men också i bukspottkörtel och gallvägar. På senare år har behandlingsarsenalen vid njursten utökats med allt bättre endoskopiska behandlingar med vilka man slår sönder konkrementen med laser. 

Också inom stötvågsbehandling har det skett en teknisk utveckling. I våra nuvarande forskningsprojekt undersöker vi hur effektivt stötvågsbehandling är, framför allt hos barn, liksom vilka faktorer som är avgörande för en framgångsrik behandling.

• Ansvarig kontaktperson: Med dr Helena Thulin
• Disputerad forskare: Lars Henningsohn, Lotta Renström-Koskela
• Doktorand: Helena Hallencreutz Grape

Forskningen om symtom som kan påverka livskvalitet har ett stort fokus på patientens möjlighet till ökat välbefinnande. Hur kan vården stödja patientens livssituation och minska symtombördan under en viktig behandling? Vi lär oss genom att fråga dem som har erfarenhet.

Kronisk bäckenbottensmärta hos män

Vid enheten bedrivs forskning om kronisk bäckenbottensmärta hos män. Kunskapen om denna patientgrupp är låg. Drabbade patienter vittnar om stort lidande tillika svårighet att hitta effektiv behandling. Forskningen vid enheten syftar till att öka kunskapen om patientgruppen liksom öka kunskapen om bästa behandling.

Besvär i urinblåsan och urinkateterbehandling

Många människor lider i det tysta. Forskargruppen har tidigare visat att livskvaliteten är försämrad hos personer som har besvär med urinträngningar, smärta och infektionssymtom från urinvägarna. Ett annat fokusområde är att lindra besvärande symtom och förbättra situationen för personer som har behandling med urinkateter och med det risk för urologiska infektioner. Hur de kan förebyggas och handläggas för bästa patientvård och samtidigt undvika överförskrivning av antibiotika.

• Ansvarig kontaktperson: Docent Lars Henningsohn
• Disputerad forskare: Martin Cederlöf

Psykiatriska och psykosociala konsekvenser av Peyronies sjukdom.

Peyronies sjukdom innebär att ärrvävnad bildas på bindväven som omger svällkropparna i penis, vilket leder till en böjd, förkortad, och ibland smärtsam erektion. Studier har visat på samband mellan Peyronies sjukdom och psykisk ohälsa och relationsproblem, och i vår forskning har vi använt svenska nationella register och visat att män med Peyronies sjukdom har en förhöjd risk för en mängd psykiska störningar och skilsmässa. 

Dessa fynd kommer framöver att följas upp med kvalitativa studier för att nå en bättre förståelse för hur män med Peyronies sjukdom upplever sin sjukdom i relation till psykisk ohälsa och relationsproblem, och hur dessa svårigheter kan leda till försenad eller utebliven kontakt med sjukvården.